Berättelser om kyrkor i Växjö stift
lista / karta Mörbylånga kommun
Torslunda kyrka Öland
Berättelser om kyrkor
i Växjö stift
lista
Torslunda kyrka Öland
Som namnet Torslunda antyder var platsen redan i förkristen tid helig. Här ska ha funnits en offerlund till asaguden Tor. Det var ju vanligt när vi blev kristnade att man även tog över de platser som tidigare varit helgade åt asagudar.
Torslunda kyrka är en blandning av äldre kyrkobyggnader. I murarna ingår bland annat nordmuren till ett långhus från 1100-talet. Och i norr och öster de yttre murarna till ett kor från 1200-talet. I söder finns ett sidoskepp med gotisk portal från cirka år 1300. Senare under högmedeltiden uppfördes ett galleritorn i väster. En sakristia byggdes i norr och valv slogs i kyrkorummet.
Ytterligare en tillbyggnad, denna gång i söder skedde under 1500-talet, men byggnaden kom med tiden att uppvisade flera brister både ifråga om utrymme och underhåll. 1729 revs västtornet och en ny gavel i väster fick muras upp. Under lång tid diskuterades ytterligare ombyggnad eller byggandet av en helt ny kyrka. Resultatet blev till sist beslut om nybyggnad med användande av delar från den gamla kyrkan. Bland annat behölls sakristian och delar av de medeltida murarna. I söder finns exempelvis en gotisk portal bevarad.
Tornet byggdes 1819 av byggmästare Johan Söderström fritt efter ritningar av Samuel Fredrik Bohm och Samuel Enander vid Överintendentsämbetet. Tidigare hängde klockorna i en fristående klockstapel.
Altaruppsats och predikstol ritade i början av 1790-talet av arkitekten Per Wilhelm Palmroth, och den skulpterades sedan av konstnären Anders Dahlström den yngre. Palmroth ritade flera kyrkobyggnader över hela landet, bland annat Västra Skedvi kyrka i Västmanland, Lycksele kyrka i Västerbotten och Åmåls kyrka i Dalsland, samt tornet till Kungholms kyrka i Stockholm.
I altaruppsatsen en målning från 1880, Himlafärden av Nils Johan Jonsson.
I ett senmedeltida altarskåp finns bilder av Sankta Birgitta som Kristi brud, Kristus som smärtoman, en ängel och den Danske 1000-talskungen Knut den Helige.
Dopfunten av gotländsk sandsten är från 1200-talet, men höggs i slutet av 1600-talet om och fick sin nuvarande form.
I kyrkan finns två begravningsvapen över dels kaptenen vid infanteriet Conrad Granatenborg, död 1681 men som begravdes först 1683. Det andra begravningsvapnet är över Conrads far Olof Granatenborg, född Bengtsson. Denne hade dött fyra år tidigare, men begravdes samtidigt som sonen Conrad. Det var Conrads änka Maria som även bekostade svärfaderns begravning.
Votivskeppet är en gåva till kyrkan 1880 och föreställer fullriggaren Wenus.
Sin första orgel fick kyrkan redan på 1730-talet men denna ersattes 1748 med en orgel tillverkad av Jonas Wistenius i Linköping. Kyrkan har sedan haft ett flertal andra orglar, innan man 2007 installerades en ny orgel av det amerikanska märket Allen varifrån man kan fjärrstyra läktarorgeln.
Fasaden på läktarorgeln är från 1881, ritad av arkitekten vid Överintendentsämbetet Ludvig Peterson.
Torslunda kyrka är en blandning av äldre kyrkobyggnader. I murarna ingår bland annat nordmuren till ett långhus från 1100-talet. Och i norr och öster de yttre murarna till ett kor från 1200-talet. I söder finns ett sidoskepp med gotisk portal från cirka år 1300. Senare under högmedeltiden uppfördes ett galleritorn i väster. En sakristia byggdes i norr och valv slogs i kyrkorummet.
Ytterligare en tillbyggnad, denna gång i söder skedde under 1500-talet, men byggnaden kom med tiden att uppvisade flera brister både ifråga om utrymme och underhåll. 1729 revs västtornet och en ny gavel i väster fick muras upp. Under lång tid diskuterades ytterligare ombyggnad eller byggandet av en helt ny kyrka. Resultatet blev till sist beslut om nybyggnad med användande av delar från den gamla kyrkan. Bland annat behölls sakristian och delar av de medeltida murarna. I söder finns exempelvis en gotisk portal bevarad.
Tornet byggdes 1819 av byggmästare Johan Söderström fritt efter ritningar av Samuel Fredrik Bohm och Samuel Enander vid Överintendentsämbetet. Tidigare hängde klockorna i en fristående klockstapel.
Altaruppsats och predikstol ritade i början av 1790-talet av arkitekten Per Wilhelm Palmroth, och den skulpterades sedan av konstnären Anders Dahlström den yngre. Palmroth ritade flera kyrkobyggnader över hela landet, bland annat Västra Skedvi kyrka i Västmanland, Lycksele kyrka i Västerbotten och Åmåls kyrka i Dalsland, samt tornet till Kungholms kyrka i Stockholm.
I altaruppsatsen en målning från 1880, Himlafärden av Nils Johan Jonsson.
I ett senmedeltida altarskåp finns bilder av Sankta Birgitta som Kristi brud, Kristus som smärtoman, en ängel och den Danske 1000-talskungen Knut den Helige.
Dopfunten av gotländsk sandsten är från 1200-talet, men höggs i slutet av 1600-talet om och fick sin nuvarande form.
I kyrkan finns två begravningsvapen över dels kaptenen vid infanteriet Conrad Granatenborg, död 1681 men som begravdes först 1683. Det andra begravningsvapnet är över Conrads far Olof Granatenborg, född Bengtsson. Denne hade dött fyra år tidigare, men begravdes samtidigt som sonen Conrad. Det var Conrads änka Maria som även bekostade svärfaderns begravning.
Votivskeppet är en gåva till kyrkan 1880 och föreställer fullriggaren Wenus.
Sin första orgel fick kyrkan redan på 1730-talet men denna ersattes 1748 med en orgel tillverkad av Jonas Wistenius i Linköping. Kyrkan har sedan haft ett flertal andra orglar, innan man 2007 installerades en ny orgel av det amerikanska märket Allen varifrån man kan fjärrstyra läktarorgeln.
Fasaden på läktarorgeln är från 1881, ritad av arkitekten vid Överintendentsämbetet Ludvig Peterson.
