Berättelser om kyrkor i Växjö stift
lista / karta Växjö kommun
Tolgs kyrka
Berättelser om kyrkor
i Växjö stift
lista
Tolgs kyrka
Arbetet med att bygga den nya kyrkan i Tolg påbörjades 1879. Kyrkan byggdes som ersättning för den medeltida kyrkan, belägen i Tolgs by omkring 2 kilometer från den nya, högt belägna kyrkplatsen. Tolgs nya kyrka uppfördes mellan åren 1878-1879 och invigdes på Mikaelsdagen den 2 oktober 1881 av biskop Johan Andersson
När den nya kyrkan stod färdig att invigas hade den gamla kyrkan rivits.
Under 1950-talet fördes diskussioner kring ett eventuellt uppförande av en kapellbyggnad på den gamla kyrkogården. Men någon kapellbyggnad blev aldrig uppförd.
På den gamla kyrkogården, som fortfarande brukas som begravningsplats, finns bland annat en k lockstapel som uppfördes vid mitten av 1950-talet.
Exteriört har kyrkan i Tolg endast varit föremål för ett fåtal förändringar där den första mer genomgripande förändringen skedde 1933 då man lät byta ut kyrkans ursprungliga spåntak mot ett koppartak.
I början av 2000-talet skedde en omfattande renovering av kyrkan, som så var stängd för gudstjänster under nästan ett år. Kyrkan öppnades med en invigning av ”Marias kapell” på Heliga trefaldighetsafton den 25 maj 2002 av biskop Anders Wejryd. Under kyrkans renovering firades gudstjänsterna i hemmen och i prästgården.
Dopfunten av sandsten är från andra hälften av 1100-talet, och är ett verk av den så kallade Njudungsgruppen.
I början av 2000-talet återlämnas ett medeltida triumfkrucifix från 1400-talet som varit deponerat i Växjö domkyrka.
På den södra väggen finns ett altarskåp daterat till 1500-talet från Tolgs medeltida kyrka. Det centrala partiet framställer påven Gregorius i bön vid altaret omgiven av några mans och kvinnofigurer. På altare står den lidande Kristus med törnekronan på huvudet och sår på händer och fötter. Legenden berättar att när påven Gregorius förrättade mässan och skulle dela ut nattvardsbrödet så började en kvinna skratta. "Inte kan Kristus finnas i det där brödet. Jag har ju själv bakat det nu på morgonen".
Då visade sig Kristus över altaret och visade sina sår för alla som deltog i mässan.
Motivet kallas Gregorii mässa.
De fyra helgon som omger Gregorius är högst upp till vänster Sankt Sigfrid, som är kyrkans skyddshelgon. Under denne Sveriges skyddshelgon Sankt Erik. Till höger längst upp Sankt Olof och under denne Sankt Mikael som dödar draken. Figurerna i flyglarna föreställer de tolv apostlarna.
Altartavlan målades 1880 av kyrkomålaren Ludvig Frid, och är en kopia av Carl Blochs berömda altartavla i Hörups kyrka med motiv: ”Kristus tröstaren”. Tavlans inramas av en altaruppställning bestående av pilastrar med rundformat överstycke.
Den sexsidiga korgen på predikstolen är prydd med målningar i speglarna.
Ett antal lampetter tillverkade av konstsmeden Wremp i Angelstad.
Ljusträdet är tillverkad 1991 av Källredasmeden Georg Magnusson.
Den mekaniska orgeln byggdes 1881 av Carl Elfström, Ljungby, men omdisponerades 1967 av Johannes Künkels Orgelverkstad i Lund.
När den nya kyrkan stod färdig att invigas hade den gamla kyrkan rivits.
Under 1950-talet fördes diskussioner kring ett eventuellt uppförande av en kapellbyggnad på den gamla kyrkogården. Men någon kapellbyggnad blev aldrig uppförd.
På den gamla kyrkogården, som fortfarande brukas som begravningsplats, finns bland annat en k lockstapel som uppfördes vid mitten av 1950-talet.
Exteriört har kyrkan i Tolg endast varit föremål för ett fåtal förändringar där den första mer genomgripande förändringen skedde 1933 då man lät byta ut kyrkans ursprungliga spåntak mot ett koppartak.
I början av 2000-talet skedde en omfattande renovering av kyrkan, som så var stängd för gudstjänster under nästan ett år. Kyrkan öppnades med en invigning av ”Marias kapell” på Heliga trefaldighetsafton den 25 maj 2002 av biskop Anders Wejryd. Under kyrkans renovering firades gudstjänsterna i hemmen och i prästgården.
Dopfunten av sandsten är från andra hälften av 1100-talet, och är ett verk av den så kallade Njudungsgruppen.
I början av 2000-talet återlämnas ett medeltida triumfkrucifix från 1400-talet som varit deponerat i Växjö domkyrka.
På den södra väggen finns ett altarskåp daterat till 1500-talet från Tolgs medeltida kyrka. Det centrala partiet framställer påven Gregorius i bön vid altaret omgiven av några mans och kvinnofigurer. På altare står den lidande Kristus med törnekronan på huvudet och sår på händer och fötter. Legenden berättar att när påven Gregorius förrättade mässan och skulle dela ut nattvardsbrödet så började en kvinna skratta. "Inte kan Kristus finnas i det där brödet. Jag har ju själv bakat det nu på morgonen".
Då visade sig Kristus över altaret och visade sina sår för alla som deltog i mässan.
Motivet kallas Gregorii mässa.
De fyra helgon som omger Gregorius är högst upp till vänster Sankt Sigfrid, som är kyrkans skyddshelgon. Under denne Sveriges skyddshelgon Sankt Erik. Till höger längst upp Sankt Olof och under denne Sankt Mikael som dödar draken. Figurerna i flyglarna föreställer de tolv apostlarna.
Altartavlan målades 1880 av kyrkomålaren Ludvig Frid, och är en kopia av Carl Blochs berömda altartavla i Hörups kyrka med motiv: ”Kristus tröstaren”. Tavlans inramas av en altaruppställning bestående av pilastrar med rundformat överstycke.
Den sexsidiga korgen på predikstolen är prydd med målningar i speglarna.
Ett antal lampetter tillverkade av konstsmeden Wremp i Angelstad.
Ljusträdet är tillverkad 1991 av Källredasmeden Georg Magnusson.
Den mekaniska orgeln byggdes 1881 av Carl Elfström, Ljungby, men omdisponerades 1967 av Johannes Künkels Orgelverkstad i Lund.
