Berättelser om kyrkor i Växjö stift
lista / karta Borgholms kommun
Källa kyrka Öland
Berättelser om kyrkor
i Växjö stift
lista
Källa kyrka Öland
Under 1800-talet byggdes många av Ölands kyrkor om, eller så byggde man nytt. Så skedde bland annat i Källa.
Bebyggelsen hade under 1800-talet flyttats från hamnen, till längre in på ön invid den allmänna landsvägen. Efter att ha dryftat olika förlag enades man till sist, under andra halvan av 1880-talet låta bygga en ny kyrka i byn Vi.
Två förslag till en ny kyrka uppvisades vid en extra kyrkostämma 1885, det ena utarbetat 1884 av ingenjörsbyrån Hultqvist och Ackzell i Mönsterås, det andra av Ludvig Peterson vid Överintendentsämbetet, men det verkar som om denna andra ritning är en omarbetad version av den första. Man stannade ändå till sist för den första ritningen, eftersom församlingen tyckte att Överintendentsämbetets förslag med fogade murar var för kostsamt.
Uppförandet gick sedan ut på entreprenadauktion. Det lägsta anbudet som slutande på 19.650 kronor, lämnades av byggmästaren C E Carlsson i Ronneby, men innan arbetet hade påbörjats, lämnade byggmästare Carlsson Sverige, efter att han överlåtit kontraktet på ingenjör Johan Ackzell i Mönsterås.
Kyrkan som kom att invigas 1890, byggdes dock åt fel håll - så att säga. Vanligen har kyrkan ingången och tornet i väster och koret i öster, men här är det tvärt om. Anledningen att ingången hamnade i öster var helt enkelt att huvudvägen då gick på den sidan kyrkan.
Församlingen hade inför bygget av den nya kyrkan ansökt hos vitterhetsakademien om att få riva den gamla för att använda stenen till nybygget. Vitterhetsakademien sade dock nej. Men i stort sett samtliga inventarier fördes över till den nya kyrkan.
I tornet hänger två klockor. Storklockan är gjuten 1888 och lillklockan året efter, båda av Johan A. Beckman & Co i Stockholm. Det sägs att en medeltida klocka som var en av fjorton kända Sankt Olofs-klockor i landet, ingår i den nuvarande lillklockan. Denna klocka sha haft en väldig klang och hördes en mil från kyrkan.
Fram till 1970-talets mitt delades koret och sakristian med en skärm. Den vägg som då istället sattes upp fick dekormålningar. De har som motiv olika händelser i Jesu liv med Korsfästelsen och gravläggningen som centrala tema. Målningen är skapade av Lars Olof Wellton, som bland annat skapat scendekor till Dramaten i Stockholm. Han finns också representerad på Nationalmuseum.
År 2000 tillkom "Lillkyrkan" belägen under orgelläktaren. En vägg till större delen i glas avskiljer det mindre rummet från det stora kyrkorummet.
Dopfunten av röd polerad kalksten har på cupen initialerna på de som donerade funten till kyrkan, ”.A.S. E.M.D", vilka stå för Mons Andersson i Vi och hans hustru, samt årtalet 1668
Det tidigare altarskåpet står nu på korets vänstra sida. Det är ett nordtyskt arbete från 1400-talet, där Jungfru Maria flankeras av den gamla kyrkans skyddshelgon Sankt Olof och Maria Magdalena. Altarskåpet är sammansatt av delar av två olika skåp. Det ena och äldre omfattar det nuvarande skåpet och Sankt Olof och Maria Magdalena, och är troligen utfört i Kalmar 1460-1470 av samme man som utfört Sankt Petrusskåpet i Högby. Madonnabilden, som står i mitten, är eventuellt ett arbete av Lübeckaren Johannes Stenrat. 1821 beslöt församlingen att låta Peter Lundgren, som målade i gamla kyrkan även renovera altartavlan.
Även processionskrucifixet är från 1400-talet, och renoverades 1934 av Sven Wahlgren på bekostnad av dr F Jokinen i Helsingfors.
Predikstolen som troligen är tillverkad på Själland är från 1600-talet. Bokstaven N är genomgående spegelvänd i den latinska texten på predisktolen, som målades 1888, då den sattes upp i Nya kyrkan och försågs med trappa och räcke i nygotisk stil. Den var först placerad i sydvästra hörnet men flyttades 1934 till sin nuvarande plats, samtidigt som den nuvarande trappan efter ritning av arkitekten E Leffier. Ett timglas med fyra glas i rödmålat träställ å rödmålat stativ i järnsmide donerades 1698 av pastor Mattias Gynnerman.
Också de gravstenar som finns i kyrkans golv är överflyttade från Källa gamla kyrka.
Här finns ett votivskepp i form av en korvett med 7 kanoner på var sida, fregattriggat utan segel. Votivskeppes som har namnet Hoiana på akterspegeln var en gåva till den gamla kyrkan 1868 av Olof Petter Nilsson i Höganäs. 1878 noteras det att skeppet hade fallit ned, men den renoverade några år senare och hängdes åter upp.
Ljusbäraren är tillverkad av Stanley Nilsson, Långerum, som tillsammans med sin maka Inger skänkt den till kyrkan 1995.
1892 fick kyrkan en orgel byggd av Carl Elfström i Ljungby, med en fasad från samma år ritad av arkitekt Ludwig Peterson. Orgeln byggdes om i början av 1970-talet.
Bebyggelsen hade under 1800-talet flyttats från hamnen, till längre in på ön invid den allmänna landsvägen. Efter att ha dryftat olika förlag enades man till sist, under andra halvan av 1880-talet låta bygga en ny kyrka i byn Vi.
Två förslag till en ny kyrka uppvisades vid en extra kyrkostämma 1885, det ena utarbetat 1884 av ingenjörsbyrån Hultqvist och Ackzell i Mönsterås, det andra av Ludvig Peterson vid Överintendentsämbetet, men det verkar som om denna andra ritning är en omarbetad version av den första. Man stannade ändå till sist för den första ritningen, eftersom församlingen tyckte att Överintendentsämbetets förslag med fogade murar var för kostsamt.
Uppförandet gick sedan ut på entreprenadauktion. Det lägsta anbudet som slutande på 19.650 kronor, lämnades av byggmästaren C E Carlsson i Ronneby, men innan arbetet hade påbörjats, lämnade byggmästare Carlsson Sverige, efter att han överlåtit kontraktet på ingenjör Johan Ackzell i Mönsterås.
Kyrkan som kom att invigas 1890, byggdes dock åt fel håll - så att säga. Vanligen har kyrkan ingången och tornet i väster och koret i öster, men här är det tvärt om. Anledningen att ingången hamnade i öster var helt enkelt att huvudvägen då gick på den sidan kyrkan.
Församlingen hade inför bygget av den nya kyrkan ansökt hos vitterhetsakademien om att få riva den gamla för att använda stenen till nybygget. Vitterhetsakademien sade dock nej. Men i stort sett samtliga inventarier fördes över till den nya kyrkan.
I tornet hänger två klockor. Storklockan är gjuten 1888 och lillklockan året efter, båda av Johan A. Beckman & Co i Stockholm. Det sägs att en medeltida klocka som var en av fjorton kända Sankt Olofs-klockor i landet, ingår i den nuvarande lillklockan. Denna klocka sha haft en väldig klang och hördes en mil från kyrkan.
Fram till 1970-talets mitt delades koret och sakristian med en skärm. Den vägg som då istället sattes upp fick dekormålningar. De har som motiv olika händelser i Jesu liv med Korsfästelsen och gravläggningen som centrala tema. Målningen är skapade av Lars Olof Wellton, som bland annat skapat scendekor till Dramaten i Stockholm. Han finns också representerad på Nationalmuseum.
År 2000 tillkom "Lillkyrkan" belägen under orgelläktaren. En vägg till större delen i glas avskiljer det mindre rummet från det stora kyrkorummet.
Dopfunten av röd polerad kalksten har på cupen initialerna på de som donerade funten till kyrkan, ”.A.S. E.M.D", vilka stå för Mons Andersson i Vi och hans hustru, samt årtalet 1668
Det tidigare altarskåpet står nu på korets vänstra sida. Det är ett nordtyskt arbete från 1400-talet, där Jungfru Maria flankeras av den gamla kyrkans skyddshelgon Sankt Olof och Maria Magdalena. Altarskåpet är sammansatt av delar av två olika skåp. Det ena och äldre omfattar det nuvarande skåpet och Sankt Olof och Maria Magdalena, och är troligen utfört i Kalmar 1460-1470 av samme man som utfört Sankt Petrusskåpet i Högby. Madonnabilden, som står i mitten, är eventuellt ett arbete av Lübeckaren Johannes Stenrat. 1821 beslöt församlingen att låta Peter Lundgren, som målade i gamla kyrkan även renovera altartavlan.
Även processionskrucifixet är från 1400-talet, och renoverades 1934 av Sven Wahlgren på bekostnad av dr F Jokinen i Helsingfors.
Predikstolen som troligen är tillverkad på Själland är från 1600-talet. Bokstaven N är genomgående spegelvänd i den latinska texten på predisktolen, som målades 1888, då den sattes upp i Nya kyrkan och försågs med trappa och räcke i nygotisk stil. Den var först placerad i sydvästra hörnet men flyttades 1934 till sin nuvarande plats, samtidigt som den nuvarande trappan efter ritning av arkitekten E Leffier. Ett timglas med fyra glas i rödmålat träställ å rödmålat stativ i järnsmide donerades 1698 av pastor Mattias Gynnerman.
Också de gravstenar som finns i kyrkans golv är överflyttade från Källa gamla kyrka.
Här finns ett votivskepp i form av en korvett med 7 kanoner på var sida, fregattriggat utan segel. Votivskeppes som har namnet Hoiana på akterspegeln var en gåva till den gamla kyrkan 1868 av Olof Petter Nilsson i Höganäs. 1878 noteras det att skeppet hade fallit ned, men den renoverade några år senare och hängdes åter upp.
Ljusbäraren är tillverkad av Stanley Nilsson, Långerum, som tillsammans med sin maka Inger skänkt den till kyrkan 1995.
1892 fick kyrkan en orgel byggd av Carl Elfström i Ljungby, med en fasad från samma år ritad av arkitekt Ludwig Peterson. Orgeln byggdes om i början av 1970-talet.
