Berättelser om kyrkor i Växjö stift
lista / karta Mörbylånga kommun
Stenåsa kyrka
Berättelser om kyrkor
i Växjö stift
lista
Stenåsa kyrka
Vid en restaurering som genomfördes i Stenåsa kyrka i mitten av 1950-talet, hittade man spår efter en träkyrka som man konstaterade troligen byggts 1000-talet.
Senare - i mitten eller slutet av 1100-talet byggdes intill träkyrkans östra gavel ett kor av sten med absid. Eftersom muren var ganska tjock tror man att man planerat att bygga ett torn på koret, alltså ett östtorn, som var vanligt på medeltida kyrkor på Öland.
Ett västtorn uppfördes med portal i söder, och med plats för herrskapsutrymmen i tornets nedre våning.
Under mitten av 1200-talet förlängdes kyrkan till det dubbla med ett kor som var lika brett som långhuset och med rak östvägg, där det fanns ett tredelat glasfönster med målade motiv.
Långhuset på den gamla träkyrkan stod kvar medan man reste ett nytt långhus av sten utanför den gamla kyrkans träväggar, och man kunde därför fortsätta hålla gudstjänster under nästan hela byggnadstiden.
Troligen av kyrkan en av många kyrkor helgade åt Sankt Olof.
Med tiden blev kyrkan för liten för den växande befolkningen, och 1831 byggdes den nya kyrkan på resterna av den gamla kyrkan. Hur kyrkan såg ut före ombyggnaden kan vi se på en tavla inne kyrkan, målad av Erik Lönngren.
Vid renoveringen i mitten av 1950-talet hittades en gravkammare. Den hade ursprungligen legat utanför stenkyrkan men hamnade inne i kyrkan när denna byggdes ut på 1200-talet.
Kyrkans portar i kopparplåt kom på plats i samband med att kyrkan renoverades på 1950-talet. Motivet på dörren till vapenhuset är ”Det stora fiskafänget”, och på dörren på den södra sidan ”Den gode herden”. Dörrarna skänktes till kyrkan av dåvarande kyrkoherden Hugo Håkansson.
Altaruppsatsen som är skapad 1766 av Jonas Berggren, och stofferad 1793 av Anders G Wadsten består av tre tavlor. Den nedersta är målad på 1800-talet av Carl Oscar Christi-ernin och föreställer Jesus i Getsemane örtagård. Motivet är en kopia av den tyske konstnären Heinrich Hofmanns Getsemanemålning. Christiernin har troligen också målat de båda övre tavlorna varav den mittersta framställer två änglabarn bärande ett kors och den översta musicerande änglar.
Predikstolen är även den skapad av Jonas Berggren samtidigt som han gjorde altaruppsatsen.
Kyrkorummets målade bibelspråk och övrig dekorering är från 1902.
Kyrkan har två dopfuntar. En är från Gotland och tillverkad omkring år 1300.
Den andra är av ek och skulpterad av Anton Wahedov år 1900. Det finns också fragment av en annan medeltida dopfunt, från kanske 1100-talet.
1878 beställde kyrkan en orgel av P L Åkerman i Stockholm. Denna orgel ersattes på 1950-taet med den nuvarande, byggd av Nils Hammarberg i Göteborg, men fasaden skapad av arkitekt Emil Viktor Langlet är från den första orgeln.
Votivskeppet, en tremastad pinass, är troligen byggd under 1600-talet.
Senare - i mitten eller slutet av 1100-talet byggdes intill träkyrkans östra gavel ett kor av sten med absid. Eftersom muren var ganska tjock tror man att man planerat att bygga ett torn på koret, alltså ett östtorn, som var vanligt på medeltida kyrkor på Öland.
Ett västtorn uppfördes med portal i söder, och med plats för herrskapsutrymmen i tornets nedre våning.
Under mitten av 1200-talet förlängdes kyrkan till det dubbla med ett kor som var lika brett som långhuset och med rak östvägg, där det fanns ett tredelat glasfönster med målade motiv.
Långhuset på den gamla träkyrkan stod kvar medan man reste ett nytt långhus av sten utanför den gamla kyrkans träväggar, och man kunde därför fortsätta hålla gudstjänster under nästan hela byggnadstiden.
Troligen av kyrkan en av många kyrkor helgade åt Sankt Olof.
Med tiden blev kyrkan för liten för den växande befolkningen, och 1831 byggdes den nya kyrkan på resterna av den gamla kyrkan. Hur kyrkan såg ut före ombyggnaden kan vi se på en tavla inne kyrkan, målad av Erik Lönngren.
Vid renoveringen i mitten av 1950-talet hittades en gravkammare. Den hade ursprungligen legat utanför stenkyrkan men hamnade inne i kyrkan när denna byggdes ut på 1200-talet.
Kyrkans portar i kopparplåt kom på plats i samband med att kyrkan renoverades på 1950-talet. Motivet på dörren till vapenhuset är ”Det stora fiskafänget”, och på dörren på den södra sidan ”Den gode herden”. Dörrarna skänktes till kyrkan av dåvarande kyrkoherden Hugo Håkansson.
Altaruppsatsen som är skapad 1766 av Jonas Berggren, och stofferad 1793 av Anders G Wadsten består av tre tavlor. Den nedersta är målad på 1800-talet av Carl Oscar Christi-ernin och föreställer Jesus i Getsemane örtagård. Motivet är en kopia av den tyske konstnären Heinrich Hofmanns Getsemanemålning. Christiernin har troligen också målat de båda övre tavlorna varav den mittersta framställer två änglabarn bärande ett kors och den översta musicerande änglar.
Predikstolen är även den skapad av Jonas Berggren samtidigt som han gjorde altaruppsatsen.
Kyrkorummets målade bibelspråk och övrig dekorering är från 1902.
Kyrkan har två dopfuntar. En är från Gotland och tillverkad omkring år 1300.
Den andra är av ek och skulpterad av Anton Wahedov år 1900. Det finns också fragment av en annan medeltida dopfunt, från kanske 1100-talet.
1878 beställde kyrkan en orgel av P L Åkerman i Stockholm. Denna orgel ersattes på 1950-taet med den nuvarande, byggd av Nils Hammarberg i Göteborg, men fasaden skapad av arkitekt Emil Viktor Langlet är från den första orgeln.
Votivskeppet, en tremastad pinass, är troligen byggd under 1600-talet.
