Berättelser om kyrkor i Växjö stift
lista / karta Borgholms kommun
Persnäs kyrka Öland
Berättelser om kyrkor
i Växjö stift
lista
Persnäs kyrka Öland
Persnäs kyrka har gamla anor, ursprungligen en liten enkel kyrka som under medeltiden fick två torn, och då blev en så kallad klövsadelkyrka. Kyrkan som den ser ut i dag byggdes i mitten av 1800-talet, men delar av den gamla kyrkan finns kvar. Bland annat det välbevarade västtornet med många välvda rum och murtrappor.
Tornet fick också behålla sin pyramidformade huv. Men när man byggde den nya kyrkan hade församlingens önskat att man skulle behålla östtornet. Men eftersom de bärande delarna tagits ner, rasade tornet, och vid en sockenstämma bestämmer man sig för att bygga ett vanligt kor och sakristia.
Kyrkan är alltså egentligen vriden ett kvarts varv jämfört med hur den ursprungliga medeltida kyrkan var byggd.
Tidigare fanns kyrkklockorna i en fristående klockstapel. Storklockan är gjuten 1637, emedan lillklockan som under första halvan av 1800-talet köptes in från Gårdveda, troligen är från 1300-tal.
Den nya kyrka är uppförd av byggmästaren Peter Isberg efter ritning av Carl Gustaf Blom-Carlsson och Abraham Pettersson vid Överintendentsämbetet.
Altartavlan är en triptyk utförd 1960 av konstnären Hans Fagerström från Halmstad, som bland annat studerade under Waldemar Lorentzon och även hjälpte denne vid dekoreringen av Ryssby kyrka i Kronobergs län.
Här framställs några av kyrkans stora högtider: i mitten påsken med Kristi uppståndelse, till vänster julen med madonnan med barnet och till höger pingstundret, ett motiv som på latin kallas ”Noli me tangere”, vilket burkar översättas med ”Rör icke vid mig”. Men den ursprungliga frasen skrevs på grekiska, och kan bättre översättas till "upphör att hålla dig fast vid mig" eller "sluta klamra dig fast vid mig”.
Två skulpturer som varit placerade i en tidigare altaruppsats från 1700-talet finns i kyrkan. Dels en madonna från tidigt 1300-tal, och från 1500-talets början en skulptur av Maria Magdalena.
Här finns även två manliga skulpturer. En helig konung kanske föreställer Sankt Olof eller Sankt Erik, och en figur som troligen är Sankt Laurentius är båda Nordtyska arbeten från mitten av 1400-talet.
Predikstolen är ett arbete från år 1700 av bildhuggaren Swen Jönsson och målad av Anders Björk. 1783 försåg fälten med rokokoornament skapad av Anders Georg Wadsten, men dessa avlägsnade 1960.
Kyrkan äger bland annat ett triumfkrucifix, ett Nordtyskt arbete från 1500-talets början, som fram till slutet av 1950-talet hängde på korets södra vägg.
I koret står en dopfunt av slipad och polerad kalksten införskaffat i slutet av 1800-talet från Ölands västra sida.
I korgolvet ligger en gravsten från 1344.
Här finns två skeppsmodeller. Gambäta från 1877 och barken Passat som är 100 år yngre.
Orgelns fasad hörde ursprungligen till en orgel byggd för den gamla kyrkan i mitten av 1700-talet av Lars Wahlberg i Vimmerby. Även orgelverket överfördes 1857 till nya kyrkan. 1917 ersattes orgeln med en ny byggd av Olof Hammarberg, Göteborg. Samma firma renoverade och byggde till orgeln 1963.
Kyrkan har också en primklocka. Ordet primklocka kommer av latinets prima hora, som betyder första timmen. Den används vid nattvarden som är mässans högtidligaste ögonblick, då prästen lyfter oblaten, som enligt den Romersk-katolska så kallade trans-substan-tia-tionsläran förvandlas till Kristi lekamen. Men primklockor förekommer även inom Lutherska kyrkor, och just denna är från 1700-talet.
Tornet fick också behålla sin pyramidformade huv. Men när man byggde den nya kyrkan hade församlingens önskat att man skulle behålla östtornet. Men eftersom de bärande delarna tagits ner, rasade tornet, och vid en sockenstämma bestämmer man sig för att bygga ett vanligt kor och sakristia.
Kyrkan är alltså egentligen vriden ett kvarts varv jämfört med hur den ursprungliga medeltida kyrkan var byggd.
Tidigare fanns kyrkklockorna i en fristående klockstapel. Storklockan är gjuten 1637, emedan lillklockan som under första halvan av 1800-talet köptes in från Gårdveda, troligen är från 1300-tal.
Den nya kyrka är uppförd av byggmästaren Peter Isberg efter ritning av Carl Gustaf Blom-Carlsson och Abraham Pettersson vid Överintendentsämbetet.
Altartavlan är en triptyk utförd 1960 av konstnären Hans Fagerström från Halmstad, som bland annat studerade under Waldemar Lorentzon och även hjälpte denne vid dekoreringen av Ryssby kyrka i Kronobergs län.
Här framställs några av kyrkans stora högtider: i mitten påsken med Kristi uppståndelse, till vänster julen med madonnan med barnet och till höger pingstundret, ett motiv som på latin kallas ”Noli me tangere”, vilket burkar översättas med ”Rör icke vid mig”. Men den ursprungliga frasen skrevs på grekiska, och kan bättre översättas till "upphör att hålla dig fast vid mig" eller "sluta klamra dig fast vid mig”.
Två skulpturer som varit placerade i en tidigare altaruppsats från 1700-talet finns i kyrkan. Dels en madonna från tidigt 1300-tal, och från 1500-talets början en skulptur av Maria Magdalena.
Här finns även två manliga skulpturer. En helig konung kanske föreställer Sankt Olof eller Sankt Erik, och en figur som troligen är Sankt Laurentius är båda Nordtyska arbeten från mitten av 1400-talet.
Predikstolen är ett arbete från år 1700 av bildhuggaren Swen Jönsson och målad av Anders Björk. 1783 försåg fälten med rokokoornament skapad av Anders Georg Wadsten, men dessa avlägsnade 1960.
Kyrkan äger bland annat ett triumfkrucifix, ett Nordtyskt arbete från 1500-talets början, som fram till slutet av 1950-talet hängde på korets södra vägg.
I koret står en dopfunt av slipad och polerad kalksten införskaffat i slutet av 1800-talet från Ölands västra sida.
I korgolvet ligger en gravsten från 1344.
Här finns två skeppsmodeller. Gambäta från 1877 och barken Passat som är 100 år yngre.
Orgelns fasad hörde ursprungligen till en orgel byggd för den gamla kyrkan i mitten av 1700-talet av Lars Wahlberg i Vimmerby. Även orgelverket överfördes 1857 till nya kyrkan. 1917 ersattes orgeln med en ny byggd av Olof Hammarberg, Göteborg. Samma firma renoverade och byggde till orgeln 1963.
Kyrkan har också en primklocka. Ordet primklocka kommer av latinets prima hora, som betyder första timmen. Den används vid nattvarden som är mässans högtidligaste ögonblick, då prästen lyfter oblaten, som enligt den Romersk-katolska så kallade trans-substan-tia-tionsläran förvandlas till Kristi lekamen. Men primklockor förekommer även inom Lutherska kyrkor, och just denna är från 1700-talet.
