Berättelser om kyrkor i Växjö stift
lista / karta Mörbylånga kommun
Gårdby kyrka Öland
Berättelser om kyrkor
i Växjö stift
lista
Gårdby kyrka Öland
Den nuvarande kyrkan i Gårdby som ritades av arkitekten vid Överintendentsämbetet Theodor Edberg, uppfördes 1841, och ersatte då en liten absidkyrka med försvarstorn från 1200-talet. Noteringar från 1600-talet berättar att tornet hade murar som var 3 alnar tjocka.
Den gamla medeltidskyrkan hade helt raserats innan den nuvarande kyrkan byggdes, men möjligen utgör en del av den gamla nordväggen en del av den nya kyrkan.
Kring södra porten finner vi bland annat att man återanvänt gamla gravstenar.
Det finns anledning att tro att det redan på 1000-talet fanns en träkyrka här. Något som tyder på detta är en kristen runsten på kyrkogården.
Där står översatt till nutidssvenska: Härtrud reste denna sten efter sin son Smed, en god man. Halvboren, hans bror, sitter i Gårdarike. Brand högg in rätt, därför kan man tyda.
Och till och med om man försöker sig på att läsa det som man gjorde på 1000-talet så kan man än idag förstå det mesta av texten: Herþrúðr reisti stein þenna eptir son sinn Smið, dreng góðan. Halfborinn, bróðir hans, sitr Gôrðum. Brandr rétt hjó, því ráða kann.
Man trodde förr att det Gôrðum eller Gårdarike som nämns på stenen skulle handla om Gårdby, men det är fel. Istället avses det ryska riket.
Just omnämnandet av broderns uppehållsort är inte så oväsentlig som man först kan tycka. Det hänger samman med arvsrätt. Äldre Västgötalagens stadgar nämligen att "ingen mans arv tager han medan han sitter i Grekland", och motsvarande regel kan ha varit tillämplig här, även om brodern var i Ryssland.
2010 stängdes kyrkan för en omfattande renovering på grund av fuktskador. Restaureringen som pågick i 7 år leddes av arkitekten Johan Lundé. Söndagen den 21 maj 2017 återöppnades kyrkan av biskop Fredrik Modéus.
Under renoveringen hade man under kyrkans golv funnit resterna av 28 människor, bland dessa en mansperson i en stenkista som man tror var kyrkans grundare.
Dopfunten kommer från första halvan av 1200-talet, och är gjord i gotländsk kalksten.
Predikstolen med uppgång från sakristian är byggd 1841 av Olof Jacobsson i Mortorp, efter ritningar av arkitekten Ludvig Hawerman vid Överintendentsämbetet.
Anders Georg Wadsten byggde 1777 den tidigare altaruppsatsen som är placerad till höger i koret. Lammet på boken med de sju inseglen, som nu sitter över dörren till sakristian hörde ursprungligen till hans altaruppsats.
Den nuvarande altartavlan, Nattvarden är skapad i mitten av 1800-talet av Kalmarmålaren Gustav Lindblom, med en äldre altartavla i Växjö domkyrka målad 1733 av Georg Engelhard Schröder som förlaga. Lindbloms altartavla omges av en
Altaruppställningen som omger tavlan är ritad av Per Ulrik Stenhammar efter Johan Fredrik Åboms ritning till en altaruppställning för Köpings kyrka och utförd 1859-60 av Olof Jacobsson, Mortorp.
I korbänkarnas skärmar ingår delar av den äldre kyrkans läktarbarriär med apostlabilder målade 1777 av A. G. Wadsten.
I bakre delen av kyrkorummet delas salen av med en glasvägg. Mönstret på väggen, designat av konstnären Linda Wallin är hämtat från den målningsdekor som omger kyrkans takkronor.
Kyrkans första orgel byggdes på 1840-talet av Sven Petter Pettersson bakom en orgelfasad ritad av Theodor Edberg. 1888 omdisponerades orgeln av Carl Johannes Carlsson, Virestad, omdisponerades återigen 1949 av Frederiksborg Orgelbyggeri, och renoverades 1981 av J. Künkels Orgelverkstad som då höll till utanför Lund. Sex år senare gifte han sig med kantor Eva Bäckman och flyttade till Färjestaden.
Den gamla medeltidskyrkan hade helt raserats innan den nuvarande kyrkan byggdes, men möjligen utgör en del av den gamla nordväggen en del av den nya kyrkan.
Kring södra porten finner vi bland annat att man återanvänt gamla gravstenar.
Det finns anledning att tro att det redan på 1000-talet fanns en träkyrka här. Något som tyder på detta är en kristen runsten på kyrkogården.
Där står översatt till nutidssvenska: Härtrud reste denna sten efter sin son Smed, en god man. Halvboren, hans bror, sitter i Gårdarike. Brand högg in rätt, därför kan man tyda.
Och till och med om man försöker sig på att läsa det som man gjorde på 1000-talet så kan man än idag förstå det mesta av texten: Herþrúðr reisti stein þenna eptir son sinn Smið, dreng góðan. Halfborinn, bróðir hans, sitr Gôrðum. Brandr rétt hjó, því ráða kann.
Man trodde förr att det Gôrðum eller Gårdarike som nämns på stenen skulle handla om Gårdby, men det är fel. Istället avses det ryska riket.
Just omnämnandet av broderns uppehållsort är inte så oväsentlig som man först kan tycka. Det hänger samman med arvsrätt. Äldre Västgötalagens stadgar nämligen att "ingen mans arv tager han medan han sitter i Grekland", och motsvarande regel kan ha varit tillämplig här, även om brodern var i Ryssland.
2010 stängdes kyrkan för en omfattande renovering på grund av fuktskador. Restaureringen som pågick i 7 år leddes av arkitekten Johan Lundé. Söndagen den 21 maj 2017 återöppnades kyrkan av biskop Fredrik Modéus.
Under renoveringen hade man under kyrkans golv funnit resterna av 28 människor, bland dessa en mansperson i en stenkista som man tror var kyrkans grundare.
Dopfunten kommer från första halvan av 1200-talet, och är gjord i gotländsk kalksten.
Predikstolen med uppgång från sakristian är byggd 1841 av Olof Jacobsson i Mortorp, efter ritningar av arkitekten Ludvig Hawerman vid Överintendentsämbetet.
Anders Georg Wadsten byggde 1777 den tidigare altaruppsatsen som är placerad till höger i koret. Lammet på boken med de sju inseglen, som nu sitter över dörren till sakristian hörde ursprungligen till hans altaruppsats.
Den nuvarande altartavlan, Nattvarden är skapad i mitten av 1800-talet av Kalmarmålaren Gustav Lindblom, med en äldre altartavla i Växjö domkyrka målad 1733 av Georg Engelhard Schröder som förlaga. Lindbloms altartavla omges av en
Altaruppställningen som omger tavlan är ritad av Per Ulrik Stenhammar efter Johan Fredrik Åboms ritning till en altaruppställning för Köpings kyrka och utförd 1859-60 av Olof Jacobsson, Mortorp.
I korbänkarnas skärmar ingår delar av den äldre kyrkans läktarbarriär med apostlabilder målade 1777 av A. G. Wadsten.
I bakre delen av kyrkorummet delas salen av med en glasvägg. Mönstret på väggen, designat av konstnären Linda Wallin är hämtat från den målningsdekor som omger kyrkans takkronor.
Kyrkans första orgel byggdes på 1840-talet av Sven Petter Pettersson bakom en orgelfasad ritad av Theodor Edberg. 1888 omdisponerades orgeln av Carl Johannes Carlsson, Virestad, omdisponerades återigen 1949 av Frederiksborg Orgelbyggeri, och renoverades 1981 av J. Künkels Orgelverkstad som då höll till utanför Lund. Sex år senare gifte han sig med kantor Eva Bäckman och flyttade till Färjestaden.
