Berättelser om kyrkor i Växjö stift
lista / karta Mönsterås kommun
Ålems kyrka
Berättelser om kyrkor
i Växjö stift
lista
Ålems kyrka
Här har funnits en kyrka sedan tidig medeltid.
1769 beklagade sig kyrkoherden Anders Svebilius inför sockenstämman över trängseln i den gamla medeltida kyrkan som rymde 444 personer. Dessutom ska den gamla kyrka han varit både omodern och i dåligt skick, och i stället ville Svebilius att kyrkorummet skulle göras större, något som skulle bekostas genom kollekt. Förslaget mottogs inte med någon större entusiasm av församlingen och beslutet om utbyggnad sköts på framtiden.
Redan 12 år senare, 1781 begärdes häradssyn av kyrkan vilket ledde till att man konstaterade att kyrkan var i stort behov av renovering. Församlingen blev genom detta tvungen att bygga om kyrkan, men trots upprepade anbudsförfaranden så hade man ännu år 1811 inte lyckats lösa frågan om ombyggnad, och istället började man fundera på att bygga en helt ny kyrka.
Det finns flera ritningar av arkitekten Per Wilhelm Palmroth till en ny kyrka, men det var först 1827 när Samuel Enander, också han arkitekt vid Överintendentsämbetet, lade fram sina ritningar som beslut om nybyggnation fattas.
Några år senare började man under ledning av byggherren Johan Holmberg från Linköping bygga den nya kyrkan strax öster om den äldre, på den plats där den gamla klockstapeln tidigare hade stått.
Kyrkan kunde invigas den 30 september 1832 av biskopen i dåvarande Kalmar stift, Anders Carlsson af Kullberg.
1926, inför den nya kyrkan hundraårsdag beslutades om renovering, som utfördes några år senare under ledning av stadsarkitekten i Jönköping Göran Pauli, och vid detta tillfälle tillkom dopfunten.
Altartavlan som är en kopia av Fredric Westins tavla i Sankt Jakobs kyrka med motivet ”Kristi förklaring”, är utförd 1874 av Olaus Pettersson. Den ingår i en altaruppställning utförd samma år efter ritningar från 1863 av Johan Fredrik Hawerman.
Den medeltida altaruppsatsen sitter placerad över norra dörren.
Triumfkrucifixet är från senare delen av medeltiden och har evangelistsymboler i korsarmarna.
Kyrkans arkitekt Samuel Enander har bland annat ritat predikstolen, som 1861 fick sin nuvarande placering.
I kyrkan finns flera så kallade huvudbanér, alltså begravningsvapen, över friherre Ludvig Mörner på Råsnäs som dog 1671, och över Gustaf Ribbing som dog 1691.
Votivskeppet Sankta Maria tillverkat av sjökapten August Johansson, Pataholm.
Taket har blivit platsen för ett omfattande konstverk av Einar Forseth, där vi finner de fyra evangelisterna med symboler: Matteus – människan, Markus – lejonet, Lukas – oxen och Johannes – örnen.
Einar Forseth har även dekorerat orgelläktaren.
Kyrkans orgel byggdes ursprungligen 1842 av Pehr Zacharias Strand i Stockholm, men har byggs om flera gånger, senast år 2004 av Ålems orgelverkstad och Sune Fondell.
Samma orgelbyggare byggde också 1983-84 kororgeln, som räknas som ett av hans första verk. Den nuvarande korgorgeln är ritad, byggd och intonerad 1983-84 av Sune Fondell.
Även den nuvarande läktarorgeln är av yngre atom är byggd 2004 av Ålems orgelverkstad. Sune Fondell har konstruerat och tillsammans med Lennart Olofsgård intonerat. Orgelns äldsta delar härrör från den orgel som P Z Strand byggde 1842. Den har blivit ombyggd minst tre gånger sedan dess.
1769 beklagade sig kyrkoherden Anders Svebilius inför sockenstämman över trängseln i den gamla medeltida kyrkan som rymde 444 personer. Dessutom ska den gamla kyrka han varit både omodern och i dåligt skick, och i stället ville Svebilius att kyrkorummet skulle göras större, något som skulle bekostas genom kollekt. Förslaget mottogs inte med någon större entusiasm av församlingen och beslutet om utbyggnad sköts på framtiden.
Redan 12 år senare, 1781 begärdes häradssyn av kyrkan vilket ledde till att man konstaterade att kyrkan var i stort behov av renovering. Församlingen blev genom detta tvungen att bygga om kyrkan, men trots upprepade anbudsförfaranden så hade man ännu år 1811 inte lyckats lösa frågan om ombyggnad, och istället började man fundera på att bygga en helt ny kyrka.
Det finns flera ritningar av arkitekten Per Wilhelm Palmroth till en ny kyrka, men det var först 1827 när Samuel Enander, också han arkitekt vid Överintendentsämbetet, lade fram sina ritningar som beslut om nybyggnation fattas.
Några år senare började man under ledning av byggherren Johan Holmberg från Linköping bygga den nya kyrkan strax öster om den äldre, på den plats där den gamla klockstapeln tidigare hade stått.
Kyrkan kunde invigas den 30 september 1832 av biskopen i dåvarande Kalmar stift, Anders Carlsson af Kullberg.
1926, inför den nya kyrkan hundraårsdag beslutades om renovering, som utfördes några år senare under ledning av stadsarkitekten i Jönköping Göran Pauli, och vid detta tillfälle tillkom dopfunten.
Altartavlan som är en kopia av Fredric Westins tavla i Sankt Jakobs kyrka med motivet ”Kristi förklaring”, är utförd 1874 av Olaus Pettersson. Den ingår i en altaruppställning utförd samma år efter ritningar från 1863 av Johan Fredrik Hawerman.
Den medeltida altaruppsatsen sitter placerad över norra dörren.
Triumfkrucifixet är från senare delen av medeltiden och har evangelistsymboler i korsarmarna.
Kyrkans arkitekt Samuel Enander har bland annat ritat predikstolen, som 1861 fick sin nuvarande placering.
I kyrkan finns flera så kallade huvudbanér, alltså begravningsvapen, över friherre Ludvig Mörner på Råsnäs som dog 1671, och över Gustaf Ribbing som dog 1691.
Votivskeppet Sankta Maria tillverkat av sjökapten August Johansson, Pataholm.
Taket har blivit platsen för ett omfattande konstverk av Einar Forseth, där vi finner de fyra evangelisterna med symboler: Matteus – människan, Markus – lejonet, Lukas – oxen och Johannes – örnen.
Einar Forseth har även dekorerat orgelläktaren.
Kyrkans orgel byggdes ursprungligen 1842 av Pehr Zacharias Strand i Stockholm, men har byggs om flera gånger, senast år 2004 av Ålems orgelverkstad och Sune Fondell.
Samma orgelbyggare byggde också 1983-84 kororgeln, som räknas som ett av hans första verk. Den nuvarande korgorgeln är ritad, byggd och intonerad 1983-84 av Sune Fondell.
Även den nuvarande läktarorgeln är av yngre atom är byggd 2004 av Ålems orgelverkstad. Sune Fondell har konstruerat och tillsammans med Lennart Olofsgård intonerat. Orgelns äldsta delar härrör från den orgel som P Z Strand byggde 1842. Den har blivit ombyggd minst tre gånger sedan dess.
