Berättelser om kyrkor i Växjö stift
lista / karta Växjö kommun
Uråsa kyrka
Berättelser om kyrkor
i Växjö stift
lista
Uråsa kyrka
På 1800-talet revs många medeltida kyrkor i Småland eftersom de ansågs för små för de växande församlingarna. Men här i Uråsa lät man istället bygga ut kyrkan.
Den ursprungliga medeltida kyrkan saknade i likhet med övriga mindre småländska kyrkor torn och hade kyrkklockorna i en fristående klockstapel, som här var belägen på kyrkogårdens västra hörn.
Den gamla kyrkan hade med tiden tömts på sina skatter. 1541 konfiskerade Gustav Vasa nästan allt kyrksilvret, och senare under 1500- och 1600-talet plundrades och brändes kyrkan av danska trupper. Men kyrkobyggnaden återuppbyggdes.
Under 1800-talet förändrades alltså kyrkan radikalt. 1835 revs sakristian på norra långsidan och en ny, större fogades till det rakslutande koret i öster, och kyrkan försågs med stora rundbågefönster. En predikstol med uppgång från sakristian byggdes över altaret.
När tornet uppfördes 1841 förde man över de båda klockorna från klockstapeln. Kyrkan äger för övrigt en av Smålands äldsta kyrkklockor, också daterad till 1200-talet. Den sprack 1989 och förvaras numera i vapenhuset.
Kyrkan som alltså omdanades från romansk medeltidskyrka har restaurerats flera gånger sedan dess men har behållit den nyklassicistiska karaktär den fick under 1800-talet.
1842 dekorerade Carl Strömberg från Karlshamn, korväggen med perspektivmålningar utförda i så kallade grisailleteknik. Motiven i nischerna utgörs av Tron och Hoppet. I gavelfälten syns bilder av Lagen och Evangeliet. Carl Strömberg dekorerade även orgelläktaren med bilder av apostlar och evangelister.
Vid sekelskiftet 1900 försåg dekorationsmålaren Edvard Berg, Stockholm innertakets tunnvalv med målade kassetter efter antika förebilder.
1941 togs den tidigare altarpredikstolen bort och ersattes av en ny predikstol som placerades på norra sidan av kyrkorummet. Bortsett från bänkarna vid sidan av altaret som då togs bort, behölls bänkinredningen som tillkom efter den sista danska härjningen på 1600-talet.
Altartavlan är en modern relief, utförd i marmor av glaskonstnären Simon Gate.
Tavlan med motivet Nattvardens instiftelse som hänger på södra långhusväggen, utfördes 1717 av den tysk-svenske målaren Hans Brachhwagen.
Glaskronan sägs vara ett krigsbyte från det 30-åriga kriget i Tyskland, och den stora malmkronan är gjuten 1778 i Karlshamn.
Uråsa kyrka har en ganska intressant orgelhistoria.
En orgel byggd av Hans Henrich Cahman byggd 1690 flyttade i mitten av 1800-talet hit från Virestads kyrka, innan den i slutet av 1800-talet hamnade i Smålands Museum i Växjö. Vid samma tid byggdes ett nytt orgelverk av Carl Elfström i Ljungby, som dock senare såldes till Skogslyckans församling i Växjö.
Den nuvarande orgeln kom på plats 1955, byggd av Troels Krohns orgelbyggeri, Hilleröd Danmark.
Den förste svenske biskopen i Lund i slutet av 1600-talet hette Knut Hane, på latin kallad Kanuthus Hahn, kom från Uråsa. Hans föräldrars gravsten sitter inmurad i ytterväggen vid sakristians dörr.
Han skulle senare också blivit biskop i Växjö, men dog på vägen dit!
Den ursprungliga medeltida kyrkan saknade i likhet med övriga mindre småländska kyrkor torn och hade kyrkklockorna i en fristående klockstapel, som här var belägen på kyrkogårdens västra hörn.
Den gamla kyrkan hade med tiden tömts på sina skatter. 1541 konfiskerade Gustav Vasa nästan allt kyrksilvret, och senare under 1500- och 1600-talet plundrades och brändes kyrkan av danska trupper. Men kyrkobyggnaden återuppbyggdes.
Under 1800-talet förändrades alltså kyrkan radikalt. 1835 revs sakristian på norra långsidan och en ny, större fogades till det rakslutande koret i öster, och kyrkan försågs med stora rundbågefönster. En predikstol med uppgång från sakristian byggdes över altaret.
När tornet uppfördes 1841 förde man över de båda klockorna från klockstapeln. Kyrkan äger för övrigt en av Smålands äldsta kyrkklockor, också daterad till 1200-talet. Den sprack 1989 och förvaras numera i vapenhuset.
Kyrkan som alltså omdanades från romansk medeltidskyrka har restaurerats flera gånger sedan dess men har behållit den nyklassicistiska karaktär den fick under 1800-talet.
1842 dekorerade Carl Strömberg från Karlshamn, korväggen med perspektivmålningar utförda i så kallade grisailleteknik. Motiven i nischerna utgörs av Tron och Hoppet. I gavelfälten syns bilder av Lagen och Evangeliet. Carl Strömberg dekorerade även orgelläktaren med bilder av apostlar och evangelister.
Vid sekelskiftet 1900 försåg dekorationsmålaren Edvard Berg, Stockholm innertakets tunnvalv med målade kassetter efter antika förebilder.
1941 togs den tidigare altarpredikstolen bort och ersattes av en ny predikstol som placerades på norra sidan av kyrkorummet. Bortsett från bänkarna vid sidan av altaret som då togs bort, behölls bänkinredningen som tillkom efter den sista danska härjningen på 1600-talet.
Altartavlan är en modern relief, utförd i marmor av glaskonstnären Simon Gate.
Tavlan med motivet Nattvardens instiftelse som hänger på södra långhusväggen, utfördes 1717 av den tysk-svenske målaren Hans Brachhwagen.
Glaskronan sägs vara ett krigsbyte från det 30-åriga kriget i Tyskland, och den stora malmkronan är gjuten 1778 i Karlshamn.
Uråsa kyrka har en ganska intressant orgelhistoria.
En orgel byggd av Hans Henrich Cahman byggd 1690 flyttade i mitten av 1800-talet hit från Virestads kyrka, innan den i slutet av 1800-talet hamnade i Smålands Museum i Växjö. Vid samma tid byggdes ett nytt orgelverk av Carl Elfström i Ljungby, som dock senare såldes till Skogslyckans församling i Växjö.
Den nuvarande orgeln kom på plats 1955, byggd av Troels Krohns orgelbyggeri, Hilleröd Danmark.
Den förste svenske biskopen i Lund i slutet av 1600-talet hette Knut Hane, på latin kallad Kanuthus Hahn, kom från Uråsa. Hans föräldrars gravsten sitter inmurad i ytterväggen vid sakristians dörr.
Han skulle senare också blivit biskop i Växjö, men dog på vägen dit!
