Berättelser om kyrkor i Växjö stift
lista / karta Växjö kommun
Dädesjö kyrka
Berättelser om kyrkor
i Växjö stift
lista
Dädesjö kyrka
1796 invigde biskop Olof Wallquist den nybyggda gemensamma kyrkan för Dädesjö och Eke socknar. Beslutet att bygga ny kyrka istället för att bygga om den gamla som man först hade tänkt togs 1792. Då fick församlingen ett erbjudande från friherren Adolf Fredrik Rappe på Drettinge om att som gåva erhålla en ny tomt.
Ritningar utarbetades av arkitekt Olof Tempelman vid Överintendentsämbetet i Stockholm. Som byggmästare anlitades Lars-Magnus Ekelund från Skirö och för murningsarbetet svarade murarmästare Håkan Krasse från Alseda. För snickararbetet och senare inredningen svarade snickaren Olof Jonsson från Granhult.
Kyrkobyggnadens utseende kom dock inte att helt överensstämma med Tempelmans förslag, utan blev både längre och bredare än originalritningen angav.
Av den gamla kyrkan bevarades långhuset, som användes som magasin fram till 1906, då den inlöstes av staten med tanke på de unika medeltida takmålningarna.
Bristande ekonomiska resurser innebar att inredningen kunde fullbordas i enhetlig nyantik stil först efter många år.
Som altaruppsats användes den gamla kyrkans altarprydnad från 1705, 1816 ersattes altaruppsatsen med altartavlan "Kristi himmelsfärd", som är utförd av professorn och hovmålaren Emanuel Limnell. Inramningen utfördes ett år senare efter ritning av Limnell och Johan Christian Serén.
Den gamla altaruppsatsen i barockstil hänger numera på södra väggen. Skölden överst visar ätten von Fleissner vapen, detta eftersom den skänktes till den gamla kyrkan till majoren vid Konobergs läns infanteriregemente Samuel von Fleissners minne. Här kan vi bland annat läsa att han föddes Stettin den 15 februari 1652 och stupade i Polen den 2 januari 1702, alltså tre år innan kyrkan fick uppsatsen som gåva.
Också predikstolen i renässansstil från 1600-talet kommer från den gamla kyrkan. Man hade först en predikstol ritad för den nya kyrkan av Johan Christian Serén, men den ersattes i samband med en renovering av kyrkan 1902 med predikstolen från den gamla kyrkan. Här syns ätterna Kyhles och von der Lühes vapen samt initialerna H K och E. C. W. D. L. vilka står för Hans Kyhle och Elisabet Catharina von der Lühe.
Snickaren som utförde predikstolen 1635 erhöll enligt räkenskaperna I00 daler kopparmynt för sitt arbete.
Dopfunten som är daterad till 1100-talet och har reliefer av fabeldjur är skapad av den så kallade Njudungsgruppen.
Ett ståndur som kommer från den gamla kyrkan är placerat framför korbågen i väster. Urverket är byggda av den flitigt verksamme urmakaren Peter Ernst i Växjö, men till skilnad från hans övriga bevarade ur som finns i Sjösås, Drevs och Hornaryds kyrkor, har denna kvar sitt ursprungliga fodral
På sockenstämma 1748 hade man beslutat att: ”En ny timmeklocka med slag uhr eller ett weko uhr betingas och inköpas ... , på thet en hwar må rättelse hafwa, när gudstiensten ordinari e skall begynnas, .. . hwilken som kommer sent till Kyrkan sedan timmeklockan ankommen är, skall plichta till Kyrkan som Kongl. Maijts Kyrkolag dicterar och förmår.” Den senaste justeringen av urverket företogs i mitten av 1960-talet och utfördes av den tidigare kyrkoherden och klockbyggaren Ludvig Lundén i Nottebäck.
På läktaren hänger två ljuskronor som båda är från 1700-talets början, där vi vet att åtminstone den ena är tillverkad i Eksjö för Dädersjö gamla kyrka. Den andra tillverkades och inköptes för Eke kyrka.
Av de två ljuskronorna som hänger i mittgången, med plats för tjugo ljus i två kransar är den ena skänkt till kyrkan 1851 av Adolf Gustafsson Rappe till Dädesjö. Den andra inköptes 1862 från Skultuna bruk för 210 riksdaler.
Och framme koret hänger två moderna ljuskronor i renässansstil, som har en inskrift som berättar att dessa är skänkta "Till Dädesjö kyrka av Maja och Per Liljorstrand år 1935”.
Läktarbarriären med målningar av Hans Brachwagen är från början av 1700-talet. Då den uppsattes 1902 blev den dock kraftigt kompletterad och till stora delar nymålad. Läktarmålningar av samma typ har bland annat bevarats i Stenbrohults kyrka i sydvästra Småland, utförda av Brachwagen 1710.
Kyrkans första orgel från 1850 byggdes av Johan Niklas Söderling. Den nuvarande orgeln byggdes dock 1985 av Tostareds kyrkorgelfabrik. Fasaden uppfördes efter ritningar av arkitekten Carl Gustaf Blom Carlsson.
I sakristian förvaras en primklocka som troligen är från början av 1500-talet. När den nya kyrkan stod färdig placerades den i klockarens stol och användes vid barndop.
Av de tre klockorna i tornet kommer lillklockan från Eke kyrka. De övriga två hängde tidigare i en klockstapel på kyrkogården. Storklockan finns omnämnd redan under första halvan av 1600-talet. 1807 spräcktes den i samband med ovarsam ringning, men eftersom man saknade pengar till en kostsam omgjutning fick den hänga kvar obrukbar ända till 1815 då den omgjöts i Karlskrona. Även mellanklockan sprack vi ovarsam ringning och blev omgjuten 1803 av Jonas Magnus Fries i Jönköping.
Ritningar utarbetades av arkitekt Olof Tempelman vid Överintendentsämbetet i Stockholm. Som byggmästare anlitades Lars-Magnus Ekelund från Skirö och för murningsarbetet svarade murarmästare Håkan Krasse från Alseda. För snickararbetet och senare inredningen svarade snickaren Olof Jonsson från Granhult.
Kyrkobyggnadens utseende kom dock inte att helt överensstämma med Tempelmans förslag, utan blev både längre och bredare än originalritningen angav.
Av den gamla kyrkan bevarades långhuset, som användes som magasin fram till 1906, då den inlöstes av staten med tanke på de unika medeltida takmålningarna.
Bristande ekonomiska resurser innebar att inredningen kunde fullbordas i enhetlig nyantik stil först efter många år.
Som altaruppsats användes den gamla kyrkans altarprydnad från 1705, 1816 ersattes altaruppsatsen med altartavlan "Kristi himmelsfärd", som är utförd av professorn och hovmålaren Emanuel Limnell. Inramningen utfördes ett år senare efter ritning av Limnell och Johan Christian Serén.
Den gamla altaruppsatsen i barockstil hänger numera på södra väggen. Skölden överst visar ätten von Fleissner vapen, detta eftersom den skänktes till den gamla kyrkan till majoren vid Konobergs läns infanteriregemente Samuel von Fleissners minne. Här kan vi bland annat läsa att han föddes Stettin den 15 februari 1652 och stupade i Polen den 2 januari 1702, alltså tre år innan kyrkan fick uppsatsen som gåva.
Också predikstolen i renässansstil från 1600-talet kommer från den gamla kyrkan. Man hade först en predikstol ritad för den nya kyrkan av Johan Christian Serén, men den ersattes i samband med en renovering av kyrkan 1902 med predikstolen från den gamla kyrkan. Här syns ätterna Kyhles och von der Lühes vapen samt initialerna H K och E. C. W. D. L. vilka står för Hans Kyhle och Elisabet Catharina von der Lühe.
Snickaren som utförde predikstolen 1635 erhöll enligt räkenskaperna I00 daler kopparmynt för sitt arbete.
Dopfunten som är daterad till 1100-talet och har reliefer av fabeldjur är skapad av den så kallade Njudungsgruppen.
Ett ståndur som kommer från den gamla kyrkan är placerat framför korbågen i väster. Urverket är byggda av den flitigt verksamme urmakaren Peter Ernst i Växjö, men till skilnad från hans övriga bevarade ur som finns i Sjösås, Drevs och Hornaryds kyrkor, har denna kvar sitt ursprungliga fodral
På sockenstämma 1748 hade man beslutat att: ”En ny timmeklocka med slag uhr eller ett weko uhr betingas och inköpas ... , på thet en hwar må rättelse hafwa, när gudstiensten ordinari e skall begynnas, .. . hwilken som kommer sent till Kyrkan sedan timmeklockan ankommen är, skall plichta till Kyrkan som Kongl. Maijts Kyrkolag dicterar och förmår.” Den senaste justeringen av urverket företogs i mitten av 1960-talet och utfördes av den tidigare kyrkoherden och klockbyggaren Ludvig Lundén i Nottebäck.
På läktaren hänger två ljuskronor som båda är från 1700-talets början, där vi vet att åtminstone den ena är tillverkad i Eksjö för Dädersjö gamla kyrka. Den andra tillverkades och inköptes för Eke kyrka.
Av de två ljuskronorna som hänger i mittgången, med plats för tjugo ljus i två kransar är den ena skänkt till kyrkan 1851 av Adolf Gustafsson Rappe till Dädesjö. Den andra inköptes 1862 från Skultuna bruk för 210 riksdaler.
Och framme koret hänger två moderna ljuskronor i renässansstil, som har en inskrift som berättar att dessa är skänkta "Till Dädesjö kyrka av Maja och Per Liljorstrand år 1935”.
Läktarbarriären med målningar av Hans Brachwagen är från början av 1700-talet. Då den uppsattes 1902 blev den dock kraftigt kompletterad och till stora delar nymålad. Läktarmålningar av samma typ har bland annat bevarats i Stenbrohults kyrka i sydvästra Småland, utförda av Brachwagen 1710.
Kyrkans första orgel från 1850 byggdes av Johan Niklas Söderling. Den nuvarande orgeln byggdes dock 1985 av Tostareds kyrkorgelfabrik. Fasaden uppfördes efter ritningar av arkitekten Carl Gustaf Blom Carlsson.
I sakristian förvaras en primklocka som troligen är från början av 1500-talet. När den nya kyrkan stod färdig placerades den i klockarens stol och användes vid barndop.
Av de tre klockorna i tornet kommer lillklockan från Eke kyrka. De övriga två hängde tidigare i en klockstapel på kyrkogården. Storklockan finns omnämnd redan under första halvan av 1600-talet. 1807 spräcktes den i samband med ovarsam ringning, men eftersom man saknade pengar till en kostsam omgjutning fick den hänga kvar obrukbar ända till 1815 då den omgjöts i Karlskrona. Även mellanklockan sprack vi ovarsam ringning och blev omgjuten 1803 av Jonas Magnus Fries i Jönköping.
