Berättelser om kyrkor i Växjö stift
lista / karta Vetlanda kommun
Vetanda kyrka
Berättelser om kyrkor
i Växjö stift
lista
Vetanda kyrka
Vetlanda kyrka har en medeltida historia men har sedan den först uppfördes på 1100-talet, och då var en av de största romanska stenkyrkorna i Småland, genomgått flera genomgripande förändringar.
Vid en renovering av kyrkan på 1950-talet påträffades i södra låghusmurens insida en runsten, som numera står placerad utanför sydvästra hörnet av kyrkan. Runskriften berättar att det var ”Sandar som satte stenen efter sin bror Östen.”
Större delen av den medeltida kyrkan hade redan i slutet på 1700-talet rivits för att ersättas av en ännu större stenkyrka, ritad av arkitekt Per Wilhelm Palmroth vid Överintendentsämbetet i Stockholm. Tornet från den gamla medeltida kyrkan återanvändes dock vid ombyggnaden. För arbetet ansvarade Stadsbyggmästare Georg Salvin och stadsmurmästare Peter Rydberg från Jönköping.
Utvändigt påminde den nya kyrkan om Järeda kyrka, men efter flera genomgripande förändringar återstår i dag mycket lite av den ursprungliga kyrkobyggnaden.
Bland annat skadades tornet av ett blixtnedslag år 1800, och 1871 försågs kyrkan med ny tornspira och tornur.
I tornet hänger tre klockor. Storklockan är gjuten 1806 av Jonas M Fries i Jönköping. Mellanklockan är även den gjuten i Jönköping, men av Elias Fries Thoresson år 1769. Lillklockan är yngst, gjuten 1940 av M & E Olssons klockgjuteri i Ystad.
I vapenhuset finns en gammal klocka av malm från 1500-talet.
Det var vid en genomgripande renovering i början av 1900-talet under ledning av arkitekt Ludvig Petterssons som kyrkan fick sitt nuvarande utseende, med långhuset förhöjt i mitten med fönsteröppningar högt uppe vid taket.
Kyrkan fick dessutom ny sakristia, nya portaler och ingångar. Mittskeppsmurarna och triumfbågsväggen dekorerades med freskomålningar av kyrkomålaren Ludvig Frid som var född i Skede socken nära Vetlanda. Ludvig Frid var god vän med författaren August Strindberg, och finns omnämnd under namnet Albert Lundell i Strindbergs genombrottsroman ”Röda rummet”.
I sitt måleri hämtade han bland annat inspiration från den italienske mästare Michelangelo. Målningarna är utförda i frescoteknik, det vill säga att målningarna är utförda direkt på fuktig kalkputs. Ludvig Frid fick 3 400 kronor för arbetet i Vetlanda kyrka.
Bland motiven finner vi på långhuset östra vägg Kristi uppståndelse.
Här ser vi Jesus när han rider in i Jerusalem.
På väggarna ser vi också bland annat profeterna Hesekiel och Jeremia, evangelisterna Markus och Lukas samt Israels folk på vandring.
Faraos här går under och israeliterna räddas. Lägg märke till Moses som verkar vara försedd med vad som kan liknas vid två horn. Här följde han dock en traditionen som långt tillbaka härrör från en felskrivning av det latinska ordet coronatus, ”bekransad”. När Moses kom ner från berget Sinai där han hade mottagit tio Guds bud, var han bekransad av ljus, liksom omstrålad av Guds härlighet. Bibel 2000 talar om ”en strålglans från hans ansikte”. Men i en avskrift för mycket länge sedan förvanskades ordet coronatus till cornutus, som betyder just ”behornad”. Därför har inte bara Ludvig Frid utan även bland att den store italienske mästaren Michelangelo avbildat Moses med horn.
Ovanför orgelläktaren finns en bild som inte hör hemma i varken Gamla eller Nya testamentet, men som ändå är passande. Bredvid bilden av Sankta Cecilia som är kyrkomusikens skyddshelgon ser vi psalmförfattaren Johan Olof Wallin.
Några av kyrkans inventarier är från den första kyrkan på platsen. Bland annat dopfunten som är daterad till 1100-talet, och som är huggen av en stenmästare som eftervärlden valt att kalla Bestiarius, alltså vilddjursmästaren.
Ett krucifix är sannolikt skapad av en svensk okänd mästare i mitten av 1300-talet. Krucifixet deponerades i början av 1900-talet till Jönköpings Länsmuseum men återbördades till kyrkan på 1950-talet.
Altartavlan med motiv Jesus i Getsemane målades 1816 av Stockholmskonstnären Johan Gustaf Sandberg. Han skulle senare bli professor vid Konstakademien i Stockholm, men detta var ett av hans tidigaste arbeten.
Hans största och mest kända arbete är annars en freskomålning i Uppsala domkyrka, som skildrar motiv ur Gustav Vasas historia.
Altartavlan skänktes till Vetlanda kyrka 1817 av riksdagsmannen Anders Sandsten och dennes maka, som båda bodde utanför Vetlanda.
Predikstolen utfördes i Vetlanda 1954 i jugoslavisk ek, med undantag för bland annat trappan och golvet som är i fur. Predikstolen är tillverkad av fabrikören J Wikstål i Vetlanda. Relieferna är skapade av skulptören Maj Starck från Danderyd.
Här finns ett anvapen, alltså en begravningssköld över majoren Carl Leijonadler som dog år 1741.
På vapnet står att läsa: ”Kungl. Maj:ts och Sveriges rikes trotjänare och major vid Smålands Kavalleriregemente den högädle och välborne Herren hr Carl Lejonadler, född år 1685 den 26 december, avled i Herranom deb 14 januari 1741”.
Om honom vet vid att han kom från Falun och ursprungligen hette Berg. Han var med vid Poltava, blev tillfångatagen av ryssarna med lyckades rymma och ta sig hem. Han deltog även i slaget mot danskarna vid Helsingborg 1710, där han ska ha uppvisat stor tapperhet, och efter sina insatser som orädd och tapper karolin adlades han 1719. Carl Lejonadler hamnade i dessa trakter efter att ha gift sig med Catharina Kjellman, dotter till kronobefallningsman Lars Kjellman, som var delägare i Kleva gruva som ägde en egendom utanför Vetlanda.
I kyrkan finns också ett par Series Pastorum, tavlor över de kyrkoherdar som man känner till har tjänstgjort i församlingen alltsedan Elavus år 1293.
När den nya kyrkan stod färdig installerades en orgel byggd av Nils Ahlstrand med fasad efter ritning 1825 av arkitekt Carl-Gustaf Blom-Carlsson vid Överintendentsämbetet. Kyrkan har sedan dess haft ett flertal orglar. När kyrkan byggdes om i början av 1900-talet, fick kyrkan en ny orgel som i sin tur byggdes om i mitten av 1940-talet av A. Mårtenssons Orgelfabrik AB i Lund.
1980 kom det nuvarande orgelverket på plats, byggt av Poul G Andersen i Köpenhamn.
Tjugo år tidigare hade man även installerat en kororgel byggd av Nils Hammarberg i Göteborg.
I tornet finns ett litet medeltida kapell - kallat Mariakapellet. På en gammal karta finns ett tecken som markerar kyrkan som ett konvent. Kanske var rummet en gång ett härbärge för Franciskaermunkar? Här finner vi bland annat en skulptur föreställande Maria med Jesubarnet hållande en fågel.
Knappt en kilometer väster om Vetlanda kyrka finns Vetlanda kapellkyrkogård, som anlades 1914, med planteringar som utformades av SJ:s trädgårdsarkitekt Enock Cederpalm. 1935 byggdes där begravningskapellet ritat av arkitekt Johannes Dahl i Tranås.
Vid en renovering av kyrkan på 1950-talet påträffades i södra låghusmurens insida en runsten, som numera står placerad utanför sydvästra hörnet av kyrkan. Runskriften berättar att det var ”Sandar som satte stenen efter sin bror Östen.”
Större delen av den medeltida kyrkan hade redan i slutet på 1700-talet rivits för att ersättas av en ännu större stenkyrka, ritad av arkitekt Per Wilhelm Palmroth vid Överintendentsämbetet i Stockholm. Tornet från den gamla medeltida kyrkan återanvändes dock vid ombyggnaden. För arbetet ansvarade Stadsbyggmästare Georg Salvin och stadsmurmästare Peter Rydberg från Jönköping.
Utvändigt påminde den nya kyrkan om Järeda kyrka, men efter flera genomgripande förändringar återstår i dag mycket lite av den ursprungliga kyrkobyggnaden.
Bland annat skadades tornet av ett blixtnedslag år 1800, och 1871 försågs kyrkan med ny tornspira och tornur.
I tornet hänger tre klockor. Storklockan är gjuten 1806 av Jonas M Fries i Jönköping. Mellanklockan är även den gjuten i Jönköping, men av Elias Fries Thoresson år 1769. Lillklockan är yngst, gjuten 1940 av M & E Olssons klockgjuteri i Ystad.
I vapenhuset finns en gammal klocka av malm från 1500-talet.
Det var vid en genomgripande renovering i början av 1900-talet under ledning av arkitekt Ludvig Petterssons som kyrkan fick sitt nuvarande utseende, med långhuset förhöjt i mitten med fönsteröppningar högt uppe vid taket.
Kyrkan fick dessutom ny sakristia, nya portaler och ingångar. Mittskeppsmurarna och triumfbågsväggen dekorerades med freskomålningar av kyrkomålaren Ludvig Frid som var född i Skede socken nära Vetlanda. Ludvig Frid var god vän med författaren August Strindberg, och finns omnämnd under namnet Albert Lundell i Strindbergs genombrottsroman ”Röda rummet”.
I sitt måleri hämtade han bland annat inspiration från den italienske mästare Michelangelo. Målningarna är utförda i frescoteknik, det vill säga att målningarna är utförda direkt på fuktig kalkputs. Ludvig Frid fick 3 400 kronor för arbetet i Vetlanda kyrka.
Bland motiven finner vi på långhuset östra vägg Kristi uppståndelse.
Här ser vi Jesus när han rider in i Jerusalem.
På väggarna ser vi också bland annat profeterna Hesekiel och Jeremia, evangelisterna Markus och Lukas samt Israels folk på vandring.
Faraos här går under och israeliterna räddas. Lägg märke till Moses som verkar vara försedd med vad som kan liknas vid två horn. Här följde han dock en traditionen som långt tillbaka härrör från en felskrivning av det latinska ordet coronatus, ”bekransad”. När Moses kom ner från berget Sinai där han hade mottagit tio Guds bud, var han bekransad av ljus, liksom omstrålad av Guds härlighet. Bibel 2000 talar om ”en strålglans från hans ansikte”. Men i en avskrift för mycket länge sedan förvanskades ordet coronatus till cornutus, som betyder just ”behornad”. Därför har inte bara Ludvig Frid utan även bland att den store italienske mästaren Michelangelo avbildat Moses med horn.
Ovanför orgelläktaren finns en bild som inte hör hemma i varken Gamla eller Nya testamentet, men som ändå är passande. Bredvid bilden av Sankta Cecilia som är kyrkomusikens skyddshelgon ser vi psalmförfattaren Johan Olof Wallin.
Några av kyrkans inventarier är från den första kyrkan på platsen. Bland annat dopfunten som är daterad till 1100-talet, och som är huggen av en stenmästare som eftervärlden valt att kalla Bestiarius, alltså vilddjursmästaren.
Ett krucifix är sannolikt skapad av en svensk okänd mästare i mitten av 1300-talet. Krucifixet deponerades i början av 1900-talet till Jönköpings Länsmuseum men återbördades till kyrkan på 1950-talet.
Altartavlan med motiv Jesus i Getsemane målades 1816 av Stockholmskonstnären Johan Gustaf Sandberg. Han skulle senare bli professor vid Konstakademien i Stockholm, men detta var ett av hans tidigaste arbeten.
Hans största och mest kända arbete är annars en freskomålning i Uppsala domkyrka, som skildrar motiv ur Gustav Vasas historia.
Altartavlan skänktes till Vetlanda kyrka 1817 av riksdagsmannen Anders Sandsten och dennes maka, som båda bodde utanför Vetlanda.
Predikstolen utfördes i Vetlanda 1954 i jugoslavisk ek, med undantag för bland annat trappan och golvet som är i fur. Predikstolen är tillverkad av fabrikören J Wikstål i Vetlanda. Relieferna är skapade av skulptören Maj Starck från Danderyd.
Här finns ett anvapen, alltså en begravningssköld över majoren Carl Leijonadler som dog år 1741.
På vapnet står att läsa: ”Kungl. Maj:ts och Sveriges rikes trotjänare och major vid Smålands Kavalleriregemente den högädle och välborne Herren hr Carl Lejonadler, född år 1685 den 26 december, avled i Herranom deb 14 januari 1741”.
Om honom vet vid att han kom från Falun och ursprungligen hette Berg. Han var med vid Poltava, blev tillfångatagen av ryssarna med lyckades rymma och ta sig hem. Han deltog även i slaget mot danskarna vid Helsingborg 1710, där han ska ha uppvisat stor tapperhet, och efter sina insatser som orädd och tapper karolin adlades han 1719. Carl Lejonadler hamnade i dessa trakter efter att ha gift sig med Catharina Kjellman, dotter till kronobefallningsman Lars Kjellman, som var delägare i Kleva gruva som ägde en egendom utanför Vetlanda.
I kyrkan finns också ett par Series Pastorum, tavlor över de kyrkoherdar som man känner till har tjänstgjort i församlingen alltsedan Elavus år 1293.
När den nya kyrkan stod färdig installerades en orgel byggd av Nils Ahlstrand med fasad efter ritning 1825 av arkitekt Carl-Gustaf Blom-Carlsson vid Överintendentsämbetet. Kyrkan har sedan dess haft ett flertal orglar. När kyrkan byggdes om i början av 1900-talet, fick kyrkan en ny orgel som i sin tur byggdes om i mitten av 1940-talet av A. Mårtenssons Orgelfabrik AB i Lund.
1980 kom det nuvarande orgelverket på plats, byggt av Poul G Andersen i Köpenhamn.
Tjugo år tidigare hade man även installerat en kororgel byggd av Nils Hammarberg i Göteborg.
I tornet finns ett litet medeltida kapell - kallat Mariakapellet. På en gammal karta finns ett tecken som markerar kyrkan som ett konvent. Kanske var rummet en gång ett härbärge för Franciskaermunkar? Här finner vi bland annat en skulptur föreställande Maria med Jesubarnet hållande en fågel.
Knappt en kilometer väster om Vetlanda kyrka finns Vetlanda kapellkyrkogård, som anlades 1914, med planteringar som utformades av SJ:s trädgårdsarkitekt Enock Cederpalm. 1935 byggdes där begravningskapellet ritat av arkitekt Johannes Dahl i Tranås.
