Stacks Image 262115

Berättelser om kyrkor i Växjö stift
lista / karta Gislaveds kommun
Båraryds kyrka

Berättelser om kyrkor
i Växjö stift

lista
Båraryds kyrka

Den nuvarande kyrkan uppfördes som ersättning för en tidigare mindre medeltida kyrka, då antalet församlingsmedlemmar ökade i mitten av 1800-talet. Men även den tidigare kyrkan, som troligen uppfördes under 1200-talet kan ha haft en föregångare, kanske då en mindre träkyrka. När medeltidskyrkan revs fann man en bjälke med årtalet 1107 inhugget, som alltså kan vara en rest från denna första kyrka.
Eftersom den förra medeltida kyrkan saknade torn hade klockorna sin plats i en klockstapel, som 1691 ersattes med en ny fristående stapel liknande ett klocktorn med pyramidformad huv.
Som alternativ till att bygga en ny kyrka i församlingen diskuterades under 1850-talets början möjligheten att gå samman med Våthults församling. De båda medeltida kyrkor skulle då rivas och en ny, stor kyrka uppföras på en ny plats. Men 1873 fastställde Kungl. Maj:t att Båraryds församling istället skulle bygga en egen församlingskyrka på befintlig kyrkplan. Våthults församling beslutade för sin del att bevara den befintliga medeltida kyrkan.

Båraryds nya kyrka började byggas 1880 efter ritningarna framtagna av arkitekt Albert Törnqvist vid Överintendentsämbetet och byggnationen genomfördes under ledning av byggmästare A. Larsson från Sandhults socken i Västergötland.

Den första gudstjänsten i kyrkan hölls den fjärde bönsöndagen 1880, men invigningen förrättades först två år senare, 1882 av biskop Johan Andersson.

Församlingsbornas placering i kyrkbänkarna var förr viktig då den visade hierarkin inom socknen. De ledande i socknen, socialt eller ekonomiskt, placerades i bänkraden närmast koret, och så vidare. De sämst bemedlade fick sitta längst bak eller på läktare. I den nya kyrkan fanns dock inte någon ”stolsdelning” utan "hvem som helst fick inta hvilken plats honom behagade”. Med några undantag. De två främsta bänkarna på vardera sidan var reserverades för nattvardsbarn, begravningsgäster och bröllopsfolk.
De två nedersta "stolarna" på läktaren, som var eftertraktade, hyrdes ut årligen. Den främsta platsen köptes 1882 av Frans Kjöllerström i Broddaryd för 6 kronor och 25 öre.

En dopfunt i sandsten daterad till 1200-talet är bevarad från den föregående kyrkan. Det tillhörande dopfatet av mässing är från 1946.
Mycket få inventarier från den gamla kyrkan sparades till eftervärlden. Inte ens en fin predikstol som troligen var från 1600 talet. Spåntaket, virket, nummertavlan och annan inredning såldes på auktion. Många intressanta inredningsdetaljer hamnade på så sätt i ladugårdar och uthus hos bönderna i bygden.

Dock har förutom dopfunten en läktarbröstning bevarats från Båraryds gamla kyrka, Delar av denna finns nu placerad på väggarna i vapenhuset och vid ingången till kyrkorummet. Motiven på läktarbröstet är inte som i många fall lärjungar eller apostlar utan skildringar av 14 av de totalt 15 olika dygderna, den så kallade Dygdestegen eller Jakobsstegen. Vanligtvis har dygderna gestaltats i form av en kvinnlig gestalt, men så är inte fallet här. I stället har man använts sig av enkla symboler.
För att öka besökarnas förståelse av motiven har respektive dygd försetts med en informativ förklaring samt hänvisning till ett passande bibelord. Bland de avbildade dygderna kan nämnas, som vi ser här Religio, Fides och Pietas - vilket betyder Religion, Tro och Fromhet.

Altartavlan som skildrar Jesu nedtagande från korset, är målad av Ingeborg Westfelt-Eggertz, som efter att genomgått Konstakademin i Stockholm på 1870-talet reste till Paris, där hon så småningom under en tid var föreståndare för en målarskola, innan hon återvände hem till Sverige. Tavlan som är en tolkning av ett verk av den flamländske barockkonstnären Peter Paul Rubens, skänktes tillsammans med altarprydnaden av fabrikören Johan Reinhold Lomell.

En medeltida träskulptur med motivet Anna Själv Tredje finns till vänster om altartavlan i koret. Alltså Marias moder Anna tillsammans med Jesubarnet och Maria även om just Maria är svår att se.

På södra väggen hänger en tavla som av förklarliga skäl kallas ”tomtetavlan”. Men tavlan som bedöms vara från 1400-talet, eftersom kläderna är typiska för detta århundrade, föreställer Maria som undervisas av sina föräldrar Anna och Jacob. Fadern är klädd som en kardinal. Tavla som renoverades 2011 hängde tidigare i församlingshemmet.

Golvuret på södra sidan i kyrkorummet var en gåva till kyrkan 1899 från Magnus och Vendla Johansson i Stenhestra.

Två änglar som nu är placerade i norra och södra fönstret längst bak i kyrkorummet satt tidigare på likvagnen som tillhörde Båraryds församling.

Den flyttbara kororgeln inköptes år 2000 med kyrkans medel i ett projekt med ansvarig kantor Kjell Selber.

Läktarorgeln som är byggd 1882 av orgelbyggare Carl Elfström i Ljungby renoverades 1982 av Västbo Orgelbyggeri, Långaryd. Fasaden har ritats av arkitekten Gustaf Clason som även är känd som bland annat skapare av Nordiska muséet i Stockholm.

Kyrktornet fick 1927 ett tornur.

En stor renovering och ombyggnad av kyrkan skedde 2014. Då plockades bland annat hela golvet i bakre delen bort och fuktskador i grunden åtgärdades innan golvet las tillbaka. Även en ny del med samlingssal/pentry och toalett byggdes under läktaren.


På kyrkogården finns ett mausoleum som uppförts 1926 av familjens Gislow till minne av disponenten Wilhelm
Gislow och hans maka Sigrid. Förebilden till mausoleet är hämtad från den klassiska arkitekturen.
Stacks Image 262136