kyrkor i Växjö stift
guider producerade av Kyrkoguiden

lista / karta Jönköpings kommun

kyrkor
Växjö stift
lista

Ölmstads kyrka

Ölmstads kyrka är ursprungligen från mitten av 1100-talet och var då nio meter bred och tolv meter lång. Det var munkar från Alvastra kloster som började bygga en enkel stenkyrka, och vad som förmodligen är en av grundstenarna kan man se inskjuten i en bänk i kyrkan.
Kyrkans dopfunt är också från denna tid, skapad av en anonym mästare som går under namnet Mäster Bestiarius, som skapat många dopfuntar i Småland och Östergötland. Under nästan 100 år fanns den placerad ute i vapenhuset, innan den på 1870-talet flyttades in i kyrkorummet igen, men det var först på 1950-talet som den började användas för dop igen.

Kyrkan brann på 1400-talet och det tidigare platta innertaket ersattes då med nuvarande kryssvalv.
Vid ungefär samma tid byggde man även kor och sakristia. Och kyrkan försågs med takmålningar, som man ännu kan se i koret. Och det går också att se att det är två lager av målningar. De senare som är tydligare har tillkommit några århundraden senare.
Eftersom de målningar som återfanns i övriga kyrkorummet var av dålig kvalité har man låtit dem förbli överkalkade.

1567 under det Nordiska sjuårskriget plundrades kyrkan av Danskarna under ledning av Daniel Rantzau, och efter att den bränts ner återstod bara väggar och takvalv.
Det sägs enligt en gammal muntlig tradition att de danskar som fick sätta livet till i striderna sänktes i en damm som tidigare fanns strax nordost om kyrkan, där vägen nu går. Dammen kallades efter detta Kroppadammen.

Kort tid efter återuppbyggdes kyrkan, och 1729 byggdes den delen som är närmast tornet vid västra sidan, tillsammans med tornet som då ersatte en tidigare klockstapel, samtidigt som man flyttade dit kyrkklockorna.

Predikstolen som tillverkades 1649 av snickaren Peder Knutzsson, flyttades på 1700-talet från den södra sidan av kyrkan till sin nuvarande plats. Predikstolen hade redan sju år efter att den kommit på plats i kyrkan smyckats av greven Pehr Brahes konterfejare Johan Werner. Han var alltså porträttmålare.

Den färgstarka gobelängen som hänger på södra väggen är tillverkad år 1800, och var sannolikt ursprungligen en altarprydnad.

Mot väggen utanför sakristian finns en gravsten rest över kyrkoherden Andreas Hyltenius. Men detta är det femte stället som den är placerad på. Bland annat har gravstenen under en stor del av 1900-talet funnits inne i kyrkan. Hyltenuis ligger enligt en gammal anteckning begravd ”nära intill sydöstra kyrkporten”.