Berättelser om kyrkor i Växjö stift
lista / karta Jönköpings kommun
Ödestugu kyrka
Berättelser om kyrkor
i Växjö stift
lista
Ödestugu kyrka
Ödestugu kyrka byggdes förmodligen redan i slutet av 1200-talet, men sannolikt har det innan dess funnits en träkyrka på platsen. I taket på utsidan av sakristian har hittat en stock som är äldre än själva kyrkan, och alltså ett spår från denna medeltida träkyrka.
Kyrkan har under århundradena byggts till och om. Som de flesta andra medeltidskyrkor hade den ursprungligen mycket små fönster, som gjordes större under en restaurering vid mitten av 1700-talet.
Den har även senare bytts till och förändrats, bland annat på 1800-talet då en altaruppsats togs bort, då den var ”hinderligt för ljuset”. I mitten av 1950-talet återställde man dock i möjligaste mån det utseende kyrkorummet hade på 1700-talets.
Kyrkan har särskilt vid två tillfällen härjats av krig med danskarna. Dels 1520 då man brände alla gårdar mellan Nydala och Rogberga. Andra gången var år 1611 då ett hundratal ryttare under befäl av adelsmannen Albert Skel brände byn och plundrade kyrkan. En gammal kyrkdörr finns bevarad, där vi ännu kan se kulhålen efter striderna.
År 1904 inträffade en jordbävning med epicentrum i Oslofjorden nordväst om Bohuslän. Det var söndagen den 23 oktober mitt under pågående gudstjänst. Jordbävningen som skapade panik i mer än femtio kyrkor i västra Sverige var den starkaste som hittills uppmätts på svensk mark hade en styrka på 5,5 på Richterskalan. Till höger i koret kan vi ännu se sprickor som uppstod vid denna jordbävning.
Nu ska vi backa i tiden till omkring år 1600. Då försågs kyrkan med målningar av Johannes Petri Pictor från Växjö. Senare överkalkades målningarna, men ett parti över sakristians dörr har åter tagits fram. Muralmålningen föreställer Jungfru Maria med den döde Kristus - en så kallad piétagrupp.
En ängel håller symboler för Kristi lidande och till höger syns ett träd som förmodligen ska föreställa Livets träd.- alltså Uppståndelsen.
Runt fönstren i kyrkan finns märkliga och ovanliga draperimålningar från 1700-talet, som påminner om teaterridåer, skapade av en okänd mästare.
Kyrkan har haft ett antal korfönster, bland annat ett som nu är fondvägg i församlingshemmet.
Det nuvarande korfönstret med sex scener ur Jesu liv kom till 1992, och är skapad av glaskonstnärinnan Ann Wolf från Transjö, som var verksam vid Kosta-Boda. Ett av hennes mest kända och kommersiellt gångbara verk är glaslyktan Snöbollen.
Kristusfiguren på processionskorset är tillverkat av Stig Ljungberg.
Sakristian är samtida med kyrkan, och där finns bland annat ett ursprungligt mycket vackert blyinfattat fönster. Nischerna i väggarna är från tiden före reformationen då helgonbilder var placerade där.
Korset i silver är skapat av den dansk-svenske hovjuvelerare Viwen Nilsson.
I sakristian förvaras också bland annat den gamla församlingskistan med tre lås, samt ett oblatjärn.
Kyrkans vackra ljuskronor i mässing är tillverkade av vapensmeden Johan Engholm som var född i Ödeestugu socken.
Predikstolen är skapad i början av 1700-talet av bildhuggaren Torbjörn Röding från Växjö, som också skapat det krucifix som hänger ovanför dopfunten.
Dopfunten av sandsten och har uttömningshål är förmodligen från början av 1200-talet, och är sannolikt huggen av den så kallade Lekerydsmästaren.
På läktarbröstet till orgelläktaren som tillkom i mitten av 1950-talet sitter elva målningar av apostlarna och Kristus, utförda 1758 av av Olof Rosenblad från Gränna, och som satt i det tidigare läktarbröstet.
Rosenblad dekorerade samtidigt innertaket, men dessa målningar är togs bort på 1870-talet.
Orgeln med 3 stämmor fördelade på två manualer och pedal, från 1956 är tillverkad av Troels Krohn, Fredriksborgs orgelbyggeri i Danmark. Denna ersatte då en orgel byggd 1870 av E A Setterquist i Örebro.
Klockstapeln uppfördes sannolikt i samband med att man rev kyrktornet på 1750-talet. Byggmästare var Jon Arvidsson i Skoga, som har sin grav söder om kyrkan. Klockstapeln kläddes in i början av 1800-talet, och senare under samma århundrade försågs den med en lanternin. Storklockan bär årtalet 1665 medan lillklockan är omgjuten 1906 av K G Bergholtz i Stockholm.
Kyrkan har under århundradena byggts till och om. Som de flesta andra medeltidskyrkor hade den ursprungligen mycket små fönster, som gjordes större under en restaurering vid mitten av 1700-talet.
Den har även senare bytts till och förändrats, bland annat på 1800-talet då en altaruppsats togs bort, då den var ”hinderligt för ljuset”. I mitten av 1950-talet återställde man dock i möjligaste mån det utseende kyrkorummet hade på 1700-talets.
Kyrkan har särskilt vid två tillfällen härjats av krig med danskarna. Dels 1520 då man brände alla gårdar mellan Nydala och Rogberga. Andra gången var år 1611 då ett hundratal ryttare under befäl av adelsmannen Albert Skel brände byn och plundrade kyrkan. En gammal kyrkdörr finns bevarad, där vi ännu kan se kulhålen efter striderna.
År 1904 inträffade en jordbävning med epicentrum i Oslofjorden nordväst om Bohuslän. Det var söndagen den 23 oktober mitt under pågående gudstjänst. Jordbävningen som skapade panik i mer än femtio kyrkor i västra Sverige var den starkaste som hittills uppmätts på svensk mark hade en styrka på 5,5 på Richterskalan. Till höger i koret kan vi ännu se sprickor som uppstod vid denna jordbävning.
Nu ska vi backa i tiden till omkring år 1600. Då försågs kyrkan med målningar av Johannes Petri Pictor från Växjö. Senare överkalkades målningarna, men ett parti över sakristians dörr har åter tagits fram. Muralmålningen föreställer Jungfru Maria med den döde Kristus - en så kallad piétagrupp.
En ängel håller symboler för Kristi lidande och till höger syns ett träd som förmodligen ska föreställa Livets träd.- alltså Uppståndelsen.
Runt fönstren i kyrkan finns märkliga och ovanliga draperimålningar från 1700-talet, som påminner om teaterridåer, skapade av en okänd mästare.
Kyrkan har haft ett antal korfönster, bland annat ett som nu är fondvägg i församlingshemmet.
Det nuvarande korfönstret med sex scener ur Jesu liv kom till 1992, och är skapad av glaskonstnärinnan Ann Wolf från Transjö, som var verksam vid Kosta-Boda. Ett av hennes mest kända och kommersiellt gångbara verk är glaslyktan Snöbollen.
Kristusfiguren på processionskorset är tillverkat av Stig Ljungberg.
Sakristian är samtida med kyrkan, och där finns bland annat ett ursprungligt mycket vackert blyinfattat fönster. Nischerna i väggarna är från tiden före reformationen då helgonbilder var placerade där.
Korset i silver är skapat av den dansk-svenske hovjuvelerare Viwen Nilsson.
I sakristian förvaras också bland annat den gamla församlingskistan med tre lås, samt ett oblatjärn.
Kyrkans vackra ljuskronor i mässing är tillverkade av vapensmeden Johan Engholm som var född i Ödeestugu socken.
Predikstolen är skapad i början av 1700-talet av bildhuggaren Torbjörn Röding från Växjö, som också skapat det krucifix som hänger ovanför dopfunten.
Dopfunten av sandsten och har uttömningshål är förmodligen från början av 1200-talet, och är sannolikt huggen av den så kallade Lekerydsmästaren.
På läktarbröstet till orgelläktaren som tillkom i mitten av 1950-talet sitter elva målningar av apostlarna och Kristus, utförda 1758 av av Olof Rosenblad från Gränna, och som satt i det tidigare läktarbröstet.
Rosenblad dekorerade samtidigt innertaket, men dessa målningar är togs bort på 1870-talet.
Orgeln med 3 stämmor fördelade på två manualer och pedal, från 1956 är tillverkad av Troels Krohn, Fredriksborgs orgelbyggeri i Danmark. Denna ersatte då en orgel byggd 1870 av E A Setterquist i Örebro.
Klockstapeln uppfördes sannolikt i samband med att man rev kyrktornet på 1750-talet. Byggmästare var Jon Arvidsson i Skoga, som har sin grav söder om kyrkan. Klockstapeln kläddes in i början av 1800-talet, och senare under samma århundrade försågs den med en lanternin. Storklockan bär årtalet 1665 medan lillklockan är omgjuten 1906 av K G Bergholtz i Stockholm.
