Stacks Image 262153

Berättelser om kyrkor i Växjö stift
lista / karta Gislaveds kommun
Våthults kyrka

Berättelser om kyrkor
i Växjö stift

lista
Våthults kyrka

Våthults kyrka är riktigt gammal. En så kallad dendrokronologisk undersökning av takbjälkarna visar att den äldsta delen av kyrkan är uppförd mellan åren 1192 och 1255.
Enligt en gammal tradition ska den ha byggts av munkar från Nydala och Varnhem som en rastplats på deras vandringar. Men detta är tveksamt, eftersom ingen klosterorden har haft några gårdar i trakten.

Kyrkan omnämns i skrift första gången år 1350. Då nämns en Johannes Longus som ”presbiter i watahult”.

1693 uppförde klockstapel av en snickare från Tranemo, Nils Trädgårdh. År 1818 ansågs klockstapeln vara undermålig och församlingen fattade därför beslut om att ersätta den med ett friliggande klocktorn av sten. Bygglovet godkändes men planerna sattes aldrig i verket. I stället renoverades klockstapeln vid upprepade tillfällen och kläddes med panel
I tornhuven hänger tre kyrkklockor, kallade lill-, mellan- och storklockan.
Utvändigt är klockstapelns tornhuv krönt en spira i järn som är tillverkad i Taberg. Spiran var ursprungligen längre men 1803 beslutade församlingen att korta den och samtidigt kompletterade man spiran med en vindflöjel med årtalet för förändringen.

Främre delen av kyrkan är tillbyggd två gånger. Enligt uppgift skulle man vid den andra tillbyggnaden ha funnit en ask med mynt och andra saker i det sydöstra hörnet. Mynten ska ha varit från mitten av 1500-talet. Vid samma tillfälle, i slutet av 1700-talet murade man igen den gamla ingångsdörren, som låg på kyrkans södra sida, och man lät ta upp en ny ingångsdörr i väster. Man byggde då samtidigt den nuvarande sakristian. Dock drog arbetet ut på tiden, och fick tillfälligt avbrytas ett par år på grund av hotande hungersnöd.

På 1800-talet var det nära att kyrkan gått samma öde till mötes som många andra medeltida kyrkor på den tiden. Man ansåg att kyrkan var för liten och mörk, och vill riva den för att tillsammans med Båraryds församling bygga en ny och större. Så skedde inte, och istället renoverades kyrkan.

I vapenhuset finns en fattigbössa från 1760.

Och i kyrkorummet finns fragment av målningar som är från medeltiden men också från 1600-talet, och vi kan här bland annat tydligt se aposteln Petrus med sin nyckel.

1789 satte man upp en väggklocka ovanför altaret. Klockan som hade tillverkats av Ambjörn Andersson i Brännhult, försågs senare med ett nytt skal och placerades istället på sin nuvarande plats till vänster om altaret, i det nordöstra hörnet.
Klockan flyttades i samband med en renovering i slutet av 1800-talet, då målaren Richard Goldensohn lät dekorera kyrkan. Bland annat målade han en altartavla efter Tidemands altartavla i Trefaldighetskyrkan i Oslo föreställande hur Jesus döps i Jordan av Johannes Döparen. Tavlan hänger nu på södra korväggen.
Men den altartavla som målaren Lasse i Stavabo målade i mitten av 1800-talet, fann inte nåd hos den dåvarande prosten, som omgående såg till att tavlan togs ner. Istället såldes den till en Göteborgskörare, som använde den som presenning över smörlasset.
Ett kors som redan tidigare varit placerad ovanför altaret återfick sin plats 1960.

Dopfunten är av romansk typ och har daterats till förmodligen slutet av 1100-talet.

På norra korväggen är ett Mariahuvud uppsatt, daterat till omkring or 1300.

Och på södra väggen finns en skadad helgonbild från samma tid, kanske föreställande en biskop eller Sankta Birgitta. Mot slutet av medeltiden hade Birgittamunkar ett kapell i pastoratet, vid Kappeled i Villastad.

De två stora kronorna hänger i långhuset och är tillverkade i början av 1800-talet av Lars Knutsson i Våtsjö,. 1716 skänktes en av de båda mindre ljuskronorna i koret till kyrkan av av guldsmed Abraham Virgman i Göteborg.
Den andra ljuskronan i koret är skänkt till kyrkan på 1950-talet.

Predikstolen är från mitten av 1600-talet och köptes 1750 från Villstads kyrka för 60 daler. Konstnären Richard Goldensohn lät bland annat utföra de fyra evangelisterna på predikstolen.
Goldensohn utförde också en takmålning i koret som visar en strålande Kristusgestalt.

När han också lät måla de tolv apostlarna på läktarbröstet hade han målerier i Vår Frue kirke i Köpenhamn som förebild.

Läktaren byggdes i mitten av 1700-talet av Sven i Snolsbo, och det bestämdes, att ”inga barn under 15 åhr skulle gå på Läktaren, at ingen skada av den höga Trappan, stim eller oliud måtte förorsakas”. De barn som bröt mot detta förbud dömdes att betala 4 öre i böter. Eftersom detta inte hjälpte tvingades man året efter höja böterna med ytterligare 4 öre, samt komma med varningen att”Vill thetta intet hjelpa så skola the blifva satta uti Stocken”.
Eftersom inte ens höjda böter verkade hjälpa bestämdes 1754 att de som bröt mot förbudet ”utan al invändning sittia i Stocken”. Man lät därför laga en gammal straffstock. Det dröjde emellertid tre år innan den ställdes i ordning, men då blev det lugnt på läktaren.

1889 fick Våthults kyrka en orgel som tidigare stått i Öreryds kyrka. Denna ersattes 1912 av en kororgel tillverkad av J. Magnusson i Göteborg. Men den 13-stämmiga orgel som finns i kyrkan i dag är byggd 1987 av orgelbyggaren Ingvar Johansson från Långaryd.

Kyrksilvret i Våthults kyrka förvaras på annan plats. Bland annat är nattvardskalken till i sin äldsta delar sannolikt tillverkades under 1200-talet. Kuppan anses dock vara från omkring 1600. Att döma av kalkens utformning tyder dess formspråk på att den är tillverkad i Tyskland.
Stacks Image 262125