Berättelser om kyrkor i Växjö stift
lista / karta Gislaveds kommun
Reftele kyrka
Berättelser om kyrkor
i Växjö stift
lista
Reftele kyrka
Man vet inte speciellt mycket om hur den tidigare kyrkan här i Reftele såg ut, men den finns omtalad i skrift våren 1311. 1829 noterades att den gamla medeltida kyrkan var i gott skick, men alldeles för liten för den växande församlingen. Några år tidigare - 1826 - hade frågan väckts om såväl ny kyrka som kyrkogård, och en ritning togs från av dåvarande arkitekten vid Överintendentsämbetet Per Axel Nyström, som även kunde titulera sig hovarkitekt och senare skulle bir stadsarkitekt i Stockholm. Byggmästare Johan Wennberg kontrakterads för att leda arbetet, men han följde inte helt Nyströms ritning. Bland annat fick yttertaket betydligt högre resning, den norra ingången slopades och tornet gjordes enklare.
Grunden började lägga 1835 och kyrkan kunde avsynas 1838 men invigdes först 1839 av biskop Esaias Tegnér.
Våren och sommaren 1932 renoverades kyrkan, men återinvigningen fick förhinder. Då biskop Edgar Reuterskiöld avlidit fick istället David Bexell, som var biskop av den danska kolonin Trankebar i Indien sköta invigningen. Han var också bror till församlingens tidigare kyrkoherde Esaias Bexell.
I tornet hänger tre klockor. Vi vet inte hur gammal storklockan är. Den saknar inskription men har en senmedeltida form.
Mellanklockan är omgjuten 1837 av Mattias A Rönnblom i Jönköping. Lillklockan är gjuten 1932 av M & E Ohlsson i Ystad.
På kyrkotornets utsida finns en gravsten inmurad över översten och ståthållaren över Jönköpings län Olof Hård af Segerstad som dog 1630 och hans hustru Catharina Vogt von Fronhausen från Hessen död 1640. Dock är en del av hennes namn felstavat på stenen. Där står Vochdin - vilket alltså ska vara Vogt.
I vapenhuset finns kyrkans första altarprydnad, för det dröjde många år innan kyrkan fick en altartavla. Först 1871 fanns här en frescomålning - alltså målad direkt på väggen - utförd av konstnären Christianin. Men han var slarvig och redan efter några år beskrevs den som ett ”hafsverk” i behov av reparation. När konstnären trots påstötningar inte åtgärdade tavlan på egen bekostnad gick istället uppdraget till konstnären och senare professorn vid Konstakademin Gottfrid Kallstenius, som 1904 målade den nuvarande altartavlan föreställande den återuppståndne Kristus som möter Maria Magdalena. Den gamla altartavlan finns dock fortfarande kvar på väggen under den nya.
Reftele kyrka har också en riktig konstskatt. När kyrkan renoverades i början av 1930-talet anlitade man en konstnär vid namn Valdemar Lorentzon, som tidigare bland annat målat Skavböke kapell i Halland. Han ingick i den så kallade Halmstadgruppen. Lorentzon gjorde då inte speciellt många målningar av kyrkor, även om det skulle ändra sig mot slutet av 1930-talet, då han engagerade sig i den kristna Oxfordgrupprörelsen - och därefter huvudsakligen ägnade sig åt just kyrkligt måleri. Men målningen i korets tak skedde alltså många år innan dess.
Pengarna från arbetet i Reftele kyrka innebar att Valdemar hade råd att gifta sig med sin Ingrid.
Temat för målningen är bibelordet: ”och han utsände de tolv till att predika Guds rike och göra de sjuka helbrägda”
I sin ägo har kyrkan bland annat en nattvardskalk som är ett krigsbyte under det nordiska sjuårskriget från det en gång i tiden östdanska Skåne. Man vet nämligen att nattvardskalken ursprungligen skänktes 1623 till Tofta kyrka utanför Landskrona av fogden Niels Jörgensen. Cuppan är dock utbytt och förstorad 1802.
Det äldsta föremålet i kyrkan är den medeltida dopfunten som är huggen i sandsten. På cuppans ena fält återges Majestas Domini, Herren i majestät med Kristus sittande på regnbågen och ena handen höjd till välsignelse.
När den gamla kyrkan revs auktionerades dopfunten bort tillsammans med en mängd andra inventarier, och hamnade som blomkruka på den gamla sätesgården Strand.
Men dopfunten hittade så småningom tillbaka till kyrkan.
Även det så kallade stånduret framme i koret är från den gamla kyrkan.
Under läktaren hänger två trätavlor skapade av träsnidaren Eva Spångberg från Gamla Hjälmseryd. Hon valde att kalla sig för ”förkunnare i trä” och finns också bland annat representerad i Växjö och Uppsala domkyrkor, Guldhedskyrkan i Göteborg och Storkyrkan i Stockholm – liksom i många andra kyrkor över hela landet.
Orgeln kom på plats 1965 och byggdes av Västbo Orgelbyggeri, Långaryd en mekanisk orgel. Den ersatte då en orgel från 1916 som var byggd av Olof Hammarberg i Göteborg.
Fasaden är ritad 1843 av Carl Gustaf Blom Carlsson som var arkitekt vid Överintendentsämbetet i Stockholm, för en orgel också byggd i Göteborg av Johan Niklas Söderling.
Kororgeln från 1995 är byggd av Västbo orgelbyggeri.
Grunden började lägga 1835 och kyrkan kunde avsynas 1838 men invigdes först 1839 av biskop Esaias Tegnér.
Våren och sommaren 1932 renoverades kyrkan, men återinvigningen fick förhinder. Då biskop Edgar Reuterskiöld avlidit fick istället David Bexell, som var biskop av den danska kolonin Trankebar i Indien sköta invigningen. Han var också bror till församlingens tidigare kyrkoherde Esaias Bexell.
I tornet hänger tre klockor. Vi vet inte hur gammal storklockan är. Den saknar inskription men har en senmedeltida form.
Mellanklockan är omgjuten 1837 av Mattias A Rönnblom i Jönköping. Lillklockan är gjuten 1932 av M & E Ohlsson i Ystad.
På kyrkotornets utsida finns en gravsten inmurad över översten och ståthållaren över Jönköpings län Olof Hård af Segerstad som dog 1630 och hans hustru Catharina Vogt von Fronhausen från Hessen död 1640. Dock är en del av hennes namn felstavat på stenen. Där står Vochdin - vilket alltså ska vara Vogt.
I vapenhuset finns kyrkans första altarprydnad, för det dröjde många år innan kyrkan fick en altartavla. Först 1871 fanns här en frescomålning - alltså målad direkt på väggen - utförd av konstnären Christianin. Men han var slarvig och redan efter några år beskrevs den som ett ”hafsverk” i behov av reparation. När konstnären trots påstötningar inte åtgärdade tavlan på egen bekostnad gick istället uppdraget till konstnären och senare professorn vid Konstakademin Gottfrid Kallstenius, som 1904 målade den nuvarande altartavlan föreställande den återuppståndne Kristus som möter Maria Magdalena. Den gamla altartavlan finns dock fortfarande kvar på väggen under den nya.
Reftele kyrka har också en riktig konstskatt. När kyrkan renoverades i början av 1930-talet anlitade man en konstnär vid namn Valdemar Lorentzon, som tidigare bland annat målat Skavböke kapell i Halland. Han ingick i den så kallade Halmstadgruppen. Lorentzon gjorde då inte speciellt många målningar av kyrkor, även om det skulle ändra sig mot slutet av 1930-talet, då han engagerade sig i den kristna Oxfordgrupprörelsen - och därefter huvudsakligen ägnade sig åt just kyrkligt måleri. Men målningen i korets tak skedde alltså många år innan dess.
Pengarna från arbetet i Reftele kyrka innebar att Valdemar hade råd att gifta sig med sin Ingrid.
Temat för målningen är bibelordet: ”och han utsände de tolv till att predika Guds rike och göra de sjuka helbrägda”
I sin ägo har kyrkan bland annat en nattvardskalk som är ett krigsbyte under det nordiska sjuårskriget från det en gång i tiden östdanska Skåne. Man vet nämligen att nattvardskalken ursprungligen skänktes 1623 till Tofta kyrka utanför Landskrona av fogden Niels Jörgensen. Cuppan är dock utbytt och förstorad 1802.
Det äldsta föremålet i kyrkan är den medeltida dopfunten som är huggen i sandsten. På cuppans ena fält återges Majestas Domini, Herren i majestät med Kristus sittande på regnbågen och ena handen höjd till välsignelse.
När den gamla kyrkan revs auktionerades dopfunten bort tillsammans med en mängd andra inventarier, och hamnade som blomkruka på den gamla sätesgården Strand.
Men dopfunten hittade så småningom tillbaka till kyrkan.
Även det så kallade stånduret framme i koret är från den gamla kyrkan.
Under läktaren hänger två trätavlor skapade av träsnidaren Eva Spångberg från Gamla Hjälmseryd. Hon valde att kalla sig för ”förkunnare i trä” och finns också bland annat representerad i Växjö och Uppsala domkyrkor, Guldhedskyrkan i Göteborg och Storkyrkan i Stockholm – liksom i många andra kyrkor över hela landet.
Orgeln kom på plats 1965 och byggdes av Västbo Orgelbyggeri, Långaryd en mekanisk orgel. Den ersatte då en orgel från 1916 som var byggd av Olof Hammarberg i Göteborg.
Fasaden är ritad 1843 av Carl Gustaf Blom Carlsson som var arkitekt vid Överintendentsämbetet i Stockholm, för en orgel också byggd i Göteborg av Johan Niklas Söderling.
Kororgeln från 1995 är byggd av Västbo orgelbyggeri.
