kyrkor i Växjö stift
guider producerade av Kyrkoguiden

lista / karta Jönköpings kommun

kyrkor
Växjö stift
lista

Ljungarums kyrka

Delar av Ljungarums kyrka är från tidig medeltid. Bland annat är sakristian från 1200-talet, men det finns tecken som tyder på att här funnits en kyrka redan hundra år tidigare.
Det finns också en sägen som berättar att Ljungarums kyrka egentligen är den gamla kyrkan i Sanna som en gång flyttades hit. Detta stämmer inte. Sanna kyrka lämnades att förfalla i mitten av 1500-talet.

Kyrkan har byggts om och till, och bland annat försetts med vapenhus, och även en herrskapsläktare, som nu är borttagen.
Biskop Hans Brask är kanske mest känd för den så kallade brasklappen som räddade honom från att bli halshuggen vid Stockholms blodbad 1520, vilket gjorde att han kunde inviga ett högaltare i Ljungarums kyrka år 1524 - dock inte det altare som finns här idag.

På norra väggen, till vänster om fönstret hänger en tidigare altartavla målad och skänkt av Jönköpings-konstnären Gunnar Zilo. Men tavlan hade bara sin plats i koret under några få år, innan den 1940 ersattes med den nuvarande altaruppsatsen som skapades av konstnären Anders Ekeberg, och tillverkades 1703 för Svartorps gamla kyrka.
Motivet föreställer korsfästelsen och uppståndelsen. I nedre delen finns de fyra evangelisterna och i den övre Mose och Johannes döparen.
En ängel som ursprungligen hörde till altaruppsatsen fick inte plats, och placerades istället på väggen till vänster i koret.
Den tidigare altarprydnaden utgjordes av det krucifix med svepduk som finns på södra långhusväggen närmast koret.

På den södra väggen hängen en oljemålning från 1700-talet av en okänd konstnär, föreställande Kristus trampande på ormen och döden.

Den järnbeslagna dörren till sakristian är från cirka år 1500.
I sakristian, inmurad i norra väggen finns ett sakramentsskåp som en gång i tiden varit klätt i rött tyg. Skåpet finns omnämnt i handlingar från 1680-talet, men enligt expertis kan det dateras till 1400-talet.

Kyrkan har flera epitafium, alltså begravningsvapen. Ovanför ingången till sakristian finn ett från cirka 1675 över prosten Lars Lindelius, hans maka Gunilla Rubenia, samt parets fyra barn. Lars Lindelius som var kyrkoherde i Jönköpings och Ljungarums pastorat 1653 till 1672 har sin gravsten öster om kyrkan.

På södra väggen sitter ett stort epitafium som kom till kyrkan 1771, över friherren och lagmannen baron Jöran Albert Anton von Knorring och dennes hustru Gertrud Tham.

Golvuret till höger i koret tillverkades 1779 av pistolsmeden Sven Fogelberg. Mot slutet av 1800-talet höll klockan tiden allt sämre, och till slut flyttades uret upp på det intilliggande skolhusets vind. Den återfördes dock till kyrkan 1916, och efter en renovering 1984 är verket i gott skick.

Dopfunten är kyrkans äldsta föremål och fanns förmodligen redan i den första kyrkan på platsen. Dopfunten var visserligen under en tid utflyttad till klockstapeln men kom på 1820-talet tillbaka in i kyrkorummet.

Kyrkan genomgick renovering 1939-1940 samt 1984 och fick då en ny predikstol med utsmyckning av jönköpingskonstnären Zage Johansson.

Sin första orgel fick kyrkan 1836. Den nuvarande orgeln tillverkades 1967 av Troels Krohn på Fredriksborgs Orgelbyggeri i Danmark.

I den rödmålade furutimrade klockstapeln från 1762, hänger två klockor av malm. En storklocka omgjuten 1699 och en lillklocka daterad till 1763 och tillverkad av klockgjutaren Elias Fries Thoresson i Jönköping. Klockstapeln står på ett stenfundament som är daterat till 1100-talet.