Berättelser om kyrkor i Växjö stift
lista / karta Gnosjö kommun
Kulltorps kyrka
Berättelser om kyrkor
i Växjö stift
lista
Kulltorps kyrka
Den lilla vackra kyrkan i Kulltorp är förmodligen byggd under slutet av 1100-talet. Bland annat tyder en igensatt kalkstensportal i kyrkans södra vägg på detta. Och under en restaurering i slutet av 1960-talet hittades en del mynt varav det äldsta är från Erik Läspe och Haltes regeringstid, alltså från mitten av 1200-talet.
När danskarna härjade i trakten under andra halvan av 1500-talet brändes kyrkan ner, och kyrkan brandhärjades också enligt vad som sägs av danskarna år 1612.
Kyrkan byggdes upp igen och stod klar 1642, men tornet är förmodligen från 1700-talets början.
Det tjänade till en del som foderhus, och det fanns tidigare på södra sidan en mindre dörröppning strax intill långhusväggen.
I slutet av 1700-talet beslutade man att låta bygga om kyrkan genom att vidga koret och absiden samt att flytta korabsidväggen några meter åt öster. Man byggde samtidigt en ny sakristia av sten och kyrkan fick också ny ingång från söder.
När ombyggnaden var klar i början av 1800-talet delades socken upp i så kallade "bänklag" där männen och kvinnorna satt på var sin sida.
Kyrkan har restaurerats ett antal gånger under 1900-talet, och invändigt präglas kyrkan av en omfattande omdaning som genomfördes i slutet av 1960-talet efter program av arkitekt Lars Stalin från Jönköping.
Triumfkrucifixet som fortfarande pryder koret tillverkades på orten 1726.
Glasmålningarna i koret tillkom vid ombyggnaden i slutet av 1960-talet, och utfördes av konstnären Uno
Lindberg från Eskilstuna.
En dopfunt anförskaffades till kyrkan på 1500-talet, men det var troligen inte den dopfunt som idag finns här.
Denna är av modell som är vanligt i Östergötland och som höggs på 1600-talet av framför allt stenhuggaren Mickael Hackes verkstad i Skänninge.
Skålen mässing är från 1939 och var en gåva från kyrkorådet. På skålen står texten ”Låt barnen komma till mig”.
Predikstolen med tillhörande ljudtak är tillverkad på orten 1642, och bekostades av Peder och Erik Knutsson från Väset.
Timglaset på predikstolen är från omkring mitten av 1700-talet.
På väggarna finns begravningsvapen tillhörande en ätt med anknytning till kyrkan. De är över adliga ätten nr 60 i riddarhuset Hård af Torestorp och Aggarp. Anders Hård af Torestorp var på 1620-talet page hos Gustav II Adolf, och gifte sig med kungligt tillstånd 1650 med sin kusin Estrid Store, som 1668, året efter att Anders dog skänkte kyrkans stora klocka.
Den tidigare orgeln som tillkom 1888, fick en orgelfasad utformades av C Fr Ekholm och byggd av JA
Andersson, Nyarp. Den nuvarande orgeln är det tredje i ordningen och byggdes 1980 av orgelbyggarfirman Bruno Christiansen och Sønner i Tinglev Danmark.
Kalkmålningarna på västra väggen är från 1600-talet och föreställer Sankt Göran i kampen med draken, men målningarna skadades då väggen bakom orgeln öppnades på 1870-talet.
Draperimålningarna i långhuset är från 1700-talet.
Takmålningen som finns i kyrkans äldre del, alltså närmast koret utfördes år 1769 av Sven Nicklas Berg från Reftele, emedan den nyare delen i kyrkan dekorerades i samband med en restaurering i början av 1900-talet av C.J. Rolander från Klevshult.
Samme Rolander målade även bilderna på läktarbarriären föreställande änglar. det sägs att han begärde 20 kr i ersättning för var bild, men priset ansågs för högt, varpå Rolander klär ha sagt att ”då får de vara”. Eftersom målningarna ändå ansågs som behövliga slutade det med att en av de tongivande i församlingen yttrade ”ja måla gubbe för 20 riksdaler stycket då”.
Över den södra dörren finns en pannå med tre fält som visar Kristi födelse, Segerlammet och Heliga ande.
Kyrkans stora klocka är som jag tidigare berättade skänkt till kyrkan av Estrid Store till Aggarp.
Den lilla klockan inköptes i Stockholm 1892. En ännu mindre klocka skänktes till kyrkan redan år 1670. Klockan som såldes på auktion 1833 för 25 riksdaler, för att användas som vällingklocka i Albo, skärtes tillbaka till kyrkan 1950 och hänger nu som museiföremål ovanför läktartrappan.
När danskarna härjade i trakten under andra halvan av 1500-talet brändes kyrkan ner, och kyrkan brandhärjades också enligt vad som sägs av danskarna år 1612.
Kyrkan byggdes upp igen och stod klar 1642, men tornet är förmodligen från 1700-talets början.
Det tjänade till en del som foderhus, och det fanns tidigare på södra sidan en mindre dörröppning strax intill långhusväggen.
I slutet av 1700-talet beslutade man att låta bygga om kyrkan genom att vidga koret och absiden samt att flytta korabsidväggen några meter åt öster. Man byggde samtidigt en ny sakristia av sten och kyrkan fick också ny ingång från söder.
När ombyggnaden var klar i början av 1800-talet delades socken upp i så kallade "bänklag" där männen och kvinnorna satt på var sin sida.
Kyrkan har restaurerats ett antal gånger under 1900-talet, och invändigt präglas kyrkan av en omfattande omdaning som genomfördes i slutet av 1960-talet efter program av arkitekt Lars Stalin från Jönköping.
Triumfkrucifixet som fortfarande pryder koret tillverkades på orten 1726.
Glasmålningarna i koret tillkom vid ombyggnaden i slutet av 1960-talet, och utfördes av konstnären Uno
Lindberg från Eskilstuna.
En dopfunt anförskaffades till kyrkan på 1500-talet, men det var troligen inte den dopfunt som idag finns här.
Denna är av modell som är vanligt i Östergötland och som höggs på 1600-talet av framför allt stenhuggaren Mickael Hackes verkstad i Skänninge.
Skålen mässing är från 1939 och var en gåva från kyrkorådet. På skålen står texten ”Låt barnen komma till mig”.
Predikstolen med tillhörande ljudtak är tillverkad på orten 1642, och bekostades av Peder och Erik Knutsson från Väset.
Timglaset på predikstolen är från omkring mitten av 1700-talet.
På väggarna finns begravningsvapen tillhörande en ätt med anknytning till kyrkan. De är över adliga ätten nr 60 i riddarhuset Hård af Torestorp och Aggarp. Anders Hård af Torestorp var på 1620-talet page hos Gustav II Adolf, och gifte sig med kungligt tillstånd 1650 med sin kusin Estrid Store, som 1668, året efter att Anders dog skänkte kyrkans stora klocka.
Den tidigare orgeln som tillkom 1888, fick en orgelfasad utformades av C Fr Ekholm och byggd av JA
Andersson, Nyarp. Den nuvarande orgeln är det tredje i ordningen och byggdes 1980 av orgelbyggarfirman Bruno Christiansen och Sønner i Tinglev Danmark.
Kalkmålningarna på västra väggen är från 1600-talet och föreställer Sankt Göran i kampen med draken, men målningarna skadades då väggen bakom orgeln öppnades på 1870-talet.
Draperimålningarna i långhuset är från 1700-talet.
Takmålningen som finns i kyrkans äldre del, alltså närmast koret utfördes år 1769 av Sven Nicklas Berg från Reftele, emedan den nyare delen i kyrkan dekorerades i samband med en restaurering i början av 1900-talet av C.J. Rolander från Klevshult.
Samme Rolander målade även bilderna på läktarbarriären föreställande änglar. det sägs att han begärde 20 kr i ersättning för var bild, men priset ansågs för högt, varpå Rolander klär ha sagt att ”då får de vara”. Eftersom målningarna ändå ansågs som behövliga slutade det med att en av de tongivande i församlingen yttrade ”ja måla gubbe för 20 riksdaler stycket då”.
Över den södra dörren finns en pannå med tre fält som visar Kristi födelse, Segerlammet och Heliga ande.
Kyrkans stora klocka är som jag tidigare berättade skänkt till kyrkan av Estrid Store till Aggarp.
Den lilla klockan inköptes i Stockholm 1892. En ännu mindre klocka skänktes till kyrkan redan år 1670. Klockan som såldes på auktion 1833 för 25 riksdaler, för att användas som vällingklocka i Albo, skärtes tillbaka till kyrkan 1950 och hänger nu som museiföremål ovanför läktartrappan.
