kyrkor i Växjö stift
guider producerade av Kyrkoguiden

lista / karta Kalmar kommun

kyrkor
Växjö stift
lista

Hagby kyrka

Vi tänker oss tillbaka till slutet av 1100-talet. Det var en tid på de första träkyrkorna i landskapet ersattes med byggnader i sten. Men kusten var en orolig plats som ofta plundrades av folk från andra sidan Östersjön, och i en del fall, som här i Hagby fick de nya kyrkorna därför också fick tjäna som försvarsborgar.

Rundkyrkornas utformning kan spåras till Heliga gravens kyrka i Jerusalem, en kyrka som byggdes på 300-talet, raserades och återuppfördes igen på 1000-talet, och som sedan inspirerat till andra rundkyrkor - inte bara i Norden. Men de flesta av de cirka femtio rundkyrkor som byggdes i norra Europa revs eller byggdes om redan under medeltiden.
I Sverige finns åtta rundkyrkor kvar och av dessa ligger de två bäst bevarade några kilometer från varandra här i Småland. Vid sidan om Hagby kyrka är det också Voxtorps kyrka.

Hagby kyrka uppfördes med tre våningar. Förutom kyrkosalen där det fanns stabila pelare, fanns en liten mellanvåning som kanske utnyttjades som förråd, samt längst upp en större våning med ett antal relativt stora fönster med en vid utsikt över Möreslätten och Kalmarsund. Denna våning kan möjligen ha varit paradvåning av något slag. Även absidkoret har haft en ovanvåning.

Förutom att dessa våningar försvunnit har kyrkan även förändrats på andra sätt. Bland annat var fönstren i kyrkorummet ursprungligen mycket mindre, och det tycks också ha funnits ett centraltorn, som förmodligen revs under 1660-talet.

Vi ser oss omkring i kyrkan.
Korfönstret med tre rosor som motiv är skapat av konstnär Britta Reich-Eriksson, som främst var känd för sina utsmyckningar av svenska kyrkor, däribland i Sankt Lukas kyrka i Kallhäll, Maria kyrka i Jakobsberg och Hälleberga kyrka i Orrefors. 1968 gjorde hon förutom korfönstret en nu borttagen kormatta till Hagby kyrka.

Bland annat kring korfönstret kan vi se fragment av väggmålningar från början av 1300-talet. Där syns också några av totalt åtta målade invigningskors som tillkom vid en återinvigning av kyrkan på 1400-talet.

Till höger om triumfbågen lät man på 1800-talet bygga in en värmeugn, som senare togs bort. Platsen är väl synlig då man tyvärr förstörde en del av de medeltida kalkmålningarna.

I triumfbågen finns ett medeltida triumfkrucifix, som ursprungligen också bestod av ytterligare två figurer, de två rövarna på var sitt kors, sammanfogade med Kristus på en balk. Men eftersom de två andra figurerna var i dåligt skick har dessa avlägsnats och återfinns nu på Kalmar Läns museum.

På 1700-talet hittade man en sten på kyrkogården som man gjorde om till solur. Senare upptäckte man att det fanns fem konsegrantionskors på baksidan av stenen, och att det var ett resealtare från tidig medeltid. Sådana bar missionärer med sig för att kunna fira en riktig mässa även i en trakt där det ännu inte fanns några kyrkor. Och kanske var det som legenden säger självaste Sankt Sigfrid som hade med sig altarstenen hit. Men om detta kan vi naturligtvis inget veta även om det inte är helt osannolikt. Man kan också på goda grunder gissa att stenen fungerade som altare i Hagby kyrka, för även om kyrkan är byggd under tidig medeltid så invigdes kyrkan inte förrän på 1400-talet, förmodligen eftersom man redan hade en invigd altarsten!
Liknande resealtaren från missionstiden har här i Småland även återfunnits i Hjärtlanda och Skepparstad samt i Högsrum på Öland.


Kyrkan har genomgått en radikal inre restaurering i syfte att återställa kyrkorummet till sin ursprungliga karaktär, men i modern tappning. Vid inledningen av renoveringen togs läktare, orgel, predikstol och all annan interiör bort, och precis som under medeltiden finns det nu fasta bänkar att sitta på utmed kyrkans väggar. Man kan dock möblera med lösa stolar vid behov.

Innan man påbörjade ombyggnaden av Hagby kyrka var arkeologerna tvungna att gräva och dokumentera det som kom att förstöras när man sedan sänkte golvet till sin ursprungliga medeltida nivå. Kyrkorummets golv var innan renoveringen högre, vilken vi kan se om vi i vapenhuset tittar på dörrkarmarna in till kyrkorummet, som har skarvats på.

Arkeologerna stötte på ett 60-tal gravar i kyrkorummet, och totalt har man under denna och tidigare utgrävningar påträffat skelett från 236 individer, både i och utanför kyrkan. Förutom alla enskilda gravar fanns i rundhuset tre större gravkammare.
En undersökning av skeletten visar att de till stor del var barn och ungdomar. Speciellt är att många av de små barnen är så små att de bedöms som inte fullgångna. Många av begravningarna av ej ännu döpta barn skedde länge i hemlighet, men inte för att ett sådan begravning bröt mot kyrkans regler. Åtminstone inte från senare delen av 1500-talet.
Hemlighetsmakeriet berodde mer på att det inte ansågs socialt riktigt att misslyckas med graviditeten, och ibland passade man därför på att bland annat smyga ner lämningarna i en annan fortfarande öppen grav.
Samtliga skelett inne från kyrkan härrör sannolikt från 1200-talet fram till 1700-talet då begravningarna i kyrkan upphörde.

Redan vid en arkeologisk undersökning i kyrkan på 1960-talet hade man påträffat 1000 mynt, och vid den senaste utgrävningen fann man ytterligare nästan 200 mynt, vilket gör Hagby till en av de rikligaste fyndplatserna bland kyrkorna i landet.
Den kronologiska sammansättning är mycket märklig med cirka 20 mynt från Magnus Ladulås tid under sista delen av 1200-talet, varav 18 är präglade i Kalmar.
Resterande mynt är bland annat från andra halvan av 1300-talet. Dessutom fanns här också mynt från 1500, 1600 och 1700-talet.

Man återfann även ett stenfragment av tidigare helt okänd runsten från en annars runstensfattig del av Småland. Denna består av en några decimeter lång kalksten med fyra runor som i översättning står för R samt OCH. Utifrån texten kan vi tolka det som att minst två personer har låtit resa monumentet, varav den enes namn alltså slutar på R.

Man har investerat i en ljud- och ljusanläggning med projektorer som innebär att man kan färgsätta väggarna, visa filmer och bilder och skapa en stjärnhimmel i taket. Även det åttakantiga centralaltaret är flyttbart för att lokalen ska kunna nyttjas till fullo.

Hagby kyrka som återinvigdes den 22 maj 2016 av biskop Fredrik Modéus, är en del av pilgrimsleden Östra Sankt Sigfrid och en plats att stanna till vid, få en stilla stund, hålla andakt och möta sig själv, sina funderingar och reflektioner.