Stacks Image 261983

Berättelser om kyrkor i Växjö stift
lista / karta Jönköpings kommun
Järsnäs kyrka

Berättelser om kyrkor
i Växjö stift

lista
Järsnäs kyrka

Järstorps kyrka är Jönköpings näst äldsta kyrka. Dokumentet berättar om en kyrka på den här platsen redan under tidigt 1300-tal.
Den medeltida kyrkobyggnaden förändrades helt 1831. Under ledning av länsbyggmästare Carl Robert Palmér förlängdes då kyrkan åt öster, och ingången flyttades till västra gaveln. På östra gaveln byggdes en ny sakristia. Palmér ritade också förslag till altarprydnad, som dock kompletterades med trekantsgavel som krön av arkitekten vid Överintendentsämbetet Axel Almfelt, som även slutkorrigerade Palmérs övriga ritningar för den nya kyrkans utformning. Denne hade bland annat låtit rita in predikstolen ovanför altaret, men den placerades istället på norra väggen.

I mitten av 1800-talet ersattes den fristående klockstapeln med ett torn vid västra gaveln.

Den ombyggda kyrkan saknade orgel. Sommaren 1837 fick församlingen erbjudande från sergeanten Sven Nordström i Solberga norr om Nässjö om att låta tillverka en orgel med sju stämmor för 1 100 riksdaler.
Församlingen accepterade förslaget och en insamling påbörjades, men när man inte lyckades få in tillräckligt med medel fick beställningen skjutas på framtiden. 1858 togs frågan om orgel åter upp, men eftersom man då höll på att komplettera kyrkobyggnaden med ett torn räckte inte heller den gång pengarna till ett instrument.
Det var först 1862 när församlingen fick en donation om 1 000 riksdalen som en orgel åter blev aktuell. Nu accepterade man ett förslag till orgel som kom från Erik Nordström, som var bror till Sven Nordström. Hösten 1864 hade de båda bröderna Nordström byggt ihop den nya orgeln om nio stämmor.
Den orgel som finns i kyrkan i dag är byggd 1962 av den danska orgelbyggaren Frede Aagaard, men orgelfasaden är den ursprungliga tillhörande Nordströmorgeln.

En omfattande upprustning av kyrkan företogs i slutet av 1930-talet under ledning av dåvarande stadsarkitekten i Jönköping, Göran Pauli. Då återfördes nedre delen av dopfunten från slutet av 1200-talet till kyrkan efter att under en lång rad av år fungerat som fot till ett trädgårdsbord i Eskilstorp.
Man påträffades då också grundstenarna till medeltidskyrkan.
Vid grävningar till pannrummet fann man kraniet av en ung kvinna med välbevarat kastanjebrunt hår. Även en del mynt från 1600-talet hittades samt en silverplåt med den korta inskriptionen: Fröken Gertrud.

Vid renoveringen återställdes också en hel del gamla inventarier som tidigare vid en storstädning hade slängts i en likbod, och när boden senare revs vräktes föremålen nedför ravinen öster om kyrkan.

En runsten finns inmurad i nordvästra väggen av kyrkan. På denna sten är det gamla sockennamnet, Jarnstorp, inristat.

På kyrkans väggar är olika adelssläkters vapensköldar uppsatta.
På norra väggen ser vi epitafiet till Anders Reuterswärd, död 1714 och invid predikstolen Åke Hansson Soop, Efter studenten i Lund hade han bland annat blivit Vice häradshövding på Gotland, och därefter lagman i Bohuslän och i Skåne och Blekinge. När han dog 1748 ägde han i stort sett hela Järstorps socken. 

På södra väggen finns epitafiet över Paul Rudebeck, häradshövding och domare vid Göta hovrätt som dog 1687. Under finns två pannåer som återfanns på kyrkvinden, och som man tror tidigare suttit på läktarbröstet.

I Järstorps kyrka finns sedan sommaren 2012 en korkåpa designad och tillverkad av Helena Jönsson, Ateljé Westragothia i Kinna söder om Borås.

Kyrkan har också en storslagen oljemålning föreställande Jesu uppståndelse, målad av Järstorpsfödde konstnären Gunnar Zilo. Han finns visserligen representerad på bland annat Moderna Museet, men rönte ingen större uppskattning när det gällde de förslag till altartavlor han tog fram, vare sig här eller i Ljungarums kyrka. Gunnar Zilo hade redan 1938 lämnat ett förslag på en ny målning föreställande Uppståndelsen till koret i Järstorps kyrka. Denna målning avvisades dock av både Riksantikvarieämbetet som Växjö domkapitel. Likaså när en ny altartavla åter kom på tal i slutet av 1950-talet, då man istället ville behålla den nyklassicistiska utformningen med kors, törnekrona och svepduk inramad av kolonner.
Den oljemålning han skapade placeras istället på långhusväggen och har alltså fått namnet Uppståndelsen, men Gunnar Zilo kallade själv konstverket Universum.

Kyrkans storklocka är visserligen odaterad, men är troligen medeltida. Den är gjuten före den tid då Gustav Vasas klockuppbörd skedde på 1530-talet, då det står noterat att sockernborna tvingades lösa ut den.