Berättelser om kyrkor i Växjö stift
lista / karta Jönköpings kommun
Bankeryds kyrka
Berättelser om kyrkor
i Växjö stift
lista
Bankeryds kyrka
Den nuvarande kyrkan i Bankeryd byggdes 1865, och ersatte då en äldre träkyrka som låg strax norr om den nuvarande. Om denna den äldre kyrkan vet man inte mycket. Man känner dock till att "Hans Målare från Jönköping har målat kyrkan" och att kyrkan smyckades med målningar invändigt år 1687. Redan under det Nordiska sjuårskriget på 1560-talet hade en ännu äldre kyrka på platsen skövlats av danska trupper.
När man skulle dra nya värmeledningar i den nuvarande kyrkan hittade man under golvet flera dekorationsmålade bjälkar och takbrädor från den tidigare kyrkan.
Motiven var målade 1730 av mäster Johan Christian Peterson från Jönköping, kollega till Johan Kinnerus vid dekorationen av Habo kyrka, hans enda intakt bevarade verk. Eftersom man förr tog till vara allt som gick att återanvända hamnade dessa brädor som trossbotten under kyrkan. Dessa brädor finns nu att se i det lilla museum som inrättats i det tidigare bårhuset norr om kyrkan.
Den gamla kyrkan - som på 1860-talet avritades av folklivsforskaren Nils Månsson-Mandelgren - var hårt nedgången, och i stället för att restaurera, vilket hade blivit för dyrt, lät man genom en riksomfattande insamling via kollekt samla ihop till en ny kyrka.
Ritningar upprättades av arkitekten Johan Fredrik Åbom vid Överintendentsämbetet.
Det var löjtnanten och jordbrukaren Mauritz Stigell på Månseryd som var drivande bakom bygget av den nya kyrkan.
Varje helt hemman i socknen, där det då bodde knappt 1000 människor fick också bidraga med 2 riksdaler banko och varje mindre hemmansdel fick betala efter storlek och förmåga.
Slutsumman för bygget stannade på 24 947 riksdaler banko 70 öre riksmynt, vilket var en ansenlig summa vid den tiden.
Men till detta måste man också lägga de sammanlagt 10.055 dagsverken och 15 kördagsverken som vare hemman bidrog med.
Grunden till kyrkan lade hösten 1860, och nästan fem år senare, den 10 april 1865 påbörjades själva kyrkobygget.
Om det gick långsamt i starten gick det sedan desto snabbare, och hösten samma år, söndagen den 29 oktober 1865 hölls första gudstjänsten i den nya kyrkan. Men invigningen skedde först tre år senare av biskop Henrik Gustaf Hultman, och då sa kyrkoherden Carl Holmer att kyrkan visserligen var "vida större än närvarande folkmängd kräver", men att den skulle "gagnas av många kommande generationer".
Tornet på den nya kyrkan har hämtat sin förebild från kyrkan i Järstorp.
Det första som fångar vår blick när vi träder in i kyrkan är absidväggen och hjälmvalvet som har en målning ”al secco” utförd när kyrkan renoverades på 1950-talet av konstnären Torsten Nordberg, som var en av de mest anlitade kyrkokonstnärerna under 1900-talet. I valvet skildras Frälsaren och på väggen ”Saligprisningarna” ur Matteus evangelium.
På predikstolen som är tillverkad av Anders Johansson från Tvärred, finns ett förgyllt timglas från 1700-talet, som tidigare fanns i den föregående kyrkan. Även korset i mässing vid predikstolen är gammalt, från 1600-talet.
Huvudorgeln står på orgelläktaren som vilar på järnvägsskenor.
Men till att börja med fanns ingen orgel i den nya kyrkan. Kyrkan hade kostat mycket pengar att bygga och man hade helt enkelt inte råd att också låta installera ett musikinstrument. Nästan tio år efter att kyrkan togs i bruk fick man dock erbjudande om att få en gåva om 400 kronor, som en grundplåt till en orgel, men villkoret var att orgeln i så fall skulle vara installerad före den 1 januari 1880. Nu blev det fart på insamlandet av de pengar som fattades, och uppdraget att tillverka en orgel gavs till orgelbyggare Erik Nordström i Eksjö. Orgeln blev också klar i tid. När orgeln byggdes om 1955 av Olof Hammarberg återanvändes åtta av Nordströms stämmor.
Kororgeln är byggd 1990 av Västbo orgelbyggeri AB.
Dopfunten som är från den gamla kyrkan är daterad till 1600-talet och är tillverkad i sandstensbrottet i Trånghalla.
Ovan bänkkvarteren och läktaren hänger ljuskronor av mässing från 1935, ritade av stadsarkitekt Göran Pauli i Jönköping.
På en piedestal i absiden står sett processionskrucifix från 1400-talet. Detta var under många år deponerat på Smålands museum i Växjö innan den återbördades hit till kyrkan.
På södra långsidan hänger ett epitafium från 1674 över fiskalen vid Göta hovrätt, Elias Alegren med familj. Det bär en målad skildring av Kristi uppståndelse.
På motsatt sida i norr hänger ett huvudbaner över Christian Klingspor som dog 1699.
Dessa båda hängde ursprunglige i gamla kyrkans kor i anslutning till familjernas gravkammare.
På norra väggen finns en freskomålning kallad Örtagårdsmästaren, skapad av konstnären Folke Eriksson från Trånghalla. Den gjordes på 1950-talet för församlingens bårhus på initiativ av kyrkoherde Sven Norlén. Motivet föreställer evangelisten Johannes skildring av Maria från Magdala med den uppståndne Kristus. Tavlan fick sin nuvarande placering i samband med kyrkans 125-årsjubileum 1990.
Ovanför dörren till sakristian finns en Madonnaskulptur gjord av Bankerydsbördige konstnären Knut Andersson, som själv ligger begravd på kyrkogården.
Vi ska avsluta vår rundvandring i kyrkan med att titta in i sakristian. Där finns konstverket Ansiktet, målat av Margareta Engström, i en stil som skiljer sig markant från hennes övriga målningar. Hon har själv berättat att när hon skulle måla tavlan kände hon att någon stod bakom henne och styrde redskapen. Ansiktet blev till utan att hon var medveten om tid eller rum!
När man skulle dra nya värmeledningar i den nuvarande kyrkan hittade man under golvet flera dekorationsmålade bjälkar och takbrädor från den tidigare kyrkan.
Motiven var målade 1730 av mäster Johan Christian Peterson från Jönköping, kollega till Johan Kinnerus vid dekorationen av Habo kyrka, hans enda intakt bevarade verk. Eftersom man förr tog till vara allt som gick att återanvända hamnade dessa brädor som trossbotten under kyrkan. Dessa brädor finns nu att se i det lilla museum som inrättats i det tidigare bårhuset norr om kyrkan.
Den gamla kyrkan - som på 1860-talet avritades av folklivsforskaren Nils Månsson-Mandelgren - var hårt nedgången, och i stället för att restaurera, vilket hade blivit för dyrt, lät man genom en riksomfattande insamling via kollekt samla ihop till en ny kyrka.
Ritningar upprättades av arkitekten Johan Fredrik Åbom vid Överintendentsämbetet.
Det var löjtnanten och jordbrukaren Mauritz Stigell på Månseryd som var drivande bakom bygget av den nya kyrkan.
Varje helt hemman i socknen, där det då bodde knappt 1000 människor fick också bidraga med 2 riksdaler banko och varje mindre hemmansdel fick betala efter storlek och förmåga.
Slutsumman för bygget stannade på 24 947 riksdaler banko 70 öre riksmynt, vilket var en ansenlig summa vid den tiden.
Men till detta måste man också lägga de sammanlagt 10.055 dagsverken och 15 kördagsverken som vare hemman bidrog med.
Grunden till kyrkan lade hösten 1860, och nästan fem år senare, den 10 april 1865 påbörjades själva kyrkobygget.
Om det gick långsamt i starten gick det sedan desto snabbare, och hösten samma år, söndagen den 29 oktober 1865 hölls första gudstjänsten i den nya kyrkan. Men invigningen skedde först tre år senare av biskop Henrik Gustaf Hultman, och då sa kyrkoherden Carl Holmer att kyrkan visserligen var "vida större än närvarande folkmängd kräver", men att den skulle "gagnas av många kommande generationer".
Tornet på den nya kyrkan har hämtat sin förebild från kyrkan i Järstorp.
Det första som fångar vår blick när vi träder in i kyrkan är absidväggen och hjälmvalvet som har en målning ”al secco” utförd när kyrkan renoverades på 1950-talet av konstnären Torsten Nordberg, som var en av de mest anlitade kyrkokonstnärerna under 1900-talet. I valvet skildras Frälsaren och på väggen ”Saligprisningarna” ur Matteus evangelium.
På predikstolen som är tillverkad av Anders Johansson från Tvärred, finns ett förgyllt timglas från 1700-talet, som tidigare fanns i den föregående kyrkan. Även korset i mässing vid predikstolen är gammalt, från 1600-talet.
Huvudorgeln står på orgelläktaren som vilar på järnvägsskenor.
Men till att börja med fanns ingen orgel i den nya kyrkan. Kyrkan hade kostat mycket pengar att bygga och man hade helt enkelt inte råd att också låta installera ett musikinstrument. Nästan tio år efter att kyrkan togs i bruk fick man dock erbjudande om att få en gåva om 400 kronor, som en grundplåt till en orgel, men villkoret var att orgeln i så fall skulle vara installerad före den 1 januari 1880. Nu blev det fart på insamlandet av de pengar som fattades, och uppdraget att tillverka en orgel gavs till orgelbyggare Erik Nordström i Eksjö. Orgeln blev också klar i tid. När orgeln byggdes om 1955 av Olof Hammarberg återanvändes åtta av Nordströms stämmor.
Kororgeln är byggd 1990 av Västbo orgelbyggeri AB.
Dopfunten som är från den gamla kyrkan är daterad till 1600-talet och är tillverkad i sandstensbrottet i Trånghalla.
Ovan bänkkvarteren och läktaren hänger ljuskronor av mässing från 1935, ritade av stadsarkitekt Göran Pauli i Jönköping.
På en piedestal i absiden står sett processionskrucifix från 1400-talet. Detta var under många år deponerat på Smålands museum i Växjö innan den återbördades hit till kyrkan.
På södra långsidan hänger ett epitafium från 1674 över fiskalen vid Göta hovrätt, Elias Alegren med familj. Det bär en målad skildring av Kristi uppståndelse.
På motsatt sida i norr hänger ett huvudbaner över Christian Klingspor som dog 1699.
Dessa båda hängde ursprunglige i gamla kyrkans kor i anslutning till familjernas gravkammare.
På norra väggen finns en freskomålning kallad Örtagårdsmästaren, skapad av konstnären Folke Eriksson från Trånghalla. Den gjordes på 1950-talet för församlingens bårhus på initiativ av kyrkoherde Sven Norlén. Motivet föreställer evangelisten Johannes skildring av Maria från Magdala med den uppståndne Kristus. Tavlan fick sin nuvarande placering i samband med kyrkans 125-årsjubileum 1990.
Ovanför dörren till sakristian finns en Madonnaskulptur gjord av Bankerydsbördige konstnären Knut Andersson, som själv ligger begravd på kyrkogården.
Vi ska avsluta vår rundvandring i kyrkan med att titta in i sakristian. Där finns konstverket Ansiktet, målat av Margareta Engström, i en stil som skiljer sig markant från hennes övriga målningar. Hon har själv berättat att när hon skulle måla tavlan kände hon att någon stod bakom henne och styrde redskapen. Ansiktet blev till utan att hon var medveten om tid eller rum!
