Berättelser om kyrkor i Växjö stift
lista / karta Hylte kommun
Långaryds kyrka
Berättelser om kyrkor
i Växjö stift
lista
Långaryds kyrka
Långaryds kyrka omnämns bland annat i skrift 1303, men det fanns sannolik en kyrka här långt tidigare, för redan år 1157 skriver påven Alexander III att ”Langaryhs” kyrka hade renoverats. Denna första kyrka som då förmodligen funnits på platsen ett tag, var troligen en stavkyrka av trä
Murrester från den första stenkyrkan, som alltså byggde 1303 finns kvar under den nuvarande.
Kyrkan fick inte stå orörd. Detta var ju gränstrakter och när Danskarna härjade i södra Sverige på 1500- och 1600-talen brändes kyrkan vid två tillfällen, men tack vare den stabila murarna kunde kyrkan byggas upp igen. Enligt gamla källor använde danskarna den även som stall för sina hästar. Vid det senare tillfället, 1644 behandlades den dåvarande kyrkoherden så illa av danskarna att han senare avled.
Den gamla stenkyrkan byggdes till i omgångar, den första gången under Ambjörn Lindelius tid som kyrkoherde i Långaryd.
Kyrkoherde Lindelius var även värd för drottning Kristina när hon år 1654, efter sin abdikation, reste till Rom, förmodligen utan att han hade en aning om att hon planerade att konvertera och bli katolik.
I mitten av 1700-talet byggdes kyrkan ut åt väster. I slutet av seklet var emellertid kyrkan i så dåligt skick att man beslutade bygga en ny kyrka på samma ställe som den gamla.
Inget hände dock - förmodligen främst på grund av Gustav IIIs krig mot Ryssland. Det var osäkra tider och ekonomin ansträngd, och inte förrän Samuel Adelin blev kyrkoherde i församlingen år 1797 började det röra på sig. Hans grav som finns direkt norr om kyrkan är försedd med en skyddande huv då stenen håller på att vittra sönder.
Tio år efter att Samuel Adelin tillträdde tjänsten kom kyrkbygget igång på allvar. Arkitekt Palmrot vid Överintendentsämbetet hade tagit fram ritningar, utförda efter församlingens önskan om att kyrkan skulle likna den i Villstad. Däremot brydde sig församlingen inte om att följa de interiöra ritningarna utan hade andra idéer, så invändigt blev kyrkan en helt annan än vad Palmrot tänkt sig.
År 1810 fick häradssnickaren Israel Kramp i uppdrag att göra kyrkans inredning, som från början skulle fått en helt annorlunda utformning i storstilad nyklassicism. På Överintendentsämbetets ritningar har kyrkan till exempel läktare längs båda långsidorna.
För att kunna bedriva gudstjänsten även under byggtiden byggdes den nya kyrkan utanpå den gamla. Man rev därefter den gamla och påbörjade inredningsarbetet.
Den 21 augusti 1816 kunde den nya kyrkan invigas.
De båda kyrkklockorna som hänger i tornet härstammar från 1600-talet, men göts om 1813 eftersom de hade spruckit.
Kyrkan har sedan dess genomgått en del renoveringar. Bland annat fick kyrkan på 1990-talet sin nuvarande färgsättning, som inspirerats av färgerna på dörren till predikstolen. Men det uppstod en konflikt med riksantikvarieämbetet som inte ansåg att kyrkan skulle målas i dess färger, då de bröt med färgsättning på en nyklassistisk kyrka. Långarydsborna struntade i var riksantikvarieämbetet tyckte och målade kyrkan ändå i de färger de ville ha.
Den gamla altartavlan som nu hänger på norra väggen är skapad år 1704 av Hans Hultman och var ursprungligen komponerad runt ett fönster i den gamla kyrkan.
När den nya kyrkan stod klar hängdes den på sin nuvarande plats, och där var den placerad i många år. Som altarprydnad hade man istället ett kors och en strålsol.
Den gamla altartavlan plockades fram på nytt 1899 då den byggdes om, bland annat genom att man använde delar från olika epitafier som hängt i kyrkan. Altartavlan tjänstgjorde sedan tillsammans med strålsolen till 1933 - då den nuvarande uppsatsen kom på plats. Stålsolen är nu placerad på södra väggen.
Man antar att den gamla altartavlan ursprungligen krönts av Karl XII:s namnchiffer, vilket har inspirerat till att sätta ett likadant över den vänstra dörren i korskranket. Till höger ser vi Karl XIIIs namnchiffer.
Korskranket i sig anses vara unikt i Sverige och riksantikvarieämbetet har därför beslutat att det måste bevaras.
I det utrymme son finns bakom altaret och skranken hittar vi nu ett mindre samlingsrum för bön och andakt.
Den nuvarande altartavlan är utförd 1933 i marmorstuck av skulptören Nils Engberg i Stockholm och föreställer Jesus på korset.
Den är inspirerad av medeltida altarskåp, med ett större mittparti och vad som liknar två ”dörrar”. Till altaruppsatsen hör även absidmålningen som utförts samma år av konstnärerna Ambe och Hjelm på Ateljé Punkten. Målningen föreställer Kristi himmelsfärd med en svävande Kristus omgiven av elva apostlar.
Madonnaskulpturen i koret är från 1990-talet och gjord av Eva Spångberg i Gamla Hjelmseryd, som valde att kalla sig Förkunnare i trä.
Dopfunten i Långaryds kyrka är en barockpjäs i mässing, tillverkad år 1702 i Norrköping. Församlingen har även en äldre stendopfunt från 1500- eller 1600-talet, men den lånades under 1800-talet ut till Färgaryds kyrka. Och där står den än.
Predikstolen är tillverkad 1756 av Sven Segerwall i Växjö. Den kostade 300 riksdaler och i räkenskaperna kan vi se att slutbetalade sommaren 1756. Den pryds av de fyra evangelisterna med Kristus i mitten. Över Jesus står det J. C. S. M. vilket är en förkortning för Jesus Christus Salvator Mundi (Jesus Kristus världens frälsare).
Initialerna AF och LU står för kung Adolf Fredrik och drottning Lovisa Ulrika. Dessutom finns en skulptur föreställande Kristus med korsstav.
Redan på 1690-talet införskaffades den första orgeln till Långaryds kyrka. Den hade man köpt begagnad av en officer Cronhjort som var chef för Kronobergs regemente.
1828 lät man bygga en ny orgel. 1935 byttes orgeln igen. År 1978 beställde församlingen en kororgel av orgelbyggaren och Långarydsbon Ingvar Johansson.
Sju år senare byggde han även en ny läktarorgel. Denna orgel, placerad inuti orgelfasaden från 1828, saknar motsvarighet bland landsortskyrkor i södra Sverige. Bland de 34 registren, fördelade på tre manualer samt pedal, finns tre stämmor från 1828 års orgel.
Murrester från den första stenkyrkan, som alltså byggde 1303 finns kvar under den nuvarande.
Kyrkan fick inte stå orörd. Detta var ju gränstrakter och när Danskarna härjade i södra Sverige på 1500- och 1600-talen brändes kyrkan vid två tillfällen, men tack vare den stabila murarna kunde kyrkan byggas upp igen. Enligt gamla källor använde danskarna den även som stall för sina hästar. Vid det senare tillfället, 1644 behandlades den dåvarande kyrkoherden så illa av danskarna att han senare avled.
Den gamla stenkyrkan byggdes till i omgångar, den första gången under Ambjörn Lindelius tid som kyrkoherde i Långaryd.
Kyrkoherde Lindelius var även värd för drottning Kristina när hon år 1654, efter sin abdikation, reste till Rom, förmodligen utan att han hade en aning om att hon planerade att konvertera och bli katolik.
I mitten av 1700-talet byggdes kyrkan ut åt väster. I slutet av seklet var emellertid kyrkan i så dåligt skick att man beslutade bygga en ny kyrka på samma ställe som den gamla.
Inget hände dock - förmodligen främst på grund av Gustav IIIs krig mot Ryssland. Det var osäkra tider och ekonomin ansträngd, och inte förrän Samuel Adelin blev kyrkoherde i församlingen år 1797 började det röra på sig. Hans grav som finns direkt norr om kyrkan är försedd med en skyddande huv då stenen håller på att vittra sönder.
Tio år efter att Samuel Adelin tillträdde tjänsten kom kyrkbygget igång på allvar. Arkitekt Palmrot vid Överintendentsämbetet hade tagit fram ritningar, utförda efter församlingens önskan om att kyrkan skulle likna den i Villstad. Däremot brydde sig församlingen inte om att följa de interiöra ritningarna utan hade andra idéer, så invändigt blev kyrkan en helt annan än vad Palmrot tänkt sig.
År 1810 fick häradssnickaren Israel Kramp i uppdrag att göra kyrkans inredning, som från början skulle fått en helt annorlunda utformning i storstilad nyklassicism. På Överintendentsämbetets ritningar har kyrkan till exempel läktare längs båda långsidorna.
För att kunna bedriva gudstjänsten även under byggtiden byggdes den nya kyrkan utanpå den gamla. Man rev därefter den gamla och påbörjade inredningsarbetet.
Den 21 augusti 1816 kunde den nya kyrkan invigas.
De båda kyrkklockorna som hänger i tornet härstammar från 1600-talet, men göts om 1813 eftersom de hade spruckit.
Kyrkan har sedan dess genomgått en del renoveringar. Bland annat fick kyrkan på 1990-talet sin nuvarande färgsättning, som inspirerats av färgerna på dörren till predikstolen. Men det uppstod en konflikt med riksantikvarieämbetet som inte ansåg att kyrkan skulle målas i dess färger, då de bröt med färgsättning på en nyklassistisk kyrka. Långarydsborna struntade i var riksantikvarieämbetet tyckte och målade kyrkan ändå i de färger de ville ha.
Den gamla altartavlan som nu hänger på norra väggen är skapad år 1704 av Hans Hultman och var ursprungligen komponerad runt ett fönster i den gamla kyrkan.
När den nya kyrkan stod klar hängdes den på sin nuvarande plats, och där var den placerad i många år. Som altarprydnad hade man istället ett kors och en strålsol.
Den gamla altartavlan plockades fram på nytt 1899 då den byggdes om, bland annat genom att man använde delar från olika epitafier som hängt i kyrkan. Altartavlan tjänstgjorde sedan tillsammans med strålsolen till 1933 - då den nuvarande uppsatsen kom på plats. Stålsolen är nu placerad på södra väggen.
Man antar att den gamla altartavlan ursprungligen krönts av Karl XII:s namnchiffer, vilket har inspirerat till att sätta ett likadant över den vänstra dörren i korskranket. Till höger ser vi Karl XIIIs namnchiffer.
Korskranket i sig anses vara unikt i Sverige och riksantikvarieämbetet har därför beslutat att det måste bevaras.
I det utrymme son finns bakom altaret och skranken hittar vi nu ett mindre samlingsrum för bön och andakt.
Den nuvarande altartavlan är utförd 1933 i marmorstuck av skulptören Nils Engberg i Stockholm och föreställer Jesus på korset.
Den är inspirerad av medeltida altarskåp, med ett större mittparti och vad som liknar två ”dörrar”. Till altaruppsatsen hör även absidmålningen som utförts samma år av konstnärerna Ambe och Hjelm på Ateljé Punkten. Målningen föreställer Kristi himmelsfärd med en svävande Kristus omgiven av elva apostlar.
Madonnaskulpturen i koret är från 1990-talet och gjord av Eva Spångberg i Gamla Hjelmseryd, som valde att kalla sig Förkunnare i trä.
Dopfunten i Långaryds kyrka är en barockpjäs i mässing, tillverkad år 1702 i Norrköping. Församlingen har även en äldre stendopfunt från 1500- eller 1600-talet, men den lånades under 1800-talet ut till Färgaryds kyrka. Och där står den än.
Predikstolen är tillverkad 1756 av Sven Segerwall i Växjö. Den kostade 300 riksdaler och i räkenskaperna kan vi se att slutbetalade sommaren 1756. Den pryds av de fyra evangelisterna med Kristus i mitten. Över Jesus står det J. C. S. M. vilket är en förkortning för Jesus Christus Salvator Mundi (Jesus Kristus världens frälsare).
Initialerna AF och LU står för kung Adolf Fredrik och drottning Lovisa Ulrika. Dessutom finns en skulptur föreställande Kristus med korsstav.
Redan på 1690-talet införskaffades den första orgeln till Långaryds kyrka. Den hade man köpt begagnad av en officer Cronhjort som var chef för Kronobergs regemente.
1828 lät man bygga en ny orgel. 1935 byttes orgeln igen. År 1978 beställde församlingen en kororgel av orgelbyggaren och Långarydsbon Ingvar Johansson.
Sju år senare byggde han även en ny läktarorgel. Denna orgel, placerad inuti orgelfasaden från 1828, saknar motsvarighet bland landsortskyrkor i södra Sverige. Bland de 34 registren, fördelade på tre manualer samt pedal, finns tre stämmor från 1828 års orgel.
