Berättelser om kyrkor i Växjö stift
lista / karta Borgholms kommun
Egby kyrka Öland
Berättelser om kyrkor
i Växjö stift
lista
Egby kyrka Öland
Egby kyrka som är den minsta på Öland har delvis gamla anor. Sakristian är från 1300-talet emedan resten av byggnaden inklusive tornet resten i samband med att kyrkan byggdes om i början av 1800-talet. Den nuvarande kyrkan ersatte då delvis en kyrkobyggnad från tidig medeltid. Tidigare hade kyrkan en större takryttare, alltså en påbyggnad mitt på kyrkans tak där kyrkklockorna hängde.
Egby kyrka har vi ett tillfälle utsetts till den vackraste kyrkan i landet! Detta enligt en omröstning som skedde 20078 i tidningen Året Runt. Egby kyrka vann omröstningen överlägset.
I det nuvarande tornet hänger bara en klocka, som enligt en inskrift gjöts 1632 av Medardus Gesus i Stockholm. det fanns på 1500-talet två klockor i takryttaren men dessa rövades av danskarna under det så kallade Kalmarkriget på 1610-talet.
När krig och skövling åter drabbade Öland 1677 lyckades församlingsbor gömma undan den nuvarande klockan, som alltså räddades till eftervärlden.
Klockarens uppgift var att även se till att kyrkobesökarna höll sig vakna. Till sin hjälp hade han ”En kyrka käpp med mässings knopp”. Klockaren Måns Lustig hade just avlidit och en efterträdare skulle utses. Han hade även innehaft kyrkoväktarsysslan, vilket balen annat inneburit att han ”gådt omkring med käppen att under Gudstjensten upwäcka de sofwande samt hedra andra otillbörligheter! Den nye klockaren Jon Olofsson ansåg dock att han var aldeles för ung, och för sin ungdoms och blygsamhets skull ville an vänta några år. Under tiden fick inhysemannen Mån Nilsson i Egby gå med kyrkstöten.
Kyrkan har renoverats flera gånger, bland annat 1989 då murarna inne i kyrkan befriades från smuts. Som rengöringsmedel användes suddgummi. Det gick åt cirka femhundra stycken.
Det medeltida altaret är murad av öländsk kalksten, och den enda på Öland som bevarat i originalskick. På norra väggen finns också ett medeltida sakramentsskåp där brödet och vinet till nattvarden förvarades.
På högra sidan av koret finns ett kvadratiskt hål, som enligt en berättelse under medeltiden gick genom muren. genom detta hål räcktes nattvardsbrödet till spetälska utanför.
På södra väggen hänger en altartavla som i mittpartiet visa Kristi Himmelsfärd. Uppsatsen skänktes till kyrkan 1756 av herrskapet på Öijs går, kapten Erich Millbergh och hans hustru Margareta Enhörning, och är sannolikt utförd samma år av snickaremästare Nils Lindman och målaren Graubner. Altartavlan var ända fram till 1959 placerad i koret, men då flyttade den och korfönstret blev åter synligt.
Predikstolen som helt och hållet bekostades av församlingen skulle enligt beställaren efterlikna ”hospitalspredikstolen i Calmar”. Korgen tillverkades under nio veckor 1754 av mäster Lindman, med inhysemannen Måns Nilsson som hantlangare. Smidet tillverkades av Per Sandberg. Året efter gjordes ”himmlen”, det vill säga baldakinen av samme snickare. 1755 målades och förgylldes predikstolen av Graubner och dennes gesäll.
Duvan är ett arbete av Anders G Wadsten och skänkt till kyrkan 1792 av hemmansbrukaren Lars Michelsson i Laxeby som tack för frälsning ur sjönöd för honom och hans son Börje.
En brudbänk med vändbar rygg är tillverkad 1763 av Jon Olofsson i Ytterby, som fick tre daler silvermynt för jobbet. Under vigseln var stolen placerad mitt i koret. Brudparet kunde sitta med ansiktena vända mot altaret under en del av gudstjänsten och mot församlingen under en annan del av vigseln.
Invid predikstolen finns också en primklocka. I samband med reformationen på 1500-talet skulle sådana ”nedtagas och af vägen skaffas”, detta eftersom primklockor var en viktig del i den katolska mässan. Men klockan här gjuten lång senare, 1764.
På dopfunten av Gotländsk kalksten skildras julevangeliet. I början av 1800-talet stod dopfunten ute på kyrkogården där foten upp och nervänd fungerade som sockel för en solvisare. På 1870-talet diskuterade kyrkostämman funterns eventuella inflyttning i kyrkan, av allt att döma på initiativ av den då nyligen visiterande biskopen. Stämman ansåg emellertid ”denna simpa dopfunt icke kunna blifva någon prydnad för kyrkan”. Först i oktober 1905 flyttade man in funten i kyrkan och försåg den med ett dopfat. Men det verkas inte som att dopfunten användes under de första decennierna efter att den åter fått plats i kyrkan. 1921 heter det att ”Barndopen förrättas inom sex veckor efter barnets födsel, vanligen enligt urgammal sed, i hemmet, någon gång i prästgården, nästan aldrig i kyrkan”.
Här finns en pietá, det vill säga en skulptur från 1400-talets början med jungfru Maria och den döende Kristis i sitt knä.
Kyrkans orgel införskaffades begagnad 1852. Både orgelverk och fasad byggdes om av Sven Petter Pettersson och Nils Petter Petersson.
Orgeln har senare renoverats ett flertal gånger, senast 1988 av Ålems orgelverkstad.
Egby kyrka har vi ett tillfälle utsetts till den vackraste kyrkan i landet! Detta enligt en omröstning som skedde 20078 i tidningen Året Runt. Egby kyrka vann omröstningen överlägset.
I det nuvarande tornet hänger bara en klocka, som enligt en inskrift gjöts 1632 av Medardus Gesus i Stockholm. det fanns på 1500-talet två klockor i takryttaren men dessa rövades av danskarna under det så kallade Kalmarkriget på 1610-talet.
När krig och skövling åter drabbade Öland 1677 lyckades församlingsbor gömma undan den nuvarande klockan, som alltså räddades till eftervärlden.
Klockarens uppgift var att även se till att kyrkobesökarna höll sig vakna. Till sin hjälp hade han ”En kyrka käpp med mässings knopp”. Klockaren Måns Lustig hade just avlidit och en efterträdare skulle utses. Han hade även innehaft kyrkoväktarsysslan, vilket balen annat inneburit att han ”gådt omkring med käppen att under Gudstjensten upwäcka de sofwande samt hedra andra otillbörligheter! Den nye klockaren Jon Olofsson ansåg dock att han var aldeles för ung, och för sin ungdoms och blygsamhets skull ville an vänta några år. Under tiden fick inhysemannen Mån Nilsson i Egby gå med kyrkstöten.
Kyrkan har renoverats flera gånger, bland annat 1989 då murarna inne i kyrkan befriades från smuts. Som rengöringsmedel användes suddgummi. Det gick åt cirka femhundra stycken.
Det medeltida altaret är murad av öländsk kalksten, och den enda på Öland som bevarat i originalskick. På norra väggen finns också ett medeltida sakramentsskåp där brödet och vinet till nattvarden förvarades.
På högra sidan av koret finns ett kvadratiskt hål, som enligt en berättelse under medeltiden gick genom muren. genom detta hål räcktes nattvardsbrödet till spetälska utanför.
På södra väggen hänger en altartavla som i mittpartiet visa Kristi Himmelsfärd. Uppsatsen skänktes till kyrkan 1756 av herrskapet på Öijs går, kapten Erich Millbergh och hans hustru Margareta Enhörning, och är sannolikt utförd samma år av snickaremästare Nils Lindman och målaren Graubner. Altartavlan var ända fram till 1959 placerad i koret, men då flyttade den och korfönstret blev åter synligt.
Predikstolen som helt och hållet bekostades av församlingen skulle enligt beställaren efterlikna ”hospitalspredikstolen i Calmar”. Korgen tillverkades under nio veckor 1754 av mäster Lindman, med inhysemannen Måns Nilsson som hantlangare. Smidet tillverkades av Per Sandberg. Året efter gjordes ”himmlen”, det vill säga baldakinen av samme snickare. 1755 målades och förgylldes predikstolen av Graubner och dennes gesäll.
Duvan är ett arbete av Anders G Wadsten och skänkt till kyrkan 1792 av hemmansbrukaren Lars Michelsson i Laxeby som tack för frälsning ur sjönöd för honom och hans son Börje.
En brudbänk med vändbar rygg är tillverkad 1763 av Jon Olofsson i Ytterby, som fick tre daler silvermynt för jobbet. Under vigseln var stolen placerad mitt i koret. Brudparet kunde sitta med ansiktena vända mot altaret under en del av gudstjänsten och mot församlingen under en annan del av vigseln.
Invid predikstolen finns också en primklocka. I samband med reformationen på 1500-talet skulle sådana ”nedtagas och af vägen skaffas”, detta eftersom primklockor var en viktig del i den katolska mässan. Men klockan här gjuten lång senare, 1764.
På dopfunten av Gotländsk kalksten skildras julevangeliet. I början av 1800-talet stod dopfunten ute på kyrkogården där foten upp och nervänd fungerade som sockel för en solvisare. På 1870-talet diskuterade kyrkostämman funterns eventuella inflyttning i kyrkan, av allt att döma på initiativ av den då nyligen visiterande biskopen. Stämman ansåg emellertid ”denna simpa dopfunt icke kunna blifva någon prydnad för kyrkan”. Först i oktober 1905 flyttade man in funten i kyrkan och försåg den med ett dopfat. Men det verkas inte som att dopfunten användes under de första decennierna efter att den åter fått plats i kyrkan. 1921 heter det att ”Barndopen förrättas inom sex veckor efter barnets födsel, vanligen enligt urgammal sed, i hemmet, någon gång i prästgården, nästan aldrig i kyrkan”.
Här finns en pietá, det vill säga en skulptur från 1400-talets början med jungfru Maria och den döende Kristis i sitt knä.
Kyrkans orgel införskaffades begagnad 1852. Både orgelverk och fasad byggdes om av Sven Petter Pettersson och Nils Petter Petersson.
Orgeln har senare renoverats ett flertal gånger, senast 1988 av Ålems orgelverkstad.
