Berättelser om kyrkor i Växjö stift
lista / karta Borgholms kommun
Runstens kyrka Öland
Berättelser om kyrkor
i Växjö stift
lista
Runstens kyrka Öland
Namnet Runsten anses inte komma från substantivet runsten utan troligen från ordet runi som syftar på lopp, rinnande vatten. Men det finns ändå en runsten som kan kopplas till kyrkan, och jag återkommer till denna om en stund.
Tidigare fanns här en medeltida så kallad klövsadelkyrka, det vill säga med torn både i öster och väster, och under söder om den nuvarande kyrkan ligger grunden till den medeltida kyrkan som revs 1836, samtidigt som den nya byggdes.
Och inne i kyrkan kan vi se en teckning av den gamla kyrkan - liksom en modell.
Tornet stod färdig några år efter att själva kyrkan var klar, och detta är Ölands enda kyrka med tornur.
Kyrkogårdsgrindarna är prydda med vapen för Ölands norra och södra mot, och markerade att gränsen går just här. Grindarna är smidda 1863 av bonden Jöns Larsson. Som grindstolpar tjänar delar av de pelare som burit upp den gamla kyrkans kryssvalv.
Altaruppsatsen är från mitten av 1800-talet, men där ingår även delar från en äldre uppsatts som är skulpterad av Anders Dahlström den äldre i mitten av 1700-talet, bland annat krönet som föreställer Himlafärden. Scenen i mittpartiet, Korsfästelsen är målad av G Lindblom, med den som finns i Kalmar domkyrka som förebild.
Även tavlan på den södra väggen har två reliefer gjorda i mitten av 1700-talet av Dahlström en äldre, Gethsemane och Nattvarden. Krönet är dock från en ännu äldre predikstol.
I kyrkan finns fyra porträtt målade av Edvard Orm, som kanske är känd för sina allegorier i Gränna kyrka och takmålningar i Hakarps kyrka. Ett par av dessa föreställer prosten Daniel Bruseliu och dennes hustru Anna Lippa.
Ett märkligt krucifix finns på timglaset, tillverkat i Limoges i Frankrike i början av 1200-talet.
Dopfunten av gotländsk kalksten, tillskriven den anonyme Calcarius II, är från samma tid.
I kyrkan finner vi också en madonnabild från början av 1300-talet, som i den gamla kyrkan hade sin plats på ett sidoaltare placerat på kyrkans norra sida.
Till höger står ett sakramentsskåp som också är från 1300-talet.
En rikt dekorerad brudbänk, en så kallad vändbänk i rokokostil är från 1788.
Ett par begravningsvapen är över överste Abraham Cronhjort och han söner. Deras stamfader var Laurentius Andrea, som var kyrkoherde i Runsten mellan åren 1599 och 1631, och vars gravhäll finns i kyrkans vapenhus.
Längst bak i kyrkan finner vi på den västra väggen en bildvävnad kallad ”Låt oss bedja”, skapad av textilkonstnärinnan Sara Olaisson.
Av hennes hand är också bildvävnaden ”Bön till svalornas Gud och min”.
Orgeln är byggd 1935 av Olof Hammarberg, Göteborg, och är placerad bakom en fasad ritad på 1850-talet av arkitekten vid Överintendentsämbetet Johan Fredrik Åbom.
I kyrkas sakristia finns en runsten inmurad i norra väggen. Den är femton decimeter hög och tolv decimeter bred. Stenen höggs på 1600-talet om för att fungera som gravhäll på kyrkogårdens södra del, och försvann stora delar av texten. Nu återstår bara början och slut. På stenen kan vi nu läsa början, som lyder: Audbjörn lät resa sten.
Och slutet som lyder: hjälpe hans själ!
Till Runstens kyrka eller möjligen kapellet i Bjärby kan man också troligen knytas den välkända runsten som står i Bjärby och vars vackra huggning innehåller följande text: "Härfrid och Vidbjörn läto resa sten efter Fastulf, sin fader. Siglaug lät resa efter sin make. Han är begraven i kyrkan".
Det är den enda runstenen i Sverige som innehåller ordet kyrka.
Tidigare fanns här en medeltida så kallad klövsadelkyrka, det vill säga med torn både i öster och väster, och under söder om den nuvarande kyrkan ligger grunden till den medeltida kyrkan som revs 1836, samtidigt som den nya byggdes.
Och inne i kyrkan kan vi se en teckning av den gamla kyrkan - liksom en modell.
Tornet stod färdig några år efter att själva kyrkan var klar, och detta är Ölands enda kyrka med tornur.
Kyrkogårdsgrindarna är prydda med vapen för Ölands norra och södra mot, och markerade att gränsen går just här. Grindarna är smidda 1863 av bonden Jöns Larsson. Som grindstolpar tjänar delar av de pelare som burit upp den gamla kyrkans kryssvalv.
Altaruppsatsen är från mitten av 1800-talet, men där ingår även delar från en äldre uppsatts som är skulpterad av Anders Dahlström den äldre i mitten av 1700-talet, bland annat krönet som föreställer Himlafärden. Scenen i mittpartiet, Korsfästelsen är målad av G Lindblom, med den som finns i Kalmar domkyrka som förebild.
Även tavlan på den södra väggen har två reliefer gjorda i mitten av 1700-talet av Dahlström en äldre, Gethsemane och Nattvarden. Krönet är dock från en ännu äldre predikstol.
I kyrkan finns fyra porträtt målade av Edvard Orm, som kanske är känd för sina allegorier i Gränna kyrka och takmålningar i Hakarps kyrka. Ett par av dessa föreställer prosten Daniel Bruseliu och dennes hustru Anna Lippa.
Ett märkligt krucifix finns på timglaset, tillverkat i Limoges i Frankrike i början av 1200-talet.
Dopfunten av gotländsk kalksten, tillskriven den anonyme Calcarius II, är från samma tid.
I kyrkan finner vi också en madonnabild från början av 1300-talet, som i den gamla kyrkan hade sin plats på ett sidoaltare placerat på kyrkans norra sida.
Till höger står ett sakramentsskåp som också är från 1300-talet.
En rikt dekorerad brudbänk, en så kallad vändbänk i rokokostil är från 1788.
Ett par begravningsvapen är över överste Abraham Cronhjort och han söner. Deras stamfader var Laurentius Andrea, som var kyrkoherde i Runsten mellan åren 1599 och 1631, och vars gravhäll finns i kyrkans vapenhus.
Längst bak i kyrkan finner vi på den västra väggen en bildvävnad kallad ”Låt oss bedja”, skapad av textilkonstnärinnan Sara Olaisson.
Av hennes hand är också bildvävnaden ”Bön till svalornas Gud och min”.
Orgeln är byggd 1935 av Olof Hammarberg, Göteborg, och är placerad bakom en fasad ritad på 1850-talet av arkitekten vid Överintendentsämbetet Johan Fredrik Åbom.
I kyrkas sakristia finns en runsten inmurad i norra väggen. Den är femton decimeter hög och tolv decimeter bred. Stenen höggs på 1600-talet om för att fungera som gravhäll på kyrkogårdens södra del, och försvann stora delar av texten. Nu återstår bara början och slut. På stenen kan vi nu läsa början, som lyder: Audbjörn lät resa sten.
Och slutet som lyder: hjälpe hans själ!
Till Runstens kyrka eller möjligen kapellet i Bjärby kan man också troligen knytas den välkända runsten som står i Bjärby och vars vackra huggning innehåller följande text: "Härfrid och Vidbjörn läto resa sten efter Fastulf, sin fader. Siglaug lät resa efter sin make. Han är begraven i kyrkan".
Det är den enda runstenen i Sverige som innehåller ordet kyrka.
