Berättelser om kyrkor i Växjö stift
lista / karta Borgholms kommun
Löts kyrka Öland
Berättelser om kyrkor
i Växjö stift
lista
Löts kyrka Öland
Löts kyrka är byggd i mitten av 1800-talet av Peter Isberg efter ritningar upprättade av Nils Isak Löfgren, men omarbetade av arkitekten vid Överintendentsämbetet Theodor Edberg. Nybyggnaden var nödvändig då den gamla kyrkan blivit för liten för den växande befolkningen.
Tornet är dock byggt redan på 1100-talet, och påbyggt cirka år 1200, och var från början och under ganska lång tid ett försvarstorn med ett stort antal välvda rum, murtrappor samt även en cell. En medeltida ingång till tornet finns cirka tio meter över markytan. Och längre ner på södra muren finns en ingång från 1800-talet, varifrån man kunde ta sig direkt upp till klockorna utan att passera kyrkorummet.
Lanterninen på tornet kom på plats i slutet av 1700-talet.
Klockorna hängde från början i tornet men flyttades sedan ut till en klockstapel. När denna stapel som fanns omnämnd i slutet av 1500-talet ersattes med en ny i mitten av 1600-talet deltog enligt anteckningar ”finnarna på Slottet” i arbetet, det vill säga arbetare från Borgholms slott.
Klockorna flyttades upp i tornet i slutet av 1700-talet samtidigt som klockstapeln revs.
Det har alltså legat en mycket äldre kyrka här och grundmurarna till den medeltida kyrkan finns kvar under golvet till den nuvarande. När man våren 1842 börjad bygga den nuvarande kyrkan tog man sten från den gamla och flyttade den successivt över till de nya murarna, och redan efter fem månader kunde man fira den första gudstjänsten i den nya kyrkan.
Innan vi tittar in i kyrkan ska vi se närmare på en märklig husliknande gravvård på kyrkogården. Den plåtklädda och av trästaket omgärdade graven är av en modell som brukar kallas ”stupa” och det är den enda bevarade av sitt slag i Växjö stift. Gravvåren som är från 1821 är över riksdagsmannen Olof Larsson i Tjurlösa och dennes hustru Kerstin Andersdotter, kallas i folkmun för Tjurlösagraven. Detta var en mycket vanlig form av grav på 1600, 1700 och ända in på 1800-talet, och på Öland fanns flera, exempelvis i Böda och Sandby.
Och in till kyrkogården finns tre stigluckor av trä, tillverkade på 1700-talet.
I vapenhuset får vi en uppfattning hur de många rummen i tornet ser ut,
Altaruppsatsen har ett ramverk som är ritat av arkitekt Albert Törnqvist och tillverkat av Olof Jacobsson. Altartavla med motivet Uppståndelsen är målad av, som det står i protokollen ”en i Calmar boende skicklig artist, som inom stiftet förfärdigat sådana till församlingarnas fulla belåtenhet”. Denne hette Sven Gustav Linblom som hade en tavla i Kungsholms kyrka målad av Fredrik Westin som förlaga.
Den tidigare altartavlan från 1770-talet som hänger på södra långhusväggen är tillverkad av Anders G Wadsten.
Predikstolen är tillverkad av byggmästare Olof Jacobsson som alltså även tillverkat altaromfattningen.
I koret står en brudbänk, en så kallad ”serla”, en vändbänkskonstruktion från 1771.
Dopfunten av gotländsk kalksten är från 1200-talet. I den gamla kyrkan från 1770-talet att användas som sockel under predikstolen.
På 1800-talet flyttades den ut på kyrkogården, och stod upp och nervänd och användes under mer än 80 år som sockel till en solvisare. Det fanns 1899 förslag på att göra iordning dopfunten och flytta den tillbaka in i kyrkan, men så skedde inte förrän 1923.
Det stora dopfatet är skänkt till kyrkan på 1950-talet.
I sakristian finner vi två skåp varav ett mindre är från 1700-talet. Det större av de båda är sammansatt av delar från olika tider, men har dörrar vars panåer är prydda med målningar från det tidiga 1700-talet.
Orgeln byggde 1965 av Västbo Orgelbyggeri Långaryd, som hör till Småland men som ligger Hallands län.
Man har behållt orgelfasaden som ritades av arkitekt Otto August Mankell, efter ett förslag av fyrmästare H. A. R. Siden för den tidigare orgeln från 1882 som tillverkades av Carl August Johansson.
Denna ersatte då en orgeln som hade inköpts i mitten av 1800-talet från Mönsterås kyrka, men byggd av Magnus Åhrman redan 1670.
Tornet är dock byggt redan på 1100-talet, och påbyggt cirka år 1200, och var från början och under ganska lång tid ett försvarstorn med ett stort antal välvda rum, murtrappor samt även en cell. En medeltida ingång till tornet finns cirka tio meter över markytan. Och längre ner på södra muren finns en ingång från 1800-talet, varifrån man kunde ta sig direkt upp till klockorna utan att passera kyrkorummet.
Lanterninen på tornet kom på plats i slutet av 1700-talet.
Klockorna hängde från början i tornet men flyttades sedan ut till en klockstapel. När denna stapel som fanns omnämnd i slutet av 1500-talet ersattes med en ny i mitten av 1600-talet deltog enligt anteckningar ”finnarna på Slottet” i arbetet, det vill säga arbetare från Borgholms slott.
Klockorna flyttades upp i tornet i slutet av 1700-talet samtidigt som klockstapeln revs.
Det har alltså legat en mycket äldre kyrka här och grundmurarna till den medeltida kyrkan finns kvar under golvet till den nuvarande. När man våren 1842 börjad bygga den nuvarande kyrkan tog man sten från den gamla och flyttade den successivt över till de nya murarna, och redan efter fem månader kunde man fira den första gudstjänsten i den nya kyrkan.
Innan vi tittar in i kyrkan ska vi se närmare på en märklig husliknande gravvård på kyrkogården. Den plåtklädda och av trästaket omgärdade graven är av en modell som brukar kallas ”stupa” och det är den enda bevarade av sitt slag i Växjö stift. Gravvåren som är från 1821 är över riksdagsmannen Olof Larsson i Tjurlösa och dennes hustru Kerstin Andersdotter, kallas i folkmun för Tjurlösagraven. Detta var en mycket vanlig form av grav på 1600, 1700 och ända in på 1800-talet, och på Öland fanns flera, exempelvis i Böda och Sandby.
Och in till kyrkogården finns tre stigluckor av trä, tillverkade på 1700-talet.
I vapenhuset får vi en uppfattning hur de många rummen i tornet ser ut,
Altaruppsatsen har ett ramverk som är ritat av arkitekt Albert Törnqvist och tillverkat av Olof Jacobsson. Altartavla med motivet Uppståndelsen är målad av, som det står i protokollen ”en i Calmar boende skicklig artist, som inom stiftet förfärdigat sådana till församlingarnas fulla belåtenhet”. Denne hette Sven Gustav Linblom som hade en tavla i Kungsholms kyrka målad av Fredrik Westin som förlaga.
Den tidigare altartavlan från 1770-talet som hänger på södra långhusväggen är tillverkad av Anders G Wadsten.
Predikstolen är tillverkad av byggmästare Olof Jacobsson som alltså även tillverkat altaromfattningen.
I koret står en brudbänk, en så kallad ”serla”, en vändbänkskonstruktion från 1771.
Dopfunten av gotländsk kalksten är från 1200-talet. I den gamla kyrkan från 1770-talet att användas som sockel under predikstolen.
På 1800-talet flyttades den ut på kyrkogården, och stod upp och nervänd och användes under mer än 80 år som sockel till en solvisare. Det fanns 1899 förslag på att göra iordning dopfunten och flytta den tillbaka in i kyrkan, men så skedde inte förrän 1923.
Det stora dopfatet är skänkt till kyrkan på 1950-talet.
I sakristian finner vi två skåp varav ett mindre är från 1700-talet. Det större av de båda är sammansatt av delar från olika tider, men har dörrar vars panåer är prydda med målningar från det tidiga 1700-talet.
Orgeln byggde 1965 av Västbo Orgelbyggeri Långaryd, som hör till Småland men som ligger Hallands län.
Man har behållt orgelfasaden som ritades av arkitekt Otto August Mankell, efter ett förslag av fyrmästare H. A. R. Siden för den tidigare orgeln från 1882 som tillverkades av Carl August Johansson.
Denna ersatte då en orgeln som hade inköpts i mitten av 1800-talet från Mönsterås kyrka, men byggd av Magnus Åhrman redan 1670.
