Berättelser om kyrkor i Växjö stift
lista / karta Borgholms kommun
Långlöts kyrka Öland
Berättelser om kyrkor
i Växjö stift
lista
Långlöts kyrka Öland
Långlöts kyrka är från första halvan av 1100-talet, och byggdes senare på 1200-talet till under flera omgångar.
Det var en byggmästare som vi känner under namnet Håkan Tanna som då bland annat försåg kyrkan med en ny sydportal, som idag är igenmurad och ersatt med rundbågiga fönster. Sitt nuvarande utseende fick kyrkan i slutet av 1700-talet då en stor ombyggnad genomfördes.
Västtornen med sina romanska ljudöppningar och sitt medeltida krön bevarades liksom södra långsidan, sydöstra hörnet och en del av östgaveln. Övriga delar av kyrkan med valv och östtorn raserades. Till det kvarvarande västtornet fogades istället ett långhus med rakslutande kor. 1855 revs den södra sakristian och den nuvarande utbyggnaden på kyrkans norra sida tillkom.
Omfattande renoveringar har bland annat sedan skett i slutet av 1930-talet och även cirka 30 år senare.
Kyrkogården har också förändrats. Den sluttar mot öster, men hade före 1920 ännu kraftigare lutning. Det berättas att när prästen i gamla tider gick in genom den lilla grinden mot kyrkan såg församlingsborna som stod på kyrkbacken endast hans hatt.
Undan för undan har kyrkogården i öster fyllts på med jord, som i första hand hämtades från den västra delen av kyrkogården, som sänktes i motsvarade grad.
Både storklockan och lillklockan som hänger i tornet gjöts om 1941 av M & E Ohlsons klockgjuteri i Ystad.
Altaruppsatsen är från mitten av 1800-talet, utförd av S G Lindblom i Kalmar. Han har försett flera öländska kyrkor med altartavlor. Kompositionerna till denna tavla hämtade han från den berömda mästaren Rafaels Korsbärandet som finns i Prado, Madrid. Det uppges att Lindblom använde sockenbor som modeller i sin målning.
Delar av en hundra år äldre altaruppsats skulpterad av Anders Dahlström den äldre är uppställd på olika ställen i kyrkan.
Exempelvis överstycket till en äldre altaruppsats på södra väggen. Vid Himmelens port sitter Gud Fader och en ängel och stryker ut de mångsiffriga tal, vilka är målade på tavlor i deras knän. Ovanför finns tre änglar.
Och på norra väggen kan vi kan se Moses med lagtavlorna och Johannes Döparen.
Kristus på korset och de båda figurerna som flankerar, Jungfru Maria och Johannes Evangelisten har också hört till den tidigare altaruppsatsen.
På 1700-talet skulpterade Anders Dahlströms son – den yngre kallad - predikstolen, men också den genomgick förändringar i mitten av 1800-talet.
I speglarna kan vi se reliefer med motiven Jesus och den samaritiska kvinnan vid brunnen. Samt Kristus lärer i templet.
Alternativt kan motivet var Kristus undervisar Maria, Lasarus och Martas syster. Men ett av fälten, det som visar en framställning av den kristna Tron med två tillbedjande änglar och skiljer sig från de övriga och är utfört av en till namnet okänd träsnidare, mindre skicklig än Anders Dahlström den yngre Sannolikt är hela denna sida av predikstolen från 1854, det år predikstolen flyttades till korets norra sida.
På predikstolen finns också ett timglas från 1736.
På norra sidan av koret är en medeltida madonna-skulptur av ek från 1300-talet uppsatt. Madonnabilden som kanske är tillverkad i Lübeck återfanns 1912 upplagd över takbjälkarna i en bod som tidigare stod på kyrkogården. Ursprungligen har skulpturen förmodligen stått på ett sidoaltare i långhusets nordöstra hörn.
På södra sidan i koret hänger två sanctusklockor. Den mindre inköptes 1679 som ersättning för den som fienden tog 1677.
Möjligen är denna klockan från 1300-talet. Den andra sanctusklockan är gjuten på 1700-talet och inköpt i Stockholm 1738.
Kyrkan har haft tre orglar. Den första inköptes 1861 från Fliseryds församling för 475 riksdalen och var byggd 1830 av I P Åberg i Fliseryd. Det kostade församlingen ytterligare 575 riksdaler att få den uppsatt och iordningställd.
En ny orgel med nytt innerverk och nya fasadpipor tillverkades 1896 av E A Setterqvist i Örebro och kostade församlingen drygt 3 129 kronor. 1970 byggdes den nuvarande av A Mårtenssons orgelfabrik i Lund.
Här finns också två dopfuntar, varav den ena också är från 1300-talet, av gotländsk sandsten försedd med uttömningshål och skål av öländsk kalksten. Den andra dopfunten är av öländsk kalksten från andra hälften av 1600-talet, skänkt av Peder Starck och hans hustru Vendela von Campenhausen. Dessa båda och deras fyra barn vilar under det gamla koret. Man återfann graven när man i slutet av 1960-talet renoverade kyrkan. Familjen Starcks gravhäll, som är Långlöts äldsta gravsten, flyttades i slutet av 1700-talet ut på kyrkogården strax söder om kyrkans södra ingång. Det är en kalksten med stora järnringar i hörnen, med en i dag oläslig text.
Vid södra sidan av altaret fann man också landshövdingen Siffredh Jönssons grav från 1500-talet.
Innanför västra grinden ligger den så kallade Kvistorpgraven över Martin Persson, som dog 1971 och hans familj, med en gravvård i form av det hus där familjen bodde. Ursprungligen var den utförd i cement och själva graven hade formen av en trädgård. Den ersattes senare med den nuvarande av granit som höggs av Martin Persson själv.
Det var en byggmästare som vi känner under namnet Håkan Tanna som då bland annat försåg kyrkan med en ny sydportal, som idag är igenmurad och ersatt med rundbågiga fönster. Sitt nuvarande utseende fick kyrkan i slutet av 1700-talet då en stor ombyggnad genomfördes.
Västtornen med sina romanska ljudöppningar och sitt medeltida krön bevarades liksom södra långsidan, sydöstra hörnet och en del av östgaveln. Övriga delar av kyrkan med valv och östtorn raserades. Till det kvarvarande västtornet fogades istället ett långhus med rakslutande kor. 1855 revs den södra sakristian och den nuvarande utbyggnaden på kyrkans norra sida tillkom.
Omfattande renoveringar har bland annat sedan skett i slutet av 1930-talet och även cirka 30 år senare.
Kyrkogården har också förändrats. Den sluttar mot öster, men hade före 1920 ännu kraftigare lutning. Det berättas att när prästen i gamla tider gick in genom den lilla grinden mot kyrkan såg församlingsborna som stod på kyrkbacken endast hans hatt.
Undan för undan har kyrkogården i öster fyllts på med jord, som i första hand hämtades från den västra delen av kyrkogården, som sänktes i motsvarade grad.
Både storklockan och lillklockan som hänger i tornet gjöts om 1941 av M & E Ohlsons klockgjuteri i Ystad.
Altaruppsatsen är från mitten av 1800-talet, utförd av S G Lindblom i Kalmar. Han har försett flera öländska kyrkor med altartavlor. Kompositionerna till denna tavla hämtade han från den berömda mästaren Rafaels Korsbärandet som finns i Prado, Madrid. Det uppges att Lindblom använde sockenbor som modeller i sin målning.
Delar av en hundra år äldre altaruppsats skulpterad av Anders Dahlström den äldre är uppställd på olika ställen i kyrkan.
Exempelvis överstycket till en äldre altaruppsats på södra väggen. Vid Himmelens port sitter Gud Fader och en ängel och stryker ut de mångsiffriga tal, vilka är målade på tavlor i deras knän. Ovanför finns tre änglar.
Och på norra väggen kan vi kan se Moses med lagtavlorna och Johannes Döparen.
Kristus på korset och de båda figurerna som flankerar, Jungfru Maria och Johannes Evangelisten har också hört till den tidigare altaruppsatsen.
På 1700-talet skulpterade Anders Dahlströms son – den yngre kallad - predikstolen, men också den genomgick förändringar i mitten av 1800-talet.
I speglarna kan vi se reliefer med motiven Jesus och den samaritiska kvinnan vid brunnen. Samt Kristus lärer i templet.
Alternativt kan motivet var Kristus undervisar Maria, Lasarus och Martas syster. Men ett av fälten, det som visar en framställning av den kristna Tron med två tillbedjande änglar och skiljer sig från de övriga och är utfört av en till namnet okänd träsnidare, mindre skicklig än Anders Dahlström den yngre Sannolikt är hela denna sida av predikstolen från 1854, det år predikstolen flyttades till korets norra sida.
På predikstolen finns också ett timglas från 1736.
På norra sidan av koret är en medeltida madonna-skulptur av ek från 1300-talet uppsatt. Madonnabilden som kanske är tillverkad i Lübeck återfanns 1912 upplagd över takbjälkarna i en bod som tidigare stod på kyrkogården. Ursprungligen har skulpturen förmodligen stått på ett sidoaltare i långhusets nordöstra hörn.
På södra sidan i koret hänger två sanctusklockor. Den mindre inköptes 1679 som ersättning för den som fienden tog 1677.
Möjligen är denna klockan från 1300-talet. Den andra sanctusklockan är gjuten på 1700-talet och inköpt i Stockholm 1738.
Kyrkan har haft tre orglar. Den första inköptes 1861 från Fliseryds församling för 475 riksdalen och var byggd 1830 av I P Åberg i Fliseryd. Det kostade församlingen ytterligare 575 riksdaler att få den uppsatt och iordningställd.
En ny orgel med nytt innerverk och nya fasadpipor tillverkades 1896 av E A Setterqvist i Örebro och kostade församlingen drygt 3 129 kronor. 1970 byggdes den nuvarande av A Mårtenssons orgelfabrik i Lund.
Här finns också två dopfuntar, varav den ena också är från 1300-talet, av gotländsk sandsten försedd med uttömningshål och skål av öländsk kalksten. Den andra dopfunten är av öländsk kalksten från andra hälften av 1600-talet, skänkt av Peder Starck och hans hustru Vendela von Campenhausen. Dessa båda och deras fyra barn vilar under det gamla koret. Man återfann graven när man i slutet av 1960-talet renoverade kyrkan. Familjen Starcks gravhäll, som är Långlöts äldsta gravsten, flyttades i slutet av 1700-talet ut på kyrkogården strax söder om kyrkans södra ingång. Det är en kalksten med stora järnringar i hörnen, med en i dag oläslig text.
Vid södra sidan av altaret fann man också landshövdingen Siffredh Jönssons grav från 1500-talet.
Innanför västra grinden ligger den så kallade Kvistorpgraven över Martin Persson, som dog 1971 och hans familj, med en gravvård i form av det hus där familjen bodde. Ursprungligen var den utförd i cement och själva graven hade formen av en trädgård. Den ersattes senare med den nuvarande av granit som höggs av Martin Persson själv.
