Berättelser om kyrkor i Växjö stift
lista / karta Mörbylånga kommun
Kastlösa kyrka Öland
Berättelser om kyrkor
i Växjö stift
lista
Kastlösa kyrka Öland
Redan på 1100-talet byggdes här en kyrka som troligen hade ett östtorn. Omkring år 1200 fick kyrkan som låg på södra delen av den nuvarande kyrkogården, även ett torn i väster och förvandlade då - liksom många andra kyrkor på Öland - till en så kallad klövsadelkyrka. Hur denna kyrka såg ut kan vi se på en målning i kyrkan.
På 1800-talet hade den gamla kyrkan blivit för liten, och man bestämde sig för att bygga en ny kyrka.
Den nuvarande kyrkan uppfördes 1855 av byggmästaren Peter Isberg efter ritningar av Johan Adolf Hawerman vid Överintendentsämbetet. Man hade planerat att delar av den medeltida klövsadelkyrkans västtorn skulle ingå, men Hawerman ansåg att tornet var alltför bräckligt att infogas i den nya kyrkan. Detta ledde till att en helt ny kyrka kom att uppföras norr om den gamla. Invigningen förrättades 23 juli 1856 av kontraktsprosten Erik Gustaf Brunér.
Kyrkorummets speciella invändiga utformning kommer sig av att kyrkans tak av plåt efter cirka 100 år började läcka, och takstolarna höll inte för det tegeltak som man behövde lägga istället.
Lösningen blev att man i mitten av 1950-talet byggde en basilika. Basilika är ett latinskt ord som betyder gammal kyrkobyggnad med kyrkorummet indelat i tre eller fem skepp, där mittskeppets tak är högre än sidoskeppens.
Kyrkorådet beviljade pengar, och kyrkoherde Tage Roos, som var den siste bofaste kyrkoherden i församling, deltog aktivt i det praktiska arbetet tillsammans med många andra för att de ekonomiska ramarna skulle hållas något så när.
När det platta innertaket med de synliga bjälkarna, som är kopierat från medeltidskyrkan, var färdigt, och de stora korfönstren mot vägen igenmurade, lät man kalla på konstnären Waldemar Lorentzon. Han var en av grundarna av det berömda konstnärskollektivet Halmstadsgruppen, som bildades 1929 av sex unga konstnärsvänner. Dessa var - förutom Waldemar Lorentzon - Sven Jonson, Stellan Mörner, bröderna Axel och Erik Olson och Esaias Thorén. Undantaget Mörner, som växte upp i Stockholm, hade de alla rötter i och omkring Halmstad. Sin konstnärliga utbildning skaffade de sig under den europeiska avantgardismens tid, bland annat i Berlin och Paris.
Vi ser här Kristus som står på en regnbåge som spänner sig över den öländska alvarmarken. En mängd människor ur alla folkslag och trosåskådningar tar varandra i hand. Men fresken skildrar även tillvarons mörka sida då Adam och Eva bryter gemenskapen med Gud och hur staden Sodom förintas av eld. men som en kontrast ser vi även Jesu födelse i Betlehem. Det är Guds gåva till sin mänsklighet. Herdar och vise män frambär sina hyllningar. Över denna bild reser sig korset.
Målningen Den återvändande Kristus på korväggen räknas som Waldemar Lorentzons främsta monumentalmåleri.
Målningen utfördes i al frescoteknik under åren 1953-54, och till sin hjälp hade Lorentzon konstnären Hans Fagerström från Halmstad och stuckatören Stig Kling från Stockholm. Termen al fresco kommer av italienskans fresco som betyder färsk. Målningen utförs på våt kalkputs som appliceras på underlaget.
Kyrkan återinvigdes den 7 februari 1954.
Pelare och predikstol är av öländsk kalksten huggen av stenhuggaren Erik Johansson på Ölands Sandviks bruk.
Dopfunten med uttömningshål har en fot av gotländsk sandsten och är huggen på 1200-talet. Här finns även en dopfunt av trä.
Ett krucifix kommer ursprungligen från en altaruppsats skapad 1748 av Anders Dahlström den äldre.
Primklockan är från 1300- eller 1400-talet.
Stenaltaret och altarringen tillkom vid renovering på 1950-talet, liksom bänkinredningen, läktaren och läktarunderbyggnaden.
1858 byggdes en orgel av A. G. Nygren i Stockholm, men ersattes 1881 med en orgel byggd av Carl Elfström.
Den nuvarande orgeln är dock byggd i mitten av 1930-talet av A. Mårtenssons Orgelfabrik AB i Lund, men man lät bevara fasaden från 1881 års orgel.
På 1800-talet hade den gamla kyrkan blivit för liten, och man bestämde sig för att bygga en ny kyrka.
Den nuvarande kyrkan uppfördes 1855 av byggmästaren Peter Isberg efter ritningar av Johan Adolf Hawerman vid Överintendentsämbetet. Man hade planerat att delar av den medeltida klövsadelkyrkans västtorn skulle ingå, men Hawerman ansåg att tornet var alltför bräckligt att infogas i den nya kyrkan. Detta ledde till att en helt ny kyrka kom att uppföras norr om den gamla. Invigningen förrättades 23 juli 1856 av kontraktsprosten Erik Gustaf Brunér.
Kyrkorummets speciella invändiga utformning kommer sig av att kyrkans tak av plåt efter cirka 100 år började läcka, och takstolarna höll inte för det tegeltak som man behövde lägga istället.
Lösningen blev att man i mitten av 1950-talet byggde en basilika. Basilika är ett latinskt ord som betyder gammal kyrkobyggnad med kyrkorummet indelat i tre eller fem skepp, där mittskeppets tak är högre än sidoskeppens.
Kyrkorådet beviljade pengar, och kyrkoherde Tage Roos, som var den siste bofaste kyrkoherden i församling, deltog aktivt i det praktiska arbetet tillsammans med många andra för att de ekonomiska ramarna skulle hållas något så när.
När det platta innertaket med de synliga bjälkarna, som är kopierat från medeltidskyrkan, var färdigt, och de stora korfönstren mot vägen igenmurade, lät man kalla på konstnären Waldemar Lorentzon. Han var en av grundarna av det berömda konstnärskollektivet Halmstadsgruppen, som bildades 1929 av sex unga konstnärsvänner. Dessa var - förutom Waldemar Lorentzon - Sven Jonson, Stellan Mörner, bröderna Axel och Erik Olson och Esaias Thorén. Undantaget Mörner, som växte upp i Stockholm, hade de alla rötter i och omkring Halmstad. Sin konstnärliga utbildning skaffade de sig under den europeiska avantgardismens tid, bland annat i Berlin och Paris.
Vi ser här Kristus som står på en regnbåge som spänner sig över den öländska alvarmarken. En mängd människor ur alla folkslag och trosåskådningar tar varandra i hand. Men fresken skildrar även tillvarons mörka sida då Adam och Eva bryter gemenskapen med Gud och hur staden Sodom förintas av eld. men som en kontrast ser vi även Jesu födelse i Betlehem. Det är Guds gåva till sin mänsklighet. Herdar och vise män frambär sina hyllningar. Över denna bild reser sig korset.
Målningen Den återvändande Kristus på korväggen räknas som Waldemar Lorentzons främsta monumentalmåleri.
Målningen utfördes i al frescoteknik under åren 1953-54, och till sin hjälp hade Lorentzon konstnären Hans Fagerström från Halmstad och stuckatören Stig Kling från Stockholm. Termen al fresco kommer av italienskans fresco som betyder färsk. Målningen utförs på våt kalkputs som appliceras på underlaget.
Kyrkan återinvigdes den 7 februari 1954.
Pelare och predikstol är av öländsk kalksten huggen av stenhuggaren Erik Johansson på Ölands Sandviks bruk.
Dopfunten med uttömningshål har en fot av gotländsk sandsten och är huggen på 1200-talet. Här finns även en dopfunt av trä.
Ett krucifix kommer ursprungligen från en altaruppsats skapad 1748 av Anders Dahlström den äldre.
Primklockan är från 1300- eller 1400-talet.
Stenaltaret och altarringen tillkom vid renovering på 1950-talet, liksom bänkinredningen, läktaren och läktarunderbyggnaden.
1858 byggdes en orgel av A. G. Nygren i Stockholm, men ersattes 1881 med en orgel byggd av Carl Elfström.
Den nuvarande orgeln är dock byggd i mitten av 1930-talet av A. Mårtenssons Orgelfabrik AB i Lund, men man lät bevara fasaden från 1881 års orgel.
