Berättelser om kyrkor i Växjö stift
lista / karta Borgholms kommun
Gärdslösa kyrka Öland
Berättelser om kyrkor
i Växjö stift
lista
Gärdslösa kyrka Öland
Gärdslösa kyrka anses vara den bäst bevarade medeltidskyrkan på Öland, och var länge något av ett kyrkligt centrum på ön.
När Öland kristnades på 1000-talet byggdes här först en enkel träkyrka som sedan ersattes med en stenkyrka med torn. Kyrkan kan då till och med haft två torn. I slutet av 1100 och början av 1200-talet var det vanligt med så kallade Klövsadelkyrkor på Öland, kyrkor som byggdes i försvarssyfte mot härjande sjörövare.
De flesta försvarstornen stod under lång tid, och kom att rivas först under 1700-talet, trots att det då sedan länge inte var någon fara för sjörövare och plundrare.
Omkring 1240 byggdes korsarmarna med de vackra portalerna av en stenmästare som hette Håkan Tanna, som eventuellt är identisk med den så kallade ”Gärdslösamästaren”. I slutet på 1200-talet satte han sin prägel på åtskilliga kyrkor på östra och norra Öland med sin karakteristiska stil, med förebilder från Centraleuropa.
Den gotiska trappstensgaveln med blinderingar på korets utsida är unik för Öland. När kyrkan byggdes på 1200-talet tillhörde ön Linköping stift och influenser kan ha kommit från större kyrkobyggen i Söderköping eller Skänninge.
Man kan komma in till kyrkogården på två sätt. Genom stigluckan - eller över klivstättan som förr var den vanliga vägen in under vardagar då grinden in till kyrkogården hölls låst för att hålla betande boskap och bökande svin borta.
I tornet hänger två klockor. Storklockan gjuten 1623 av klockgjutare Berent Bodemann i Lübeck. Lillklockan är gjuten 1751 i Stockholm av Johan Fahlsten.
Omfattningen till sakristians dörr har under 1100-talet troligen suttit i långhusets portaler.
Den medeltida västportalen som ersattes med den nuvarande i slutet av 1950-talet togs också till en del tillvara. Omfattningen återfinns nu som altarnisch i bisättningskapellet byggt 1968.
Altaruppsatsen som är från 1760-talet snidades av Jonas Berggren och målades av Ander George Wadsten som båda inspirerats av den altaruppsats som skapades av Nicodemus Tessin för Kalmar domkyrka. Altartavlan visar Jesus i Getsemane. Altaret har formen av sarkofag som ska påminna om Jesu grav.
Predikstolen som är den enda på Öland som behållit sin ursprungliga plats på den södra väggen, dekorerades 1666 med tulpaner av Jonas Bundi i Kalmar. Att predikstolar förr allmänt stod på södersidan berodde på att den kalla och mörka norrsidan oftast var fönsterlös.
Fadern till Jonas Bundi, Peter Bundi var dekoratör på Kalmar slott, och på 1640-talet målade han här i kyrkan bland annat scener ur gamla testamentet.
Vi ser bland annat upptill på ena väggen se Simson som bänder sönder lejonets käftar och Absalon som hänger i håret medan hästen sätter av i karriär.
Därunder slår Kain ihjäl Abel och Abraham bereder sig att offra Isak.
På valvbågen kan vi bland annat läsa: ”Hec requires domini Dei est”, vilket översatt betyder ”Detta kräver Gud och Herren”
Här finns även kalkmålningar som är utförda på 1570-talet samt i slutet av 1400-talet.
De äldsta av kyrkans kalkmålningar är de fem, av de från början tolv så kallade konserkrationskorsen som tillkom vid invigningen av kyrkan.
På norra sidan av triumfbågen hänger den så kallade sanctusklockan kvar från 1300-talet. Den ringde vid evelationen då prästen lyfte kalken som ett tecken på att Kristus själv var närvarande i nattvarden.
På norra korväggen står också en träskulptur föreställande Jungfru Maria med Jesusbarnet som hon ger ett granatäpple. Det är ett tyskt arbete från omkring år 1500.
I norra korsarmen hänger en kopia av det tremastade örlogsfartyget Nyckeln som 1679 gick under i Kalmarsund i strid mot Danskarna.
Orgelfasaden är ritad 1884 av arkitekt Otto August Mankell, då kyrkan fick ett positiv ursprungligen byggd i mitten av 1700-talet av orgelbyggare Magnus Åhrman från Borås för Kalmar domkyrka.
1884 byttes positivet ut mot en 10-stämmig orgel byggd av Åkerman & Lund i Stockholm. Denna orgel byggdes sedan om i slutet av 1950-talet Olof Hammarbergs orgelbyggeri i Göteborg.
Den brittiske affärsmannen John Ambler gifte sig sommaren 1964 i Gärdslösa kyrka med prinsessan Margaretha, äldsta syster till kung Carl XVI Gustav.
Söder om kyrkan rinner en bäck vilken lär vara Silverbäcken i skalden Erik Johan Stagnelius dikt ”Näcken”. Stagnelius var född i prästgården ett stycke söder om kyrkan.
När Öland kristnades på 1000-talet byggdes här först en enkel träkyrka som sedan ersattes med en stenkyrka med torn. Kyrkan kan då till och med haft två torn. I slutet av 1100 och början av 1200-talet var det vanligt med så kallade Klövsadelkyrkor på Öland, kyrkor som byggdes i försvarssyfte mot härjande sjörövare.
De flesta försvarstornen stod under lång tid, och kom att rivas först under 1700-talet, trots att det då sedan länge inte var någon fara för sjörövare och plundrare.
Omkring 1240 byggdes korsarmarna med de vackra portalerna av en stenmästare som hette Håkan Tanna, som eventuellt är identisk med den så kallade ”Gärdslösamästaren”. I slutet på 1200-talet satte han sin prägel på åtskilliga kyrkor på östra och norra Öland med sin karakteristiska stil, med förebilder från Centraleuropa.
Den gotiska trappstensgaveln med blinderingar på korets utsida är unik för Öland. När kyrkan byggdes på 1200-talet tillhörde ön Linköping stift och influenser kan ha kommit från större kyrkobyggen i Söderköping eller Skänninge.
Man kan komma in till kyrkogården på två sätt. Genom stigluckan - eller över klivstättan som förr var den vanliga vägen in under vardagar då grinden in till kyrkogården hölls låst för att hålla betande boskap och bökande svin borta.
I tornet hänger två klockor. Storklockan gjuten 1623 av klockgjutare Berent Bodemann i Lübeck. Lillklockan är gjuten 1751 i Stockholm av Johan Fahlsten.
Omfattningen till sakristians dörr har under 1100-talet troligen suttit i långhusets portaler.
Den medeltida västportalen som ersattes med den nuvarande i slutet av 1950-talet togs också till en del tillvara. Omfattningen återfinns nu som altarnisch i bisättningskapellet byggt 1968.
Altaruppsatsen som är från 1760-talet snidades av Jonas Berggren och målades av Ander George Wadsten som båda inspirerats av den altaruppsats som skapades av Nicodemus Tessin för Kalmar domkyrka. Altartavlan visar Jesus i Getsemane. Altaret har formen av sarkofag som ska påminna om Jesu grav.
Predikstolen som är den enda på Öland som behållit sin ursprungliga plats på den södra väggen, dekorerades 1666 med tulpaner av Jonas Bundi i Kalmar. Att predikstolar förr allmänt stod på södersidan berodde på att den kalla och mörka norrsidan oftast var fönsterlös.
Fadern till Jonas Bundi, Peter Bundi var dekoratör på Kalmar slott, och på 1640-talet målade han här i kyrkan bland annat scener ur gamla testamentet.
Vi ser bland annat upptill på ena väggen se Simson som bänder sönder lejonets käftar och Absalon som hänger i håret medan hästen sätter av i karriär.
Därunder slår Kain ihjäl Abel och Abraham bereder sig att offra Isak.
På valvbågen kan vi bland annat läsa: ”Hec requires domini Dei est”, vilket översatt betyder ”Detta kräver Gud och Herren”
Här finns även kalkmålningar som är utförda på 1570-talet samt i slutet av 1400-talet.
De äldsta av kyrkans kalkmålningar är de fem, av de från början tolv så kallade konserkrationskorsen som tillkom vid invigningen av kyrkan.
På norra sidan av triumfbågen hänger den så kallade sanctusklockan kvar från 1300-talet. Den ringde vid evelationen då prästen lyfte kalken som ett tecken på att Kristus själv var närvarande i nattvarden.
På norra korväggen står också en träskulptur föreställande Jungfru Maria med Jesusbarnet som hon ger ett granatäpple. Det är ett tyskt arbete från omkring år 1500.
I norra korsarmen hänger en kopia av det tremastade örlogsfartyget Nyckeln som 1679 gick under i Kalmarsund i strid mot Danskarna.
Orgelfasaden är ritad 1884 av arkitekt Otto August Mankell, då kyrkan fick ett positiv ursprungligen byggd i mitten av 1700-talet av orgelbyggare Magnus Åhrman från Borås för Kalmar domkyrka.
1884 byttes positivet ut mot en 10-stämmig orgel byggd av Åkerman & Lund i Stockholm. Denna orgel byggdes sedan om i slutet av 1950-talet Olof Hammarbergs orgelbyggeri i Göteborg.
Den brittiske affärsmannen John Ambler gifte sig sommaren 1964 i Gärdslösa kyrka med prinsessan Margaretha, äldsta syster till kung Carl XVI Gustav.
Söder om kyrkan rinner en bäck vilken lär vara Silverbäcken i skalden Erik Johan Stagnelius dikt ”Näcken”. Stagnelius var född i prästgården ett stycke söder om kyrkan.
