Berättelser om kyrkor i Växjö stift
lista / karta Kalmar kommun
Åby kyrka
Berättelser om kyrkor
i Växjö stift
lista
Åby kyrka
Åby kyrka uppfördes i mitten av 1770-talet efter ritningar av arkitekten Carl Fredrik Adelcrantz ersatte den en medeltida kyrkobyggnad som i december 1611 hade bränts av danska trupper. Man återuppförde visserligen den gamla kyrkan, men det var ändå läge att bygga en helt ny kyrka.
Församlingen lät en lokal byggmästare ta fram ritningar för en ny kyrka där man hade utgår från Ryssby kyrka som förebild, men dessa ritningar godkändes inte av Överintendentsämbetet. Istället fick Adelcrantz upprätta ritningarna utifrån detta förslag. Åby kyrka räknas som en av de första i Kalmar län som ritades av en välrenommerad arkitekt
Efterhand tillkom dock tillägg som inte fanns med i den ursprungliga ritningen. Tornets utformning återgick helt på en lokal ritning, men ansågs efter ett tag alldeles för lågt. Dess nuvarande avslutning ritades 1861 av Albert Törnquist.
I kyrkogårdens ena hörn finns en tioende-lada som daterar sig till 1400-talet. Vindflöjeln på taket bär dock årtalet 1734.
Grundstenen till den nuvarande kyrkan lades i absiden den 10 maj 1774, och kyrkan uppfördes sedan av byggmästaren Niclas Hindric Berg på samma plats som den rivna medeltida stenkyrkan.
Den nya kyrkan sydvägg löper i linje med den gamla.
Kyrkan invigdes den 28 juni 1776 av biskopen i Kalmar stift Karl Gustav Schröder.
I samband med det nya kyrkobygget begärde också major Ulfklou att få bygga ett kapell med krypta till sig och sin familj, samtidigt som han donerade pengar till kyrkan. Detta resulterade i den så kallade Grevekyrkan, även kallat ”Björnögraven”. Förslaget väckte dock till en början hårt motstånd bland de övriga sockenmännen som inte var villiga att bygga kyrka åt socknens adelsherrskap, men kort före sin död skänkte Ulfvenklou 500 daler till kyrkan och fanns det inte mycket att sätta emot.
Gravkoret var uppdelat i två våningar med ett tjugotal kistor i källaren. Den övre våningen var ursprungligen helt öppen in mot kyrkan och endast avskild genom ett läktarskrank. Övre delen är nu ett bönekapell kallat Mariakapellet som används för mindre gudstjänster. Ätten Ulfvklou liksom grevefamiljen på Stäflöv har sina annvapen uppsatta i kyrkan.
Ätterna Ulfklous och von Grooths vapensköldar finns också på kyrkans östra vägg, vackert utmejslade i sandsten.
Altaruppsatsen som ursprungligen 1648 skaffades till den medeltida kyrkan, skapades av Nils Ramsnidare och kompletterades något senare med en målning, skänkt av fru Karin Bååth på Stäflö, med motivet Kristus på korset, omgiven av soldater samt Jesu mor och Maria från Magdala. Understycket på altaruppsatsen skildrar nattvardens instiftelse.
Predikstolen med ljudtak är skapad av bildhuggaren Jonas Berggren. I Kalmar, som varit genom Carl Hårlemans försorg blev elev vid bildhuggarsalen på Stockholms slott, och som senare flyttade till Småland där han utförde ett antal predikstolar och altaruppsatser, bland annat 1792 den tidigare altartavlan med motivet "Marie Bebådelse" som nu har sin plats på södra långväggen.
Glasmålningar i korfönstren tillkom 1932, efter skisser utförda av Oskar Brandtberg.
Dopfunten i öländsk kalksten skänktes till kyrkan 1675 av överste Henrik Ulfklou. Dopskålen var en gåva från Åby kyrkliga syförening 1956. Även en dopkanna är skänkt till kyrkan samma år av syföreningen, tillverkad av Samuelssons Silversmedja i Täby. Här finns också två äldre dopskålar, en i mässing och den andra i tenn, tillverkade på 1800-talet.
Dopträd är en relativt ny företeelse i Svenska kyrkor .Dopträdet i Åby kyrka är tillverkad 2013 av Arne Svensson från Växjö. Han var smedlärling hos Jan Schantz som tillverkat kyrkan ljusbärare.
De båda obeliskerna som avgränsar koret och långhuset är ritade av arkitekt J F Olson, skulpterade av Teodor Karlsson och målade av Sven Wahlgren 1932.
Till den nya kyrkan införskaffade man en orgel tillverkad i mitten av 1700-talet av Jonas Wistenius. Denna ersattes av en ny orgel byggd i mitten av 1800-talet av den mångkunnige orgelbyggaren Johannes Magnusson från Nässja, samtidigt som den nuvarande fasaden satte upp. Orgeln har senare bytts ut två gånger, och den nuvarande från 1961 är tillverkad av Olof Hammarberg i Göteborg.
Församlingen lät en lokal byggmästare ta fram ritningar för en ny kyrka där man hade utgår från Ryssby kyrka som förebild, men dessa ritningar godkändes inte av Överintendentsämbetet. Istället fick Adelcrantz upprätta ritningarna utifrån detta förslag. Åby kyrka räknas som en av de första i Kalmar län som ritades av en välrenommerad arkitekt
Efterhand tillkom dock tillägg som inte fanns med i den ursprungliga ritningen. Tornets utformning återgick helt på en lokal ritning, men ansågs efter ett tag alldeles för lågt. Dess nuvarande avslutning ritades 1861 av Albert Törnquist.
I kyrkogårdens ena hörn finns en tioende-lada som daterar sig till 1400-talet. Vindflöjeln på taket bär dock årtalet 1734.
Grundstenen till den nuvarande kyrkan lades i absiden den 10 maj 1774, och kyrkan uppfördes sedan av byggmästaren Niclas Hindric Berg på samma plats som den rivna medeltida stenkyrkan.
Den nya kyrkan sydvägg löper i linje med den gamla.
Kyrkan invigdes den 28 juni 1776 av biskopen i Kalmar stift Karl Gustav Schröder.
I samband med det nya kyrkobygget begärde också major Ulfklou att få bygga ett kapell med krypta till sig och sin familj, samtidigt som han donerade pengar till kyrkan. Detta resulterade i den så kallade Grevekyrkan, även kallat ”Björnögraven”. Förslaget väckte dock till en början hårt motstånd bland de övriga sockenmännen som inte var villiga att bygga kyrka åt socknens adelsherrskap, men kort före sin död skänkte Ulfvenklou 500 daler till kyrkan och fanns det inte mycket att sätta emot.
Gravkoret var uppdelat i två våningar med ett tjugotal kistor i källaren. Den övre våningen var ursprungligen helt öppen in mot kyrkan och endast avskild genom ett läktarskrank. Övre delen är nu ett bönekapell kallat Mariakapellet som används för mindre gudstjänster. Ätten Ulfvklou liksom grevefamiljen på Stäflöv har sina annvapen uppsatta i kyrkan.
Ätterna Ulfklous och von Grooths vapensköldar finns också på kyrkans östra vägg, vackert utmejslade i sandsten.
Altaruppsatsen som ursprungligen 1648 skaffades till den medeltida kyrkan, skapades av Nils Ramsnidare och kompletterades något senare med en målning, skänkt av fru Karin Bååth på Stäflö, med motivet Kristus på korset, omgiven av soldater samt Jesu mor och Maria från Magdala. Understycket på altaruppsatsen skildrar nattvardens instiftelse.
Predikstolen med ljudtak är skapad av bildhuggaren Jonas Berggren. I Kalmar, som varit genom Carl Hårlemans försorg blev elev vid bildhuggarsalen på Stockholms slott, och som senare flyttade till Småland där han utförde ett antal predikstolar och altaruppsatser, bland annat 1792 den tidigare altartavlan med motivet "Marie Bebådelse" som nu har sin plats på södra långväggen.
Glasmålningar i korfönstren tillkom 1932, efter skisser utförda av Oskar Brandtberg.
Dopfunten i öländsk kalksten skänktes till kyrkan 1675 av överste Henrik Ulfklou. Dopskålen var en gåva från Åby kyrkliga syförening 1956. Även en dopkanna är skänkt till kyrkan samma år av syföreningen, tillverkad av Samuelssons Silversmedja i Täby. Här finns också två äldre dopskålar, en i mässing och den andra i tenn, tillverkade på 1800-talet.
Dopträd är en relativt ny företeelse i Svenska kyrkor .Dopträdet i Åby kyrka är tillverkad 2013 av Arne Svensson från Växjö. Han var smedlärling hos Jan Schantz som tillverkat kyrkan ljusbärare.
De båda obeliskerna som avgränsar koret och långhuset är ritade av arkitekt J F Olson, skulpterade av Teodor Karlsson och målade av Sven Wahlgren 1932.
Till den nya kyrkan införskaffade man en orgel tillverkad i mitten av 1700-talet av Jonas Wistenius. Denna ersattes av en ny orgel byggd i mitten av 1800-talet av den mångkunnige orgelbyggaren Johannes Magnusson från Nässja, samtidigt som den nuvarande fasaden satte upp. Orgeln har senare bytts ut två gånger, och den nuvarande från 1961 är tillverkad av Olof Hammarberg i Göteborg.
