Berättelser om kyrkor i Växjö stift
lista / karta Kalmar kommun
Sankt Olofs kyrka Trekanten
Berättelser om kyrkor
i Växjö stift
lista
Sankt Olofs kyrka Trekanten
Det hade länge funnits en önskan om att låta uppföra ett församlingshem med kapell i Trekanten, och ett steg i att förverkliga denna önskan inleddes med att man i december 1910 satte in 9 kronor 34 öre på ett bankkonto. Efter 13 år hade fonden vuxit till 10.000 kr, vilket fick bli grundplåten till bygget.
Ytterligare två år senare, den 25 november 1925 kunde det nyuppförda kapellet invigas av dåvarande biskopen i Växjö stift Ludvig Lindberg, och det var också biskopen som föreslog att kapellet skulle få namnet Sankt Olof efter den Norske helgonkungen som inte bara är Norges nationalhelgon, utan också under medeltiden ett av de populäraste helgonen i Norden.
På midsommaraftonen tre år senare invigdes kyrkklockan, som gjutits hos K G Bergholtz & Co i Stockholm.
1932 utförde konstnären Nils Apslund en al secco-målning på fondväggen i koret, men den är sedan en renoveringen i början av 1960-talet täckt av en ny innervägg. Vid samma tillfälle byggdes läktare, bänkinredningen renoverades och nytt altare och predikstol tillkom.
Och det var när återinvigningen skedde den första söndagen i advent 1962 under ledning av biskop David Lindqvist, som kapellet fick status som kyrka.
Framför den nya innerväggen finns ett altarskåp som kom på plats i slutet av 1960-talet, och som har formen av en målad triptyk, skapad av konstnären Sven-Bertil Svensson från Mörbylånga.
Altarskåpets huvudmotiv som visas när skåpet öppnats visar scenen ur Uppenbarelsebokens fjärde och femte kapitel, där Johannes skildrar hur de tjugofyra äldste faller ner och tillber Honom som sitter på tronen. På vänstra flygelns insida syns framför de tolv äldste jungfru Maria och längst bak ärkeängeln Gabriel. På högra flygeln står Johannes Döparen främst och ärkeängeln Mikael i bakgrunden.
När skåpet är stängt under fastan visas ett annat motiv ur bibeln: kampen mellan det goda och det onda, representerade av ärkeängeln Mikael och draken.
Dopfunten av trä med dopskål i tenn skänktes av kyrkliga syföreningen 1951.
Altarbordet är tillverkat 1968 av sjödränkt ek.
Samma år fick kyrkan krucifixet i järnsmide som hänger i öppningen mellan kor och långhus, utfört av konstnären Eric Höglund som var verksam vid Boda Bruks AB.
1970 fick kyrkan den bildväv som smyckar väggen bakom predikstolen. Motivet är skapat av konstnären Hans Krondahl, Brösarp och vävarbetet är utfört av Hemslöjden i Kalmar.
Från början fanns en kammarorgel i kapellet. År 1957 inköptes en åttastämmig piporgel från Olof Hammarberg i Göteborg men den byttes ut i början av 1990-talet mot en en tolvstämmig orgel, tillverkad av Sune Fondell, Ålems orgelverkstad AB.
1983 gjordes en tillbyggnad som fick namnet Sankt Olofsgården. I stora salen finns två konstverk.
Dels en tavla skapad av Anita Hedin från Trekanten, med motivet ”Guds kärlek är som stranden”.
Dels tre bildvävnader - ”De tre träden” av texilkonstnär Kristina Lokrantz från Mörtfors.
Ytterligare två år senare, den 25 november 1925 kunde det nyuppförda kapellet invigas av dåvarande biskopen i Växjö stift Ludvig Lindberg, och det var också biskopen som föreslog att kapellet skulle få namnet Sankt Olof efter den Norske helgonkungen som inte bara är Norges nationalhelgon, utan också under medeltiden ett av de populäraste helgonen i Norden.
På midsommaraftonen tre år senare invigdes kyrkklockan, som gjutits hos K G Bergholtz & Co i Stockholm.
1932 utförde konstnären Nils Apslund en al secco-målning på fondväggen i koret, men den är sedan en renoveringen i början av 1960-talet täckt av en ny innervägg. Vid samma tillfälle byggdes läktare, bänkinredningen renoverades och nytt altare och predikstol tillkom.
Och det var när återinvigningen skedde den första söndagen i advent 1962 under ledning av biskop David Lindqvist, som kapellet fick status som kyrka.
Framför den nya innerväggen finns ett altarskåp som kom på plats i slutet av 1960-talet, och som har formen av en målad triptyk, skapad av konstnären Sven-Bertil Svensson från Mörbylånga.
Altarskåpets huvudmotiv som visas när skåpet öppnats visar scenen ur Uppenbarelsebokens fjärde och femte kapitel, där Johannes skildrar hur de tjugofyra äldste faller ner och tillber Honom som sitter på tronen. På vänstra flygelns insida syns framför de tolv äldste jungfru Maria och längst bak ärkeängeln Gabriel. På högra flygeln står Johannes Döparen främst och ärkeängeln Mikael i bakgrunden.
När skåpet är stängt under fastan visas ett annat motiv ur bibeln: kampen mellan det goda och det onda, representerade av ärkeängeln Mikael och draken.
Dopfunten av trä med dopskål i tenn skänktes av kyrkliga syföreningen 1951.
Altarbordet är tillverkat 1968 av sjödränkt ek.
Samma år fick kyrkan krucifixet i järnsmide som hänger i öppningen mellan kor och långhus, utfört av konstnären Eric Höglund som var verksam vid Boda Bruks AB.
1970 fick kyrkan den bildväv som smyckar väggen bakom predikstolen. Motivet är skapat av konstnären Hans Krondahl, Brösarp och vävarbetet är utfört av Hemslöjden i Kalmar.
Från början fanns en kammarorgel i kapellet. År 1957 inköptes en åttastämmig piporgel från Olof Hammarberg i Göteborg men den byttes ut i början av 1990-talet mot en en tolvstämmig orgel, tillverkad av Sune Fondell, Ålems orgelverkstad AB.
1983 gjordes en tillbyggnad som fick namnet Sankt Olofsgården. I stora salen finns två konstverk.
Dels en tavla skapad av Anita Hedin från Trekanten, med motivet ”Guds kärlek är som stranden”.
Dels tre bildvävnader - ”De tre träden” av texilkonstnär Kristina Lokrantz från Mörtfors.
