Berättelser om kyrkor i Växjö stift
lista / karta Kalmar kommun
Mortorps kyrka
Berättelser om kyrkor
i Växjö stift
lista
Mortorps kyrka
Det finns över huvud taget väldigt lite kunskap om Mortorps kyrkas byggnadshistoria.
Vi vet dock att kyrkan är byggd under medeltiden, eftersom ett konsekrationskors påträffats på den västra muren i kyrkorummet vid en renovering i slutet av 1980-talet. Korset som daterats till 1400-talet har med all sannolikhet tillkommit vid en kyrkoinvigning efter en ombyggnad. Enligt medeltida tradition skulle tolv kors, lika med antalet apostlar, tecknas i kyrkorummet i samband med invigningen.
Det rakslutna koret tillbyggdes förmodligen under 1600-talet.
På utsidan av södra korväggen ser vi markerade dörrar i fasaden. Det är en påminnelse från den tid då sakristian låg här.
Och i närheten, i hörnet på utsidan ser vi en så kallad liljesten. Sådana är vanligt förekommande i Västergötland, men inte lika vanliga i denna delen av landet. Enligt en legend trodde inte Sankt Thomas på att Maria upptagits till himmelen och han lät öppna hennes grav. I stället för hennes kropp fann han graven fylld med liljor och rosor. Marialiljan var också symbolen för cistercienserordern.
Kyrkan har en altartavla som daterar sig till 1600-talet och som förmodligen är ett krigsbyte från södra Tyskland eller Österrike under 30-åriga kriget. När denna altartavla förändrades 1774 av bildhuggaren Hagerberg från församlingen och snickaren Claes Walberg från Öland, blev så stor att den skymde korets östra fönster, varför detta sattes igen och ett nytt fönster togs upp i korets norra del.
1772 byggde provinsialmålaren och träsnidaren Anders George Wadström den golvklocka som står invid koret i södra delen av kyrkan.
Anders George Wadström som tidigare gjort både altartavla och predikstol till kyrkan i Arby, anlitades sedan åter år 1795 för att göra en predikstol som skulle sättas upp på den norra sidan av kyrkorummet. Den tidigare hade stått i söder.
Året efter, 1796 byggdes den nuvarande sakristian norr om koret samtidigt som sakristian i söder revs. Ett målat innertak från denna sakristia ska ha tagits om hand av en lantbrukare i Råsbäck och använts som ett innertak på en vind. Delar av taket ska än idag vara bevarat.
1944 införskaffades en dopfunt av kalksten. Även om man inte känner till någon tidigare dopfunt omnämns flera dopskålar i tenn i inventarieförteckningar från 1800-talet. En ny skål till dopfunten införskaffades 1969.
I koret finns en medeltida primklocka, och en nisch i koret var tidigare sakramentsskåp.
Krucifixet är tillverkat av konstnären Sven Bertil Svensson från Mörbylånga på Öland. Han är representerad i över 80 kyrkor i hela landet, men hans verk finns också i kyrkor på både Cypern och i USA. Sven Bertil Svensson har även skapat de två ikoner som sedan början av 2017 finns i kyrkan.
Åldern på nummertavlor är osäker men stilen talar om sent 1700-tal eller tidigt 1800-tal. Tavlorna anskaffades troligen till kyrkan under tidigt 1900-tal.
Orgelläktaren byggdes 1741 och har en barriär prydd med tolv tavlor med målningar som föreställer Jesus och elva av hans tolv apostlar.
På 1770-talet hade några församlingsbor köpt det gamla orgelverket i Madesjö kyrka med avsikt att skänka den till församlingen. Kyrkoherden var tacksam men fru Bäckerström, som bland annat var ägare till Törsbo gård i Mortorp socken, motsatte sig att orgeln satte upp. Samtidigt förklarade några ledamöter att de inte ville ha någon orgel i kyrkan alls. Man tog dock in orgeln i kyrkan och gav i uppdrag till organisten i Döderhult, Rungren att sätta upp den. Orgeln var dock bristfällig och blev snabbt helt obrukbar, och för att laga den fick man skicka efter en orgelbyggare från Karlskrona.
Den nuvarande orgeln och orgelfasaden som byggdes 1891 av Setterquist & Son i Örebro hade till en början tio stämmor, men vid en renovering på 1950-talet utökades registret med ytterligare tio stämmor. Detta arbete utfördes av orgelbyggare Troels Krohn från Danmark.
I sakristian förvaras också två änglaskulpturer av trä, som förmodligen är delar av utsmyckningen till en tidigare orgel.
Även om det inte finns några gravhällar inne i kyrkan, finns bevis på att begravningar i kyrkan har skett på en av bänkdörrarna. Där kan man läsa: ”Här under liger begrafwen ärligh och gudsfruktig och wälförståndigh och hederlig danneman, Sahli(g) Anders Mål(a)re ifrån Rasbäksmåla, afsombnade i Herranom den 4 aprilis anno 1688”. Vi kan också läsa att han då var 90 år gammal.
Möjligen var det denne Anders Målare som en gång målade bänkinredningen och därför fick sin gravplats under golvet i kyrkan.
Det nuvarande vapenhuset uppfördes så sent som i slutet av 1980-talet. Och då blev taket i kyrkorummet prytt med kopierad 1800-tals dekor.
I klockstapeln som uppfördes 1737 sydväst om kyrkan hänger två klockor. Den lilla klockan göts 1659 och den stora klockan 1710.
Det fanns i slutet av 1800-talet planer på att riva klockstapeln och bygga till kyrkan med ett torn, men dessa planer verkställdes aldrig.
På kyrkogården finns också en tiondelada.
Vi vet dock att kyrkan är byggd under medeltiden, eftersom ett konsekrationskors påträffats på den västra muren i kyrkorummet vid en renovering i slutet av 1980-talet. Korset som daterats till 1400-talet har med all sannolikhet tillkommit vid en kyrkoinvigning efter en ombyggnad. Enligt medeltida tradition skulle tolv kors, lika med antalet apostlar, tecknas i kyrkorummet i samband med invigningen.
Det rakslutna koret tillbyggdes förmodligen under 1600-talet.
På utsidan av södra korväggen ser vi markerade dörrar i fasaden. Det är en påminnelse från den tid då sakristian låg här.
Och i närheten, i hörnet på utsidan ser vi en så kallad liljesten. Sådana är vanligt förekommande i Västergötland, men inte lika vanliga i denna delen av landet. Enligt en legend trodde inte Sankt Thomas på att Maria upptagits till himmelen och han lät öppna hennes grav. I stället för hennes kropp fann han graven fylld med liljor och rosor. Marialiljan var också symbolen för cistercienserordern.
Kyrkan har en altartavla som daterar sig till 1600-talet och som förmodligen är ett krigsbyte från södra Tyskland eller Österrike under 30-åriga kriget. När denna altartavla förändrades 1774 av bildhuggaren Hagerberg från församlingen och snickaren Claes Walberg från Öland, blev så stor att den skymde korets östra fönster, varför detta sattes igen och ett nytt fönster togs upp i korets norra del.
1772 byggde provinsialmålaren och träsnidaren Anders George Wadström den golvklocka som står invid koret i södra delen av kyrkan.
Anders George Wadström som tidigare gjort både altartavla och predikstol till kyrkan i Arby, anlitades sedan åter år 1795 för att göra en predikstol som skulle sättas upp på den norra sidan av kyrkorummet. Den tidigare hade stått i söder.
Året efter, 1796 byggdes den nuvarande sakristian norr om koret samtidigt som sakristian i söder revs. Ett målat innertak från denna sakristia ska ha tagits om hand av en lantbrukare i Råsbäck och använts som ett innertak på en vind. Delar av taket ska än idag vara bevarat.
1944 införskaffades en dopfunt av kalksten. Även om man inte känner till någon tidigare dopfunt omnämns flera dopskålar i tenn i inventarieförteckningar från 1800-talet. En ny skål till dopfunten införskaffades 1969.
I koret finns en medeltida primklocka, och en nisch i koret var tidigare sakramentsskåp.
Krucifixet är tillverkat av konstnären Sven Bertil Svensson från Mörbylånga på Öland. Han är representerad i över 80 kyrkor i hela landet, men hans verk finns också i kyrkor på både Cypern och i USA. Sven Bertil Svensson har även skapat de två ikoner som sedan början av 2017 finns i kyrkan.
Åldern på nummertavlor är osäker men stilen talar om sent 1700-tal eller tidigt 1800-tal. Tavlorna anskaffades troligen till kyrkan under tidigt 1900-tal.
Orgelläktaren byggdes 1741 och har en barriär prydd med tolv tavlor med målningar som föreställer Jesus och elva av hans tolv apostlar.
På 1770-talet hade några församlingsbor köpt det gamla orgelverket i Madesjö kyrka med avsikt att skänka den till församlingen. Kyrkoherden var tacksam men fru Bäckerström, som bland annat var ägare till Törsbo gård i Mortorp socken, motsatte sig att orgeln satte upp. Samtidigt förklarade några ledamöter att de inte ville ha någon orgel i kyrkan alls. Man tog dock in orgeln i kyrkan och gav i uppdrag till organisten i Döderhult, Rungren att sätta upp den. Orgeln var dock bristfällig och blev snabbt helt obrukbar, och för att laga den fick man skicka efter en orgelbyggare från Karlskrona.
Den nuvarande orgeln och orgelfasaden som byggdes 1891 av Setterquist & Son i Örebro hade till en början tio stämmor, men vid en renovering på 1950-talet utökades registret med ytterligare tio stämmor. Detta arbete utfördes av orgelbyggare Troels Krohn från Danmark.
I sakristian förvaras också två änglaskulpturer av trä, som förmodligen är delar av utsmyckningen till en tidigare orgel.
Även om det inte finns några gravhällar inne i kyrkan, finns bevis på att begravningar i kyrkan har skett på en av bänkdörrarna. Där kan man läsa: ”Här under liger begrafwen ärligh och gudsfruktig och wälförståndigh och hederlig danneman, Sahli(g) Anders Mål(a)re ifrån Rasbäksmåla, afsombnade i Herranom den 4 aprilis anno 1688”. Vi kan också läsa att han då var 90 år gammal.
Möjligen var det denne Anders Målare som en gång målade bänkinredningen och därför fick sin gravplats under golvet i kyrkan.
Det nuvarande vapenhuset uppfördes så sent som i slutet av 1980-talet. Och då blev taket i kyrkorummet prytt med kopierad 1800-tals dekor.
I klockstapeln som uppfördes 1737 sydväst om kyrkan hänger två klockor. Den lilla klockan göts 1659 och den stora klockan 1710.
Det fanns i slutet av 1800-talet planer på att riva klockstapeln och bygga till kyrkan med ett torn, men dessa planer verkställdes aldrig.
På kyrkogården finns också en tiondelada.
