kyrkoguider i Växjö stift
producerade av Kyrkoguiden

lista / karta Växjö kommun

kyrkoguiden
Växjö stift
lista

Uråsa kyrka

När många medeltida kyrkor i Småland revs på 1800-talet, eftersom de ansågs för små för de växande församlingarna, så lät man i stället bygga ut och om kyrkan i Uråsa.

Den ursprungliga medeltida kyrkan saknade i likhet med övriga mindre småländska kyrkor torn och hade kyrkklockorna i en fristående klockstapel, som här var belägen på kyrkogårdens västra hörn.

Den gamla kyrkan tömdes efter vart på sina skatter. 1541 konfiskerade Gustav Vasa nästan allt kyrksilvret, och senare under 1500- och 1600-talet plundrades och brändes kyrkan av danska trupper. Men kyrkobyggnaden återuppbyggdes.

Under 1800-talet förändrades alltså kyrkan radikalt. 1835 revs sakristian på norra långsidan och en ny, större fogades till det rakslutande koret i öster, och kyrkan försågs med stora rundbågefönster. En predikstol med uppgång från sakristian byggdes över altaret.
När tornet uppfördes 1841 överfördes storklockan från 1200-talet och lillklockan som gjutits om 1816 från klockstapeln. Kyrkan äger för övrigt en av Smålands äldsta kyrkklockor, daterad till 1200-talet. Den sprack 1989 och förvaras numera i vapenhuset.

Kyrkan som alltså omdanades från romansk medeltidskyrka har restaurerats flera gånger sedan dess men har behållit den nyklassicistiska karaktär den fick vid 1800-talets omdaningar.

1842 dekorerade Carl Strömberg från Karlshamn, korväggen med perspektivmålningar utförda i så kallade grisailleteknik. Motiven i nischerna utgörs av Tron och Hoppet. I gavelfälten syns bilder av Lagen och Evangeliet.

Vid sekelskiftet 1900 försåg dekorationsmålaren Edvard Berg, Stockholm innertakets tunnvalv med målade kassetter efter antika förebilder.

1941 togs den tidigare altarpredikstolen bort och ersattes av en ny predikstol som placerades på norra sidan av kyrkorummet. Bortsett från bänkarna vid sidan av altaret som då togs bort, behölls bänkinredningen som tillkom efter den sista danska härjningen på 1600-talet.

Altartavlan är en modern relief, utförd i marmor av glaskonstnären Simon Gate. Den är innesluten i en perspektivmålning, utförd 1842 av Carl Strömberg, som också dekorerat orgelläktaren med bilder av apostlar och evangelister.

Tavlan med motivet Nattvardens instiftelse som hänger på södra långhusväggen, utförden 1717 av den tysk-svenske målaren Hans Brachhwagen.

Glaskronan sägs vara ett krigsbyte från det 30-åriga kriget i Tyskland, och den stora malmkronan är gjuten 1778 i Karlshamn.

Uråsa kyrka har en ganska intressant orgelhistoria. Den nuvarande orgeln kom på plats 1955, byggd av Troels Krohns orgelbyggeri, Hilleröd Danmark.
En orgel byggd av Hans Henrich Cahman byggd 1690 flyttade i mitten av 1800-talet hit från Virestads kyrka, innan den i slutet av 1800-talet hamnade i Smålands Museum i Växjö. Vid samma tid byggdes ett nytt orgelverk av Carl Elfström Ljungby, som dock senare såldes till Skogslyckans församling i Växjö.

Den förste svenske biskopen i Lund i slutet av 1600-talet hette Knut Hane, på latin kallad Kanuthus Hahn, kom från Uråsa. Hans föräldrars gravsten sitter inmurad i ytterväggen vid sakristians dörr.
Han skulle senare också blivit biskop i Växjö, men dog på vägen dit!