Berättelser om kyrkor i Växjö stift
lista / karta Växjö kommun
Sjösås gamla kyrka
Berättelser om kyrkor
i Växjö stift
lista
Sjösås gamla kyrka
Sjösås gamla kyrka är belägen vid östra stranden av sjön Örken. Den äldsta kyrkan på platsen var en stavkyrka som sannolikt under 1100-talet. Denna ersattes troligen på 1200-talet av en timmerkyrka, men den nuvarande stenkyrkan byggdes under slutet av 1400-talet. Det timrade vapenhuset är dock uppfört först 1732.
När Sjösås pastorat visiterades av biskop Esaias Tegnér på 1830-talet propagerade han för att kyrkorna måste förnyas och helst även sammanbyggas till en eller två kyrkor. Genom en långvarig tvist om var kyrkorna skulle vara belägna lyckades dock församlingarna förhala nybygget med flera decennier.
De nya kyrkorna i Sjösås och Drev invigdes först på 1860-talet, och Sjösås nya kyrka byggdes ungefär fem kilometer norr om den gamla kyrkan som fick stå kvar som ödekyrka.
När kyrkan lämnades öde på 1800-talet överfördes kyrkklockorna till den nya kyrkan. 1931 uppfördes en ny klockstapel vid den gamla kyrkan med den bevarade 1700-talsstapeln i Granhult som förebild. En ny klocka anförskaffades, som sedan kompletterades med ytterligare en klocka 1959.
Att man åter tog den gamla kyrkan i bruk kan vi tacka järnvägen för. 30 år efter att Sjösås fått en ny kyrka öppnade järnvägen Växjö-Klavreström och en station anlades i Braås en bit från den gamla kyrkan, men betydligt mycket längre från den nya. När ett samhälle utvecklades runt järnvägen var det plötsligt den nya kyrkan som låg avsides, medan den gamla kyrkan låg strax utanför ett expansivt stationssamhälle.
I mitten av 1940-talet restaurerades därför Sjösås gamla kyrka efter förslag av professor Erik Lundberg och under ledning av arkitekt Paul Boberg från Växjö.
Sommaren 2022 brann Sjösås nya kyrka ner!
Kyrkans utseende invändigt är i första hand från 1700-talet.
1774 utfördes målningar av Johan Stendahl och Petter Österberg. Drivkraft bakom förändringarna var kyrkoherden Nils Andersson Bruhn, som också lät måla sitt porträtt på barriären till den nya västläktaren.
Kvinnoläktare på norrsidan uppfördes något tidigare på 1730-talet, och har speglar som är prydda med bilder av Kristus, profeter och apostlar, utförda 1750 av Johan Christian Zschotzscher.
Orgel som togs i bruk 1958 är byggd av Marcussen & Søn i Aabenraa, Danmark.
En herrskapsläktare för Lidboholms säteri uppfördes ovanför sakristian på 1780-talet.
Zschotzscher har även målat takmotivet i vapenhuset, liksom bänkinredningen i kyrkorummet.
I kyrkan finns en kalvariegrupp från 1200-talet. Kristus på korset flankerad av Jungfru Maria och aposteln Johannes.
Här finns också reliefer bevarade från ett Sankt Olovskåp daterat till slutet av 1200-talet. Skåpet var ursprungligen placerat på södra altaret som fanns ungefär där predikstolen nu står. Den liksom bänkinredning tillkom ju först efter reformationen.
Relieferna visar den sårade Olov, Olov bränner spånorna, Olov såras till döds i slaget vid Sticklestad år 1030, samt i mitten vi bröderna Einar och Andreas som skär tungan av den engelske prästen Richard.
På det norra sidoaltaret - kvinnosidan - fanns en madonnaskulptur. Ett fragment av huvudet till en madonnabild finns bevarat, och är liksom Olfofsiguren också från senare delen av 1200-talet.
Predikstolen med ljudtak skänktes till den gamla kyrkan 1651 av riksrådet Per Eriksson Sparre till Lidboholm vars vapensköld finns i en av fyllningarna.
Här finns också vapensköldarna till A J Schmeideberg och J F Cederschiöld som båda också var knutna till Liboholm.
I predikstolen finns en fjädrande träribba, med vilken prästen kunde åstadkomma smällar för att väcka åhörarnas uppmärksamhet.
Under sakristians golv finne ett gravvalv tillhörande den adliga ätten Cederschiöld. Familjegraven togs ur bruk och fylldes med sand i slutet av 1700-talet.
Ett huvdbanér över Carl Gustaf Örnecarntz till Lidboholm finns uppsatt i kyrkan. Han stupade i kriget i Skåne 1677, endast 17 år gammal.
När Sjösås pastorat visiterades av biskop Esaias Tegnér på 1830-talet propagerade han för att kyrkorna måste förnyas och helst även sammanbyggas till en eller två kyrkor. Genom en långvarig tvist om var kyrkorna skulle vara belägna lyckades dock församlingarna förhala nybygget med flera decennier.
De nya kyrkorna i Sjösås och Drev invigdes först på 1860-talet, och Sjösås nya kyrka byggdes ungefär fem kilometer norr om den gamla kyrkan som fick stå kvar som ödekyrka.
När kyrkan lämnades öde på 1800-talet överfördes kyrkklockorna till den nya kyrkan. 1931 uppfördes en ny klockstapel vid den gamla kyrkan med den bevarade 1700-talsstapeln i Granhult som förebild. En ny klocka anförskaffades, som sedan kompletterades med ytterligare en klocka 1959.
Att man åter tog den gamla kyrkan i bruk kan vi tacka järnvägen för. 30 år efter att Sjösås fått en ny kyrka öppnade järnvägen Växjö-Klavreström och en station anlades i Braås en bit från den gamla kyrkan, men betydligt mycket längre från den nya. När ett samhälle utvecklades runt järnvägen var det plötsligt den nya kyrkan som låg avsides, medan den gamla kyrkan låg strax utanför ett expansivt stationssamhälle.
I mitten av 1940-talet restaurerades därför Sjösås gamla kyrka efter förslag av professor Erik Lundberg och under ledning av arkitekt Paul Boberg från Växjö.
Sommaren 2022 brann Sjösås nya kyrka ner!
Kyrkans utseende invändigt är i första hand från 1700-talet.
1774 utfördes målningar av Johan Stendahl och Petter Österberg. Drivkraft bakom förändringarna var kyrkoherden Nils Andersson Bruhn, som också lät måla sitt porträtt på barriären till den nya västläktaren.
Kvinnoläktare på norrsidan uppfördes något tidigare på 1730-talet, och har speglar som är prydda med bilder av Kristus, profeter och apostlar, utförda 1750 av Johan Christian Zschotzscher.
Orgel som togs i bruk 1958 är byggd av Marcussen & Søn i Aabenraa, Danmark.
En herrskapsläktare för Lidboholms säteri uppfördes ovanför sakristian på 1780-talet.
Zschotzscher har även målat takmotivet i vapenhuset, liksom bänkinredningen i kyrkorummet.
I kyrkan finns en kalvariegrupp från 1200-talet. Kristus på korset flankerad av Jungfru Maria och aposteln Johannes.
Här finns också reliefer bevarade från ett Sankt Olovskåp daterat till slutet av 1200-talet. Skåpet var ursprungligen placerat på södra altaret som fanns ungefär där predikstolen nu står. Den liksom bänkinredning tillkom ju först efter reformationen.
Relieferna visar den sårade Olov, Olov bränner spånorna, Olov såras till döds i slaget vid Sticklestad år 1030, samt i mitten vi bröderna Einar och Andreas som skär tungan av den engelske prästen Richard.
På det norra sidoaltaret - kvinnosidan - fanns en madonnaskulptur. Ett fragment av huvudet till en madonnabild finns bevarat, och är liksom Olfofsiguren också från senare delen av 1200-talet.
Predikstolen med ljudtak skänktes till den gamla kyrkan 1651 av riksrådet Per Eriksson Sparre till Lidboholm vars vapensköld finns i en av fyllningarna.
Här finns också vapensköldarna till A J Schmeideberg och J F Cederschiöld som båda också var knutna till Liboholm.
I predikstolen finns en fjädrande träribba, med vilken prästen kunde åstadkomma smällar för att väcka åhörarnas uppmärksamhet.
Under sakristians golv finne ett gravvalv tillhörande den adliga ätten Cederschiöld. Familjegraven togs ur bruk och fylldes med sand i slutet av 1700-talet.
Ett huvdbanér över Carl Gustaf Örnecarntz till Lidboholm finns uppsatt i kyrkan. Han stupade i kriget i Skåne 1677, endast 17 år gammal.
