Berättelser om kyrkor i Växjö stift
lista / karta Lessebo kommun
Ljuders kyrka
Berättelser om kyrkor
i Växjö stift
lista
Ljuders kyrka
Ljuders kyrka kallas även utvandrarnas kyrka. Socknen var i mitten av 1800-talet en fattig bygd, vilket var var orsak till att många utvandrade till Amerika. Ljuder är intimt förknippat med Vilhelm Mobergs böcker om utvandringen.
Här har firats gudstjänst ända sedan medeltiden. I början av 1800-talet samlades församlingsborna fortfarande i den gamla träkyrkan från "uråldrig tid", men den med tiden och växande församling blivit för trång och var dessutom i dåligt skick. På en sockenstämma den 10 juli 1839, med biskop Esaias Tegnér som ordförande beslutade man att låta bygga en ny kyrka. Församlingen hade dock ont om pengar, eftersom Ljuder alltså var en fattig bygd. Men trots penningbrist som gång på gång hotade att stoppa arbetet, lyckades man genomföra kyrkobygget.
Tredje söndagen i advent 1845 kunde man för första gången fira gudstjänst i Ljuders nya stenkyrka. Den slutgiltiga invigningen ägde rum året därpå, den 23 augusti 1846 av prosten Peter Pontén i Linneryd.
Kyrkan har renoverats under åren invändigt och utvändigt, senast på ett genomgripande sätt 1973.
Altartavlan föreställer Kristi uppståndelse och är målad 1845 av konstnären och musikfanjunkaren vid Kalmar regemente Gustaf Lindblom, och är en kopia av Fredric Westins altartavla i Kungsholms kyrka i Stockholm.
Kormattan är vävd av en församlingsbo, textilkonstnären Kerstin Mörck Löfgren.
Flera andra lokala konstnärer har medverkat till att smycka kyrkan.
Kristall-ljuskronorna i kyrkans tak är tillverkade på Skrufs glasbruk, och formgivna av konstnären Bengt Edenfalk.
Tre tavlor som tillsammans bildar en triptyk med motiven Korsfästelsen, Uppståndelsen och himmelsfärden och som vi finner på den södra långhusväggen, är målade av Yngve Wickander.
Och Golgota-gruppen i trä, Korsfästelsen, som återfinns på kyrkorummets norra sida, är tillverkad av skulptören Karl Gustav Petersson, Heddamåla.
Dopfunten är från 1943, utförd av skulptören Anders Jönsson, Stockholm.
Dopljusstaken är från 1969 och är gjord av träsnidaren Eva Spångberg från Gamla Hjälmseryd utanför Vetlanda.
Ikonmålningen på kyrkans norra vägg är gjord av konstnären Sven-Bertil Svensson från Räpplinge på Öland, och invigdes 1980. Den anknyter till den äldsta kristna konsten och den konst som utvecklats i österns kyrkor.
Centralmotivet är nattvardens instiftande.
I ett av de södra fönstren står ett glaskors skapat av glaskonstnären Bertil Wallien.
En orgel byggdes 1856 av Carl August Johansson, som hade gått i lära hos orgelbyggaren Johannes Magnusson i Nässja, men orgeln i Ljuder byggde han helt självständigt.
Orgeln byggdes om helt i början av 1950-talet av orgelbyggaren Hammarberg, man har nu blivit helt återställd till originalskick av Ålens Orgelverkstad. Bland annat har det ursprungliga spelbordet, som förvarades på ett bygdemuseum, åter infogats i orgeln.
Här har firats gudstjänst ända sedan medeltiden. I början av 1800-talet samlades församlingsborna fortfarande i den gamla träkyrkan från "uråldrig tid", men den med tiden och växande församling blivit för trång och var dessutom i dåligt skick. På en sockenstämma den 10 juli 1839, med biskop Esaias Tegnér som ordförande beslutade man att låta bygga en ny kyrka. Församlingen hade dock ont om pengar, eftersom Ljuder alltså var en fattig bygd. Men trots penningbrist som gång på gång hotade att stoppa arbetet, lyckades man genomföra kyrkobygget.
Tredje söndagen i advent 1845 kunde man för första gången fira gudstjänst i Ljuders nya stenkyrka. Den slutgiltiga invigningen ägde rum året därpå, den 23 augusti 1846 av prosten Peter Pontén i Linneryd.
Kyrkan har renoverats under åren invändigt och utvändigt, senast på ett genomgripande sätt 1973.
Altartavlan föreställer Kristi uppståndelse och är målad 1845 av konstnären och musikfanjunkaren vid Kalmar regemente Gustaf Lindblom, och är en kopia av Fredric Westins altartavla i Kungsholms kyrka i Stockholm.
Kormattan är vävd av en församlingsbo, textilkonstnären Kerstin Mörck Löfgren.
Flera andra lokala konstnärer har medverkat till att smycka kyrkan.
Kristall-ljuskronorna i kyrkans tak är tillverkade på Skrufs glasbruk, och formgivna av konstnären Bengt Edenfalk.
Tre tavlor som tillsammans bildar en triptyk med motiven Korsfästelsen, Uppståndelsen och himmelsfärden och som vi finner på den södra långhusväggen, är målade av Yngve Wickander.
Och Golgota-gruppen i trä, Korsfästelsen, som återfinns på kyrkorummets norra sida, är tillverkad av skulptören Karl Gustav Petersson, Heddamåla.
Dopfunten är från 1943, utförd av skulptören Anders Jönsson, Stockholm.
Dopljusstaken är från 1969 och är gjord av träsnidaren Eva Spångberg från Gamla Hjälmseryd utanför Vetlanda.
Ikonmålningen på kyrkans norra vägg är gjord av konstnären Sven-Bertil Svensson från Räpplinge på Öland, och invigdes 1980. Den anknyter till den äldsta kristna konsten och den konst som utvecklats i österns kyrkor.
Centralmotivet är nattvardens instiftande.
I ett av de södra fönstren står ett glaskors skapat av glaskonstnären Bertil Wallien.
En orgel byggdes 1856 av Carl August Johansson, som hade gått i lära hos orgelbyggaren Johannes Magnusson i Nässja, men orgeln i Ljuder byggde han helt självständigt.
Orgeln byggdes om helt i början av 1950-talet av orgelbyggaren Hammarberg, man har nu blivit helt återställd till originalskick av Ålens Orgelverkstad. Bland annat har det ursprungliga spelbordet, som förvarades på ett bygdemuseum, åter infogats i orgeln.
