Berättelser om kyrkor i Växjö stift
lista / karta Lessebo kommun
Hovmantorps kyrka
Berättelser om kyrkor
i Växjö stift
lista
Hovmantorps kyrka
Biskop Esaias Tegnér tog initiativ och även aktiv del i förarbetet till uppförandet av Hovmantorps nuvarande kyrka, men det blev hans efterträdare Christoffer Isaak Heurlin som sensommaren 1847 fick sköta invigningen.
Grundlämningarna är ännu synliga i marken på den gamla stenmursomgärdade kyrkogården, belägen intill Hofmantorps Herrgård några km sydväst om den nuvarande kyrkan.
Den gamla kyrkan blev med tiden för liten för den växande befolkningen i socken, och 1823 fattade församlingen beslut om uppförande av en helt ny kyrka. Man kunde dock först inte bestämma sig för om den kulle byggas i trä eller sten.
I en kunglig förordning från 1776 föreskrevs att "Inga kyrkor må ... hädanefter byggas af trä, utan böra de, efter tillgången på orten verkställas af murtegel, marmor, sandsten, täljsten eller gråsten". 1827 fick församlingen ändå Kunglig Majestäts tillstånd att uppföra den nya kyrkan i trä ,vilket innebar att man erhöll dispens från den gällande förordningen.
Det kom emellertid att dröja över 20 år innan bygget kom till stånd. Kyrkan uppfördes 1845-1847 av byggmästare Johannes Johansson, Fägerstad efter ritningar av arkitekt Theodor Edberg. Invigningen förrättades 1847 av biskop Christopher Isac Heurlin.
I kyrktornets klockvåning hänger tre klockor.
Över porten i norra korsarmen finns en dekoration från 1700-talet som kan ha varit överstycket till gamla kyrkans altarprydnad.
Och över södra porten hänger två tavlor i djuprelief föreställande aposteln Petrus med nyckeln och aposteln Paulus med svärdet. Tavlorna är målade 1890 av ritläraren Sven Andersson, son till prosten Peter Andersson, Hovmantorp.
Altartavlan har som motiv ”Jesu uppståndelse” och är målad 1902 av konstnären Anders Persson. Tavlan är en god kopia av originalet som finns Sankt Jacobs kyrka i Köpenhamn och är målat av den kände danske konstnären Carl Bloch.
I koret står som regel också ett löst altarbord i ek från 1981. Församlingen firar mässan"Versus populum”, alltså med prästen vänd mot församlingen.
Slagklockan i koret inköptes 1861 från urmakare Sellberg.
Dopfunten i sandsten är ett arbete från Sandviks stenhuggeri på Öland år 1939. Till funten hör en större dopskål av glas, tillverkad på Sandviks glasbruk i Hovmantorp.
På södra korsarmen finns ett krucifix från 1400-talet, som tidigare fanns i den gamla kyrkan.
Under läktaren finns församlingens Karl XII-bibel i glasmontern. Här finns också ett vackert broderi från början av 1800-talet avsedda för bokbräden.
I korsarmens nordvästra hörn finns ett begravningvapen över fru Maria Kristina Berghman f. Rudebeck död 1757, fått en plats. Hon bodde på Hofmantorps Säteri och födde nitton barn.
Begravningsvapnet till hennes make Gustaf Berghman finns i vapenhuset, där vi även finner även två andra begravningsvapen med anknytning till Hovmantorps Säteri.
Kororgeln är från 1980 och är byggd av Nels Munck Mogensen, Hovmantorp.
Kyrkans första läktarorgel tillkom 1862. Fasaden stämmer i huvudsak med Johan Fredrik Åboms ritningar från 1845, även om det nuvarande orgelverket är utfört 1955 på Fredriksborgs orgelbyggeri, Hilleröd, Danmark av Troels Krohn.
Orgelfasadens höjd fick då kortas något. De båda lyrformade dekorationerna över sakrestidörrarna ingick ursprungligen i denna orgelfasad.
Grundlämningarna är ännu synliga i marken på den gamla stenmursomgärdade kyrkogården, belägen intill Hofmantorps Herrgård några km sydväst om den nuvarande kyrkan.
Den gamla kyrkan blev med tiden för liten för den växande befolkningen i socken, och 1823 fattade församlingen beslut om uppförande av en helt ny kyrka. Man kunde dock först inte bestämma sig för om den kulle byggas i trä eller sten.
I en kunglig förordning från 1776 föreskrevs att "Inga kyrkor må ... hädanefter byggas af trä, utan böra de, efter tillgången på orten verkställas af murtegel, marmor, sandsten, täljsten eller gråsten". 1827 fick församlingen ändå Kunglig Majestäts tillstånd att uppföra den nya kyrkan i trä ,vilket innebar att man erhöll dispens från den gällande förordningen.
Det kom emellertid att dröja över 20 år innan bygget kom till stånd. Kyrkan uppfördes 1845-1847 av byggmästare Johannes Johansson, Fägerstad efter ritningar av arkitekt Theodor Edberg. Invigningen förrättades 1847 av biskop Christopher Isac Heurlin.
I kyrktornets klockvåning hänger tre klockor.
Över porten i norra korsarmen finns en dekoration från 1700-talet som kan ha varit överstycket till gamla kyrkans altarprydnad.
Och över södra porten hänger två tavlor i djuprelief föreställande aposteln Petrus med nyckeln och aposteln Paulus med svärdet. Tavlorna är målade 1890 av ritläraren Sven Andersson, son till prosten Peter Andersson, Hovmantorp.
Altartavlan har som motiv ”Jesu uppståndelse” och är målad 1902 av konstnären Anders Persson. Tavlan är en god kopia av originalet som finns Sankt Jacobs kyrka i Köpenhamn och är målat av den kände danske konstnären Carl Bloch.
I koret står som regel också ett löst altarbord i ek från 1981. Församlingen firar mässan"Versus populum”, alltså med prästen vänd mot församlingen.
Slagklockan i koret inköptes 1861 från urmakare Sellberg.
Dopfunten i sandsten är ett arbete från Sandviks stenhuggeri på Öland år 1939. Till funten hör en större dopskål av glas, tillverkad på Sandviks glasbruk i Hovmantorp.
På södra korsarmen finns ett krucifix från 1400-talet, som tidigare fanns i den gamla kyrkan.
Under läktaren finns församlingens Karl XII-bibel i glasmontern. Här finns också ett vackert broderi från början av 1800-talet avsedda för bokbräden.
I korsarmens nordvästra hörn finns ett begravningvapen över fru Maria Kristina Berghman f. Rudebeck död 1757, fått en plats. Hon bodde på Hofmantorps Säteri och födde nitton barn.
Begravningsvapnet till hennes make Gustaf Berghman finns i vapenhuset, där vi även finner även två andra begravningsvapen med anknytning till Hovmantorps Säteri.
Kororgeln är från 1980 och är byggd av Nels Munck Mogensen, Hovmantorp.
Kyrkans första läktarorgel tillkom 1862. Fasaden stämmer i huvudsak med Johan Fredrik Åboms ritningar från 1845, även om det nuvarande orgelverket är utfört 1955 på Fredriksborgs orgelbyggeri, Hilleröd, Danmark av Troels Krohn.
Orgelfasadens höjd fick då kortas något. De båda lyrformade dekorationerna över sakrestidörrarna ingick ursprungligen i denna orgelfasad.
