Stacks Image 262041

Berättelser om kyrkor i Växjö stift
lista / karta Växjö kommun
Hemmesjö gamla kyrka

Berättelser om kyrkor
i Växjö stift

lista
Hemmesjö gamla kyrka

Hemmesjö gamla kyrka uppfördes omkring år 1175. Äldsta delarna utgörs av koret och långhuset medan sakristian tillkommit senare. Vid den södra porten fanns troligen ett vapenhus av trä, där en antydan till ett takfall fortfarande syns i putsen.

Efter att kyrkan tidigt härjats av brand ersattes blytaket med sina öppna takstolar med ett spåntäckt tak med plant innertak.
Enligt traditionen var det danskarna som ville åt blytaket, men misslyckades med att skeppa iväg det. Båten kapsejsade och blyet hamnade i Hemmesjösjön, vid den plats som sedan fick heta Jutudden. Jute är ju en gammal benämning på danskar!
Det finns dock uppgifter som tyder på att halva taket kan ha haft blytäckningen kvar in på sent 1700-tal. Takkonstruktionens kryssvalv lär dock ha murats upp redan på 1400-talet, så innertaket försvann innan dess.

Redan under 1700-talet ansågs kyrkan trång för församlingen och man skissade på en större ombyggnad. Kyrkan skulle enligt planerna då försetts med ett bastant torn som i bottenvåningen fungerade som förlängning av kyrkorummet. Efter att en kunglig resolution 1843 slagit fast att Tegnaby och Hemmesjö församlingar skulle hålla sig med en gemensam kyrka övergav man planerna, och byggde istället nytt.

När den nya kyrkan invigdes 1854 auktionerades virket i den gamla kyrkans inredning och klockstapel ut och kyrkan lämnades att förfalla. Från den gamla klockstapeln räddades dock de två järnbeslagna ekdörrarna som nu pryder kyrkan, och kyrkklockan hänger nu tillsammans med två andra i Hemmesjö nya kyrka.

Under 1920-talet restaurerades ödekyrkan till användbart skick och den återinvigdes 1949.

Klockstapeln uppfördes 1953.

Kyrkobyggnaden anses som en av de mest oförändrade medeltidskyrkorna i Växjö stift och en av de äldsta i landet. Med undantag av fönstren på sydsidan som förstorades under 1700-talet, är det medeltida kyrkorummet oförändrat. Eftersom så få förändringar skett ger kyrkan med kyrkogården en god bild av en svensk medeltida sockenkyrka.

I absiden och triumfbågen finns rester av romanska kalkmålningar.

Och dopfunt av sandsten från andra halvan av 1100-talet har fabeldjurreliefer, och kan möjligen vara huggen av en jylländsk stenmästare kallad ”Öhrmästaren” som under 1100-talet skulle varit verksam vid domkyrkobygget i Växjö.

Triumfkrucifixet är från 1300-talet.

Altarskåpet dateras till 1500-talet. På ena baksidan skåpets dörrar finns bland annat en målning av den engelske missionsbiskopen Sankt Sigfrid. I famnen har han ett kar med sina tre systersöners avhuggna huvuden: Unaman, Sunaman och Vinaman.
Stacks Image 262064