Berättelser om kyrkor i Växjö stift
lista / karta Uppvidinge kommun
Älghults kyrka
Berättelser om kyrkor
i Växjö stift
lista
Älghults kyrka
Den fanns en medeltida föregångare till Älghults kyrka, som i början av 1800-talet fick sin ersättare i dagens kyrka.
Den gamla kyrkan revs och endast sakristian sparades då den var uppförde sten och därför ansågs lämplig som magasin.
Den gamla sakristian som står kvar på sin ursprungliga plats på den gamla kyrkogården är förmodligen uppförd under 1400-talet. Sakristian invigdes 1938 till kapell med namnet Heliga korsets kapell.
Ett första beslut om att låta bygga en ny kyrka antogs efter en delvis hetsig debatt på en sockenstämma sommaren 1775 och man påbörjade också insamling av kontanta medel. Man hade räknat med en ganska lång förberedelsetid och under 1780-talet tycks intresset för nybyggnaden ha slappnat från församlingens sida. Man blev under den långa väntetiden tvungen att låta genomföra flera nödvändiga reparationer på den gamla kyrkan. Det blev till slut biskopen Olof Wallin som vid en visitation 1797 såg till att bygget kom igång.
Ritningarna till den nuvarande kyrkan som placerade på andra sidan vägen, gjordes 1799 av Jacob Wulff som var arkitekt vid Överintendentsämbetet samt lärare vid Konstakademiens ornamentskola i Stockholm.
Grundstenen lades den 13 maj 1805 av landshövding Carl Stellan Mörner, och som byggmästare antogs murmästaren J Wennerström och som hans medhjälpare snickaren och byggmästaren Olof Jonsson.
Men först drygt 11 år senare, den 14 september 1816 invigdes kyrkan av biskop Ludvig Carlsson Mörner.
Två av de tre klockorna i kyrkans torn, lillklockan och mellanklockan hängde tidigare i den gamla kyrkans klockstapel.
I stämmoprotokollet från maj 1762 uppges att den dåvarande storklockan spruckit vid ringningen för ”salig herr prosten på grund av vårdslöshet från ringarna och att de brottslige med vittnen borde instämmas på näste sochnestämma och med böter beläggas». Den dyrbara omgjutningen av klockan var klar redan i augusti och den nya storklockan hämtades i Växjö, dit den förts från Jönköping av klockgjutaren mäster Elias Fries Thoresson. Den nuvarande storklockan är gjuten 1927 av M & E Ohlsson i Ystad.
Altartavlan är utförd 1765 av Louis Masreliez, som var ledamot av Konstakademien och professor i historiemåleri. Tavlan som skänktes till kyrkan 1807 av prosten Nils Colliander och hans hustru Wendla Christina Nordenankar, har som motiv Kristi frambärande i templet. Tavlan renoverades år 1900 av kyrkomålaren Ludvig Frid från Skda, och sannolikt utfördes då gavelfältets dekorering med änglar.
Dopfunten av polerad kalksten skänktes till kyrkan 1650 av Knut Hammarsköld vars vapen och initialer finns ingraverade i funtens cuppa. I dopfunten används ett modernt dopfat av nysilver som enligt stämplarna är tillverkad av C A Kjernås i Göteborg, och skänkt till kyrkan av 1905 av kyrkoherde C A Ljungquist.
Predikstolen som är tillverkad 1649 och inköpt fem år senare är troligen ett verk av en lokal snickare. Både predikstolen och ljudtaket försåg 1730 med barockskulpturer av bildhuggaren Sven Segervall.
Timglaset på predikstolen anskaffades 1640 är utfört av Jacobus Hartman i Leipzig.
Triumfkrucifixet är daterat till första hälften av 1300-talet, och var ursprungligen i den gamla kyrkan placerat på en bjälke i kyrkans triumfbåge.
Stånduret har en urtavla som är signerad Z A 1820, samt en inskriftstavla som berättar att uret skänktes till kyrkan av, som det står ”corporaler, soldater och jägare vid andre majorens compagnie af kongl: calmare regemente” av tacksamhet för återkomsten ifrån fälttågen i Tyskland och Norge åren 1813 och 1814.
Invid stånduret sår kororgeln som anförskaffades 1982, byggd av Anders Perssons Orgelbyggeri i Viken, Skåne.
Vi återkommer strax till huvudorgeln på läktaren.
En järnbeslagen förvaringskista försedd med tre lås och inköpt i Orrefors 1730, är placerad i sakristian.
Brukspatron Lars Johan Silfwersparre som skänkte kistan till kyrkan har noterat att det var nödvändigt att kyrkan fick en ny kistan med stabila…:”…Låsar i kistan så att man är säker att ingen omild menniska kan stiäla något der uth, som tilförne uhr gamla kyrkiokistan många 100de daler äro bortstulne.”
I tornkammaren vid ingången till läktaren finns en stor skulptur i gips, föreställande Kristus hållande ett barn, utförd av skulptören Arvid Källström, Påskallavik, och skänkt 1949 av disponent Elling, Fröseke.
När den nya kyrkan stod klar överflyttades en orgel från den gamla kyrkan, byggd i mitten av 1700-talet av Johan Wistenius.1879 installerades en ny orgel byggd av Johannes Carlsson från Virestad tillsammans med en annan mycket framstående självlärd småländsk orgelbyggare, Carl August Johansson. Samtidigt tillkom den nuvarande fasaden. Denna orgel ersattes i sin tur 1941 med en ny byggd av A. Mårtenssons Orgelfabrik AB, Lund.
Den gamla kyrkan revs och endast sakristian sparades då den var uppförde sten och därför ansågs lämplig som magasin.
Den gamla sakristian som står kvar på sin ursprungliga plats på den gamla kyrkogården är förmodligen uppförd under 1400-talet. Sakristian invigdes 1938 till kapell med namnet Heliga korsets kapell.
Ett första beslut om att låta bygga en ny kyrka antogs efter en delvis hetsig debatt på en sockenstämma sommaren 1775 och man påbörjade också insamling av kontanta medel. Man hade räknat med en ganska lång förberedelsetid och under 1780-talet tycks intresset för nybyggnaden ha slappnat från församlingens sida. Man blev under den långa väntetiden tvungen att låta genomföra flera nödvändiga reparationer på den gamla kyrkan. Det blev till slut biskopen Olof Wallin som vid en visitation 1797 såg till att bygget kom igång.
Ritningarna till den nuvarande kyrkan som placerade på andra sidan vägen, gjordes 1799 av Jacob Wulff som var arkitekt vid Överintendentsämbetet samt lärare vid Konstakademiens ornamentskola i Stockholm.
Grundstenen lades den 13 maj 1805 av landshövding Carl Stellan Mörner, och som byggmästare antogs murmästaren J Wennerström och som hans medhjälpare snickaren och byggmästaren Olof Jonsson.
Men först drygt 11 år senare, den 14 september 1816 invigdes kyrkan av biskop Ludvig Carlsson Mörner.
Två av de tre klockorna i kyrkans torn, lillklockan och mellanklockan hängde tidigare i den gamla kyrkans klockstapel.
I stämmoprotokollet från maj 1762 uppges att den dåvarande storklockan spruckit vid ringningen för ”salig herr prosten på grund av vårdslöshet från ringarna och att de brottslige med vittnen borde instämmas på näste sochnestämma och med böter beläggas». Den dyrbara omgjutningen av klockan var klar redan i augusti och den nya storklockan hämtades i Växjö, dit den förts från Jönköping av klockgjutaren mäster Elias Fries Thoresson. Den nuvarande storklockan är gjuten 1927 av M & E Ohlsson i Ystad.
Altartavlan är utförd 1765 av Louis Masreliez, som var ledamot av Konstakademien och professor i historiemåleri. Tavlan som skänktes till kyrkan 1807 av prosten Nils Colliander och hans hustru Wendla Christina Nordenankar, har som motiv Kristi frambärande i templet. Tavlan renoverades år 1900 av kyrkomålaren Ludvig Frid från Skda, och sannolikt utfördes då gavelfältets dekorering med änglar.
Dopfunten av polerad kalksten skänktes till kyrkan 1650 av Knut Hammarsköld vars vapen och initialer finns ingraverade i funtens cuppa. I dopfunten används ett modernt dopfat av nysilver som enligt stämplarna är tillverkad av C A Kjernås i Göteborg, och skänkt till kyrkan av 1905 av kyrkoherde C A Ljungquist.
Predikstolen som är tillverkad 1649 och inköpt fem år senare är troligen ett verk av en lokal snickare. Både predikstolen och ljudtaket försåg 1730 med barockskulpturer av bildhuggaren Sven Segervall.
Timglaset på predikstolen anskaffades 1640 är utfört av Jacobus Hartman i Leipzig.
Triumfkrucifixet är daterat till första hälften av 1300-talet, och var ursprungligen i den gamla kyrkan placerat på en bjälke i kyrkans triumfbåge.
Stånduret har en urtavla som är signerad Z A 1820, samt en inskriftstavla som berättar att uret skänktes till kyrkan av, som det står ”corporaler, soldater och jägare vid andre majorens compagnie af kongl: calmare regemente” av tacksamhet för återkomsten ifrån fälttågen i Tyskland och Norge åren 1813 och 1814.
Invid stånduret sår kororgeln som anförskaffades 1982, byggd av Anders Perssons Orgelbyggeri i Viken, Skåne.
Vi återkommer strax till huvudorgeln på läktaren.
En järnbeslagen förvaringskista försedd med tre lås och inköpt i Orrefors 1730, är placerad i sakristian.
Brukspatron Lars Johan Silfwersparre som skänkte kistan till kyrkan har noterat att det var nödvändigt att kyrkan fick en ny kistan med stabila…:”…Låsar i kistan så att man är säker att ingen omild menniska kan stiäla något der uth, som tilförne uhr gamla kyrkiokistan många 100de daler äro bortstulne.”
I tornkammaren vid ingången till läktaren finns en stor skulptur i gips, föreställande Kristus hållande ett barn, utförd av skulptören Arvid Källström, Påskallavik, och skänkt 1949 av disponent Elling, Fröseke.
När den nya kyrkan stod klar överflyttades en orgel från den gamla kyrkan, byggd i mitten av 1700-talet av Johan Wistenius.1879 installerades en ny orgel byggd av Johannes Carlsson från Virestad tillsammans med en annan mycket framstående självlärd småländsk orgelbyggare, Carl August Johansson. Samtidigt tillkom den nuvarande fasaden. Denna orgel ersattes i sin tur 1941 med en ny byggd av A. Mårtenssons Orgelfabrik AB, Lund.
