Berättelser om kyrkor i Växjö stift
lista / karta Uppvidinge kommun
Åseda kyrka
Berättelser om kyrkor
i Växjö stift
lista
Åseda kyrka
En gammal lokal tradition berättar att den norske kungen Olav Haraldsson, som senare blev helgon under namnet Sankt Olof, på väg tillbaka till Norge någon gång under 1000-talet kristnade befolkningen i dåvarande ”Ahsida".
Den första kyrkan fick naturligtvis anknytning till helgonet som en Sankt Olofs kyrka.
Den äldsta delen av den nuvarande kyrkan är sakristian som antas vara byggd under senare delen av 1100-talet.
Däremot vet vi inte om den dåvarande kyrkan var en trä- eller stenbyggnad, men det var inte ovanligt att även de medeltida träkyrkorna försågs med en sakristia av sten. Långhuset som ännu står kvar byggdes under slutet av 1400-talet eller början av 1500-talet.
Mot slutet av 1600-talet förändrades kyrkan både till det yttre och invändigt, men den större ombyggnaden som gav kyrkan det utseende den har i dag ägde rum 1796–1803, efter ritningar upprättade av Carl Fredrik Adelcrantz vid Överintendentsämbetet. Dessa ritningar var baserad på ett utkast av kyrkoherden och professorn Samuel Heurlin, far till Christopher Isac Heurlin som senare blev biskop i Växjö stift.
Det gamla vapenhuset i väster ersattes av ett högt torn, och själva långhuset förlängdes i öster med ett halvrunt kor.
Kyrkklockorna, den minsta och äldsta klockan från 1200-talet samt de två större klockorna från mitten av 1800-talet som tidigare haft sin plats i en klockstapel flyttades till det nya kyrktornet.
Det första urverket installerades i tornet 1856. Ett nytt urverk sattes in i tornet 1942.
Den 23 oktober 1904 inträffade en stor jordbävning med epicentrum i Oslofjorden. Detta skalv som inträffade mitt under gudstjänst skapade panik i mer än femtio kyrkor i västra Sverige. Skakningarna kändes ända till Åseda och sprickor som ännu är synliga uppkom på var sida om koret ha blivit till.
Altaruppsats som anskaffades 1724 är skapad av bildhuggaren Sven Segervall med Nattvardens instiftande som centralmotiv. Han har även senare kompletterat predikstolen från 1600-talet med figurskulpturer.
Altarskåpet är från 1400-talet och har bilder föreställande Sankt Olof och Aposteln Andreas. I den högra dörren ses Maria Magdalena , Sankta Dorotea, Sankta Barbara och Katarina av Alexandria. I den vänstra dörren en helgonbiskop och en helgonkung, aposteln Jakob och ytterligare en apostel.
En pietà är från slutet av 1400-talet.
Här finns också en skulptur föreställande Kristus som smärtoman. Även denna är från slutet av 1400-talet.
Ett triumfkrucifix är troligen från slutet av 1400 eller början av 1500-talet.
Dopfunten av röd polerad kalksten från 1600-talet.
Två oljemålningar från 1845 av den mångkunnige orgelbyggare Johannes Magnusson, Nässja med motiven: ”De vise männens tillbedjan av Jesusbarnet” och ”Kristi nedertagande från korset”.
Johannes Magnusson byggde också tio år senare en orgel till kyrkan.
Den första orgeln man känner till i kyrkan byggdes 1679 av orgelbyggare mäster Johan Åhrman. Kyrkan fick sedan nya orglar på både 1700-, 1800- och 1900-talet.
Den nuvarande orgeln med 23 stämmor byggdes 1968 av Olof Hammarberg i Göteborg, men man har låtit bevara den pampiga orgelfasaden med förgyllda akantusornament från 1761.
Orgelläktaren är försett med målningar 1938 av konstnären Torsten Hjelm från Växjö.
Då man i mitten av 1930-talet genomförde en omfattande renovering av kyrkan, fann man rester av en murad källare och en rund stensättning som kunde varit en gammal brunn. Dessutom fann man en mängd mynt, där de tre äldsta var från Knut Erikssons regeringstid på slutet av 1100-talet. Under golvet i långhuset hittades en flertal gravar och gravkammare.
Den första kyrkan fick naturligtvis anknytning till helgonet som en Sankt Olofs kyrka.
Den äldsta delen av den nuvarande kyrkan är sakristian som antas vara byggd under senare delen av 1100-talet.
Däremot vet vi inte om den dåvarande kyrkan var en trä- eller stenbyggnad, men det var inte ovanligt att även de medeltida träkyrkorna försågs med en sakristia av sten. Långhuset som ännu står kvar byggdes under slutet av 1400-talet eller början av 1500-talet.
Mot slutet av 1600-talet förändrades kyrkan både till det yttre och invändigt, men den större ombyggnaden som gav kyrkan det utseende den har i dag ägde rum 1796–1803, efter ritningar upprättade av Carl Fredrik Adelcrantz vid Överintendentsämbetet. Dessa ritningar var baserad på ett utkast av kyrkoherden och professorn Samuel Heurlin, far till Christopher Isac Heurlin som senare blev biskop i Växjö stift.
Det gamla vapenhuset i väster ersattes av ett högt torn, och själva långhuset förlängdes i öster med ett halvrunt kor.
Kyrkklockorna, den minsta och äldsta klockan från 1200-talet samt de två större klockorna från mitten av 1800-talet som tidigare haft sin plats i en klockstapel flyttades till det nya kyrktornet.
Det första urverket installerades i tornet 1856. Ett nytt urverk sattes in i tornet 1942.
Den 23 oktober 1904 inträffade en stor jordbävning med epicentrum i Oslofjorden. Detta skalv som inträffade mitt under gudstjänst skapade panik i mer än femtio kyrkor i västra Sverige. Skakningarna kändes ända till Åseda och sprickor som ännu är synliga uppkom på var sida om koret ha blivit till.
Altaruppsats som anskaffades 1724 är skapad av bildhuggaren Sven Segervall med Nattvardens instiftande som centralmotiv. Han har även senare kompletterat predikstolen från 1600-talet med figurskulpturer.
Altarskåpet är från 1400-talet och har bilder föreställande Sankt Olof och Aposteln Andreas. I den högra dörren ses Maria Magdalena , Sankta Dorotea, Sankta Barbara och Katarina av Alexandria. I den vänstra dörren en helgonbiskop och en helgonkung, aposteln Jakob och ytterligare en apostel.
En pietà är från slutet av 1400-talet.
Här finns också en skulptur föreställande Kristus som smärtoman. Även denna är från slutet av 1400-talet.
Ett triumfkrucifix är troligen från slutet av 1400 eller början av 1500-talet.
Dopfunten av röd polerad kalksten från 1600-talet.
Två oljemålningar från 1845 av den mångkunnige orgelbyggare Johannes Magnusson, Nässja med motiven: ”De vise männens tillbedjan av Jesusbarnet” och ”Kristi nedertagande från korset”.
Johannes Magnusson byggde också tio år senare en orgel till kyrkan.
Den första orgeln man känner till i kyrkan byggdes 1679 av orgelbyggare mäster Johan Åhrman. Kyrkan fick sedan nya orglar på både 1700-, 1800- och 1900-talet.
Den nuvarande orgeln med 23 stämmor byggdes 1968 av Olof Hammarberg i Göteborg, men man har låtit bevara den pampiga orgelfasaden med förgyllda akantusornament från 1761.
Orgelläktaren är försett med målningar 1938 av konstnären Torsten Hjelm från Växjö.
Då man i mitten av 1930-talet genomförde en omfattande renovering av kyrkan, fann man rester av en murad källare och en rund stensättning som kunde varit en gammal brunn. Dessutom fann man en mängd mynt, där de tre äldsta var från Knut Erikssons regeringstid på slutet av 1100-talet. Under golvet i långhuset hittades en flertal gravar och gravkammare.
