Berättelser om kyrkor i Växjö stift
lista / karta Älmhults kommun
Göteryds kyrka
Berättelser om kyrkor
i Växjö stift
lista
Göteryds kyrka
Göteryds kyrkas historia liknar den som många andra kyrkor i Småland har. Här fanns en medeltida föregångare, men på grund av befolkningsökningen i församlingen under 1700 och 1800-talet blev den för liten, och man tog då beslut om byggandet av en helt ny kyrka. En påminnelse om den gamla kyrkan finns på kyrkogården i form av en överbyggd gravkammare som sannolikt var belägen under den gamla kyrkan korgolv.
Den nya stenkyrkan uppfördes i mitten av 1850-talet väster om gamla kyrkan efter ritningar av Stockholmsarkitekten Johan Erik Söderlund, och med Sven Tholander som byggmästare. På platsen där kyrkan är byggd stor tidigare den gamla kyrkans klockstapel. Vid en renovering på 1950-talet fann man att delar bjälklagret tidigare utgjort stativet till den gamla klockstapeln. Kyrkan har ovanligt nog tornet orienterat i söder och koret i norr. Vanligen är ju koret annars placerat mot öster.
Kyrkan som invigdes 1862 av biskop Henrik Gustaf Hultman, är byggd i så kallad historiserande blandstil.
I exteriören finns inslag av nyromansk arkitektur till exempel i dubbelfönstren med omfattningar. Tornbyggnaden med sina spetsgavlar, åttasidig lanternin och hög tornspira är präglad av nygotiken som vid byggtiden började påverka kyrkoarkitekturen. Upp i tornet finner vi kyrkans klockor, var den stora är gjuten 1829 i Kristianstad.
Kyrkorummet var ursprungligen byggt för att rymma 1100 personer. men kyrkan visade sig ned tiden vara för stor, och vid en ombyggnad på 1950-talet som leddes av länsarkitekt Hans Lindèn minskade man kyrkorummets storlek. Byggnadsstyrelsen var inte nöjda med förändringen då de ansåg att det tidigare utseendet på kyrkorummet var en god företrädare för den nygotiks stilen och därför borde bevaras. Trots detta genomfördes de planerade förändringarna.
Golvet i vapenhuset var ursprungligen av trä men är sedan renoveringen på 1950-talet belagt med höganäsklinker.
Altartavlan är en muralmålning utförd vid ombyggnaden av David Ralson, bestående av flera bilder. Övre bilden visar Jesu födelse. På sidorna ser vi Jesus som driver ut månglarna ur templet, samt den milde Jesus som välsignar barnen. Mittenbilden visar den uppståndne Kristus. David Ralson och hans hustru Gun har sina gravar på kyrkogården, och en av hans mindre tavlor finns också längst bak i kyrkan.
I koret finner vi också ett krucifix skapat av Eva Spångberg.
Bakom tavlan - i absiden som tidigare var sakristia, är ett mindre kapell inrett med egen entré från utsidan. I kapellet finns idag plats för ungefär 50 personer. Kapellet används bland annat vid sommarens helgmålsböner samt vid gudstjänster under de kallaste vintermånaderna då det blir för kostsamt att värma upp det stora kyrkorummet för ett fåtal kyrkobesökare.
Altartavlan föreställande Jakobs stege är skapad av Ljungbykonstnären Sven Ljungberg.
Här hittar vi även bland annat hittar delar av en dopfunt från 1200-talet, och flera skulpturer. Bildhuggeriarbetet i den gamla kyrka ska enligt flera källor ha varit utfört på 1700-talet av mäster Hans Hultman, men i samband med att den gamla kyrkan revs skall ett flertal skulpturer, madonnabilder och apostlar ha kastats bort och brukats som ved. Några finns alltså ändå bevarade.
Innan väggen mellan kor och sakristian kom på plats i samband med renoveringen av kyrkan i mitten av 1900-talet skildes de båda utrymmena åt av ett 3 meter högt, rikt ornamenterat träskrank, som idag förvaras i det museum man låtit inrätta på läktarens östra sida. Här finns också det stora träkors som prydde skranket, liksom dörrar till korbänkar, där vi finner målades vapen för ätterna Hammarberg och Lind af Hageby.
Den dopfunt som brukas i dag är utförd 1963, i kolmårdsmarmor av konstnären Curt Thorsjö.
Den sexsidiga predikstolen med ljudtak, prydd med förgyllda symboler i korgens fält är ursprunglig, i likhet med den slutna bänkinredningen och orgelläktaren.
I koret finns en kororgel, men den är idag bara en fasad som har till uppgift att dölja högtalare till en elektronisk orgel.
1731 fick den gamla kyrkan en orgel byggd av den tyskfödde orgelbyggaren Johan Niclas Cahman. När familjen Cahman kom till Sverige 1688 var man först bosatta i Växjö där fadern var verksam som bland annat orgelbyggare. Sonen Johan Niclas Cahman flyttade senare till Västerås där han upprättade en egen orgelverkstad, innan han så småningom bosatte sig i Stockholm, och det var också där han byggde orgeln som sedan kom att hamna i Göterydes gamla kyrka. Denna orgel såldes 1869 vidare till Trolle Ljungby kyrka. Fasaden på denna orgel som renoverades 2013-14 är dock inte den ursprungliga även om många av piporna finns kvar. 1865 fick kyrkan istället en orgel med 19 stämmor byggd av Frans Andersson i Stockholm, och skänkt av major C A Hammarberg på Ryfors, och vars vapen pryder orgeln. Bakom fasaden som fortfarande finns kvar, utförd efter ritningar av Johan Fredrik Åbom vid Överintendentsämbetet finns ett orgelverk byggt 1957 av A. Mårtenssons Orgelfabrik AB i Lund.
Spelbordet till Frans Andersson orgeln fins dock bevarad och står numera kyrkomuseet.
Den nya stenkyrkan uppfördes i mitten av 1850-talet väster om gamla kyrkan efter ritningar av Stockholmsarkitekten Johan Erik Söderlund, och med Sven Tholander som byggmästare. På platsen där kyrkan är byggd stor tidigare den gamla kyrkans klockstapel. Vid en renovering på 1950-talet fann man att delar bjälklagret tidigare utgjort stativet till den gamla klockstapeln. Kyrkan har ovanligt nog tornet orienterat i söder och koret i norr. Vanligen är ju koret annars placerat mot öster.
Kyrkan som invigdes 1862 av biskop Henrik Gustaf Hultman, är byggd i så kallad historiserande blandstil.
I exteriören finns inslag av nyromansk arkitektur till exempel i dubbelfönstren med omfattningar. Tornbyggnaden med sina spetsgavlar, åttasidig lanternin och hög tornspira är präglad av nygotiken som vid byggtiden började påverka kyrkoarkitekturen. Upp i tornet finner vi kyrkans klockor, var den stora är gjuten 1829 i Kristianstad.
Kyrkorummet var ursprungligen byggt för att rymma 1100 personer. men kyrkan visade sig ned tiden vara för stor, och vid en ombyggnad på 1950-talet som leddes av länsarkitekt Hans Lindèn minskade man kyrkorummets storlek. Byggnadsstyrelsen var inte nöjda med förändringen då de ansåg att det tidigare utseendet på kyrkorummet var en god företrädare för den nygotiks stilen och därför borde bevaras. Trots detta genomfördes de planerade förändringarna.
Golvet i vapenhuset var ursprungligen av trä men är sedan renoveringen på 1950-talet belagt med höganäsklinker.
Altartavlan är en muralmålning utförd vid ombyggnaden av David Ralson, bestående av flera bilder. Övre bilden visar Jesu födelse. På sidorna ser vi Jesus som driver ut månglarna ur templet, samt den milde Jesus som välsignar barnen. Mittenbilden visar den uppståndne Kristus. David Ralson och hans hustru Gun har sina gravar på kyrkogården, och en av hans mindre tavlor finns också längst bak i kyrkan.
I koret finner vi också ett krucifix skapat av Eva Spångberg.
Bakom tavlan - i absiden som tidigare var sakristia, är ett mindre kapell inrett med egen entré från utsidan. I kapellet finns idag plats för ungefär 50 personer. Kapellet används bland annat vid sommarens helgmålsböner samt vid gudstjänster under de kallaste vintermånaderna då det blir för kostsamt att värma upp det stora kyrkorummet för ett fåtal kyrkobesökare.
Altartavlan föreställande Jakobs stege är skapad av Ljungbykonstnären Sven Ljungberg.
Här hittar vi även bland annat hittar delar av en dopfunt från 1200-talet, och flera skulpturer. Bildhuggeriarbetet i den gamla kyrka ska enligt flera källor ha varit utfört på 1700-talet av mäster Hans Hultman, men i samband med att den gamla kyrkan revs skall ett flertal skulpturer, madonnabilder och apostlar ha kastats bort och brukats som ved. Några finns alltså ändå bevarade.
Innan väggen mellan kor och sakristian kom på plats i samband med renoveringen av kyrkan i mitten av 1900-talet skildes de båda utrymmena åt av ett 3 meter högt, rikt ornamenterat träskrank, som idag förvaras i det museum man låtit inrätta på läktarens östra sida. Här finns också det stora träkors som prydde skranket, liksom dörrar till korbänkar, där vi finner målades vapen för ätterna Hammarberg och Lind af Hageby.
Den dopfunt som brukas i dag är utförd 1963, i kolmårdsmarmor av konstnären Curt Thorsjö.
Den sexsidiga predikstolen med ljudtak, prydd med förgyllda symboler i korgens fält är ursprunglig, i likhet med den slutna bänkinredningen och orgelläktaren.
I koret finns en kororgel, men den är idag bara en fasad som har till uppgift att dölja högtalare till en elektronisk orgel.
1731 fick den gamla kyrkan en orgel byggd av den tyskfödde orgelbyggaren Johan Niclas Cahman. När familjen Cahman kom till Sverige 1688 var man först bosatta i Växjö där fadern var verksam som bland annat orgelbyggare. Sonen Johan Niclas Cahman flyttade senare till Västerås där han upprättade en egen orgelverkstad, innan han så småningom bosatte sig i Stockholm, och det var också där han byggde orgeln som sedan kom att hamna i Göterydes gamla kyrka. Denna orgel såldes 1869 vidare till Trolle Ljungby kyrka. Fasaden på denna orgel som renoverades 2013-14 är dock inte den ursprungliga även om många av piporna finns kvar. 1865 fick kyrkan istället en orgel med 19 stämmor byggd av Frans Andersson i Stockholm, och skänkt av major C A Hammarberg på Ryfors, och vars vapen pryder orgeln. Bakom fasaden som fortfarande finns kvar, utförd efter ritningar av Johan Fredrik Åbom vid Överintendentsämbetet finns ett orgelverk byggt 1957 av A. Mårtenssons Orgelfabrik AB i Lund.
Spelbordet till Frans Andersson orgeln fins dock bevarad och står numera kyrkomuseet.
