Berättelser om kyrkor i Växjö stift
lista / karta Uppvidinge kommun
Nottebäcks kyrka
Berättelser om kyrkor
i Växjö stift
lista
Nottebäcks kyrka
Den nuvarande kyrkan i Nottebäck hade en tornlös föregångare som var belägen på den södra delen av den nuvarande kyrkogården.
Mot slutet av 1700-talet väcktes frågan om ombyggnad eller uppförandet av en ny kyrka. Den gamla visade sig vara alltför liten och bristfällig.
Ett ritningsförslag till en utbyggnad av den gamla kyrkan hade redan 1792 utarbetats av arkitekt Olof Tempelman. Men det kom att dröja flera decennier innan någonting hände på grund av att meningsskiljaktligheter mellan Nottebäck och annexförsamlingen Granhult fördröjde byggnadsfrågan.
Vid en sockenstämma 1824 lade bergsrådet Johan Lorentz Aschan vid Klafreströms bruk i en skrivelse fram förslaget att båda kyrkorna i Nottebäck och Granhult skulle rivas och en ny, gemensam kyrka uppföras, ett förslag som ivrigt stöddes av biskop Esaias Tegnér.
Men Granhultsborna motsatte sig med kraft en rivning av sin gamla medeltidskyrka och 1830 avgjordes striden mellan de båda socknarna genom en förlikning som innebar att Granhult erlade 2000 riksdaler till Nottebäcks kyrkobygge mot att få behålla sin egen kyrka.
1831 kunde man börja mura upp den nya kyrkan. Tempelmans ritningar lade man dock åt sidan och istället utarbetades nya ritningar av murarmästare Johan Abraham Wilelius från Stockholm. Under nybyggets gång revs den gamla kyrkan, och sten från denna användes delvis till den nya kyrkan.
Söder om kyrkan ligger ett tidigare sädesmagasin, som nu är bårhus, och som 1939 flyttades hit från kyrkogårdens östra hörn.
Biskop Esaias Tegnér som i hög grad varit en drivande kraft till den nya kyrkans uppförande förrättade invigningen den 20 augusti 1837.
Nu ska vi se oss omkring inne i kyrkan - och vi börjar i vapenhuset där vi finns den gamla lillklockan som blev omgjuten i Jönköping 1744.
Från den gamla kyrkan finns här också en tidigare järnbeslagen ytterdörr.
Flera av inventarierna fanns tidigare i den gamla kyrkan, som exempelvis altaruppsatsen som är utförd 1703 av bildhuggaren Torbern Röding.
Centralmotivet utgörs av en kalvariegrupp - Den korsfäste Kristus med Maria och Johannes på varsin sida om korset. I mitten av överstycket finns en bild av Jesu begravning. Allra överst Kristus som uppstånden med korsstav flankerad av trumpetblåsande putti.
Triumfkrucifixet är från början av 1200-talet, men målningen är förmodligen från 1600-talet.
En Sankt Olof-skulptur i ek är från 1300-talet. På huvudet har han en gång haft en kungakrona, och i sina händer dels en yxa och dels ett ciborium, attribut som sedan länge är försvunna. Till Olofsskulpturen hörde under katolsk tid . och även långt senare en böneritual som hade en bestämd gång. Först knäföll den som ville bli botad från någon sjukdom eller skada inför Olofsfiguren, varvid böner lästes. Om möjligt blottade man den sjuka kroppsdelen. Därefter togs yxan ur figurens hand varefter den ströks mot kroppen nio gånger. Efter var tredje gång hängdes den dock tillbaka så att den åter kunde laddas med undergörande kraft. Efter ritualen gjordes själva offret i form av exempelvis mynt, och ritualen avslutades sedan med fler böner.
På en del håll, bland annat i Sankt Olofs kyrka på Österlen i Skåne pågick offrandet ända in till början av 1800-talet, dock naturligtvis inte sanktionerat av kyrkan.
På altaret i sakristian finns apostlabilder från gamla kyrkan.
En tavla i sakristian med motivet Kristi förklaring är utförd av riksdagsman Johan Petersson i Boestad.
En tidigare altartavla med motivet Kristi gravläggning är en kopia av ett original skapat av den italienske barockmålaren Caravaggio, och som sedan 1602 finns i Vatikanen. Tavlan är skänkt till kyrkan av kung Karl XIV Johan.
Dopfunten från 1937 är en kopia av den gamla medeltida funten som numera förvaras på Statens Historiska Museum i Stockholm. Den är utförd av E Nordens Gipsgjuteri.
Sektioner av gamla kyrkans läktarbarriär är placerade längst bak i kyrkan. De kommer från en läktare som utfördes 1687 av snickarna Olof Torson i Hult och Erland i Wysinge. Målningar från 1713 är skapade av Hans Brachwagen från Växjö.
Framme i koret står ett astronomiskt ur som är tillverkat 1954 av förre kyrkoherden i Linneryd Klaes Ludvig Lundén.
I kyrkan finns flera epitafium, bland annat över kyrkoherden i Nottebäck och Granhult Sveno Malmerus, död 1770 - och över prosten Magnus Strandmark, död 1784. Här finns också ett huvudbanér över löjtnanten vid södra skånska kavalleriregementet Johan Örnecrantz, död 1689.
Kyrkans nuvarande orgel är byggd under första halvan av 1960-talet av Hammarbergs Orgelbyggeri AB i Göteborg. Men kyrkan har haft flera föregångare. 1857 byggde Johan Nikolaus Söderling, också i Göteborg ett orgelverk med 14 stämmor, och den fasad som då utfördes efter ritningar av Ludwig Hawerman har bevarats.
Mot slutet av 1700-talet väcktes frågan om ombyggnad eller uppförandet av en ny kyrka. Den gamla visade sig vara alltför liten och bristfällig.
Ett ritningsförslag till en utbyggnad av den gamla kyrkan hade redan 1792 utarbetats av arkitekt Olof Tempelman. Men det kom att dröja flera decennier innan någonting hände på grund av att meningsskiljaktligheter mellan Nottebäck och annexförsamlingen Granhult fördröjde byggnadsfrågan.
Vid en sockenstämma 1824 lade bergsrådet Johan Lorentz Aschan vid Klafreströms bruk i en skrivelse fram förslaget att båda kyrkorna i Nottebäck och Granhult skulle rivas och en ny, gemensam kyrka uppföras, ett förslag som ivrigt stöddes av biskop Esaias Tegnér.
Men Granhultsborna motsatte sig med kraft en rivning av sin gamla medeltidskyrka och 1830 avgjordes striden mellan de båda socknarna genom en förlikning som innebar att Granhult erlade 2000 riksdaler till Nottebäcks kyrkobygge mot att få behålla sin egen kyrka.
1831 kunde man börja mura upp den nya kyrkan. Tempelmans ritningar lade man dock åt sidan och istället utarbetades nya ritningar av murarmästare Johan Abraham Wilelius från Stockholm. Under nybyggets gång revs den gamla kyrkan, och sten från denna användes delvis till den nya kyrkan.
Söder om kyrkan ligger ett tidigare sädesmagasin, som nu är bårhus, och som 1939 flyttades hit från kyrkogårdens östra hörn.
Biskop Esaias Tegnér som i hög grad varit en drivande kraft till den nya kyrkans uppförande förrättade invigningen den 20 augusti 1837.
Nu ska vi se oss omkring inne i kyrkan - och vi börjar i vapenhuset där vi finns den gamla lillklockan som blev omgjuten i Jönköping 1744.
Från den gamla kyrkan finns här också en tidigare järnbeslagen ytterdörr.
Flera av inventarierna fanns tidigare i den gamla kyrkan, som exempelvis altaruppsatsen som är utförd 1703 av bildhuggaren Torbern Röding.
Centralmotivet utgörs av en kalvariegrupp - Den korsfäste Kristus med Maria och Johannes på varsin sida om korset. I mitten av överstycket finns en bild av Jesu begravning. Allra överst Kristus som uppstånden med korsstav flankerad av trumpetblåsande putti.
Triumfkrucifixet är från början av 1200-talet, men målningen är förmodligen från 1600-talet.
En Sankt Olof-skulptur i ek är från 1300-talet. På huvudet har han en gång haft en kungakrona, och i sina händer dels en yxa och dels ett ciborium, attribut som sedan länge är försvunna. Till Olofsskulpturen hörde under katolsk tid . och även långt senare en böneritual som hade en bestämd gång. Först knäföll den som ville bli botad från någon sjukdom eller skada inför Olofsfiguren, varvid böner lästes. Om möjligt blottade man den sjuka kroppsdelen. Därefter togs yxan ur figurens hand varefter den ströks mot kroppen nio gånger. Efter var tredje gång hängdes den dock tillbaka så att den åter kunde laddas med undergörande kraft. Efter ritualen gjordes själva offret i form av exempelvis mynt, och ritualen avslutades sedan med fler böner.
På en del håll, bland annat i Sankt Olofs kyrka på Österlen i Skåne pågick offrandet ända in till början av 1800-talet, dock naturligtvis inte sanktionerat av kyrkan.
På altaret i sakristian finns apostlabilder från gamla kyrkan.
En tavla i sakristian med motivet Kristi förklaring är utförd av riksdagsman Johan Petersson i Boestad.
En tidigare altartavla med motivet Kristi gravläggning är en kopia av ett original skapat av den italienske barockmålaren Caravaggio, och som sedan 1602 finns i Vatikanen. Tavlan är skänkt till kyrkan av kung Karl XIV Johan.
Dopfunten från 1937 är en kopia av den gamla medeltida funten som numera förvaras på Statens Historiska Museum i Stockholm. Den är utförd av E Nordens Gipsgjuteri.
Sektioner av gamla kyrkans läktarbarriär är placerade längst bak i kyrkan. De kommer från en läktare som utfördes 1687 av snickarna Olof Torson i Hult och Erland i Wysinge. Målningar från 1713 är skapade av Hans Brachwagen från Växjö.
Framme i koret står ett astronomiskt ur som är tillverkat 1954 av förre kyrkoherden i Linneryd Klaes Ludvig Lundén.
I kyrkan finns flera epitafium, bland annat över kyrkoherden i Nottebäck och Granhult Sveno Malmerus, död 1770 - och över prosten Magnus Strandmark, död 1784. Här finns också ett huvudbanér över löjtnanten vid södra skånska kavalleriregementet Johan Örnecrantz, död 1689.
Kyrkans nuvarande orgel är byggd under första halvan av 1960-talet av Hammarbergs Orgelbyggeri AB i Göteborg. Men kyrkan har haft flera föregångare. 1857 byggde Johan Nikolaus Söderling, också i Göteborg ett orgelverk med 14 stämmor, och den fasad som då utfördes efter ritningar av Ludwig Hawerman har bevarats.
