Berättelser om kyrkor i Växjö stift
lista / karta Värnamo kommun
Tånnö kyrka
Berättelser om kyrkor
i Växjö stift
lista
Tånnö kyrka
Första gången namnet Tånnö nämns är i ett pergamentsbrev från kung Erik genom Birger Jarl under 1300 talet. Vid denna tid tillhörde Tånnö, liksom hela Östbo och Västbo, Linköpings stift.
Den första kyrkan man känner till i Tånnö var en medeltida träkyrka. Den bestod av ett långhus med kor i öster och ett vapenhus i söder. Samt förmodligen en sakristia. Klockorna hade sin plats i en öppen klockstapel öster om kyrkan.
Tånnö medeltida träkyrka avbildades av den skånske domkyrkoarkitekten Carl Georg Brunius kort innan den revs.
När man besiktigade den gamla träkyrkan 1839 befanns den visserligen vara i gott skick, men alldeles för liten för församlingens behov.
Arbetet med att bygga den nya kyrkan sattes igång 1849, men den hade ritats redan 4 år tidigare av Ludwig Hawerman vid Överintendentsämbetet. Dessa ritningar byggde dock på ett förslag utarbetat sex å tidigare av byggmästaren C G Liliegren. Det var bestämt att det skulle vara en kyrka av sten i nyklassicistisk stil med förebild av den då nybyggda Voxtorps kyrka. Byggnadsarbetet som startade 1847 leddes av Andreas Bengtson från Voxtorp.
När den nya kyrkan var färdigbyggd revs den gamla kyrkan.
Invigningen förrättades den 10 oktober 1852 av biskop Christopher Isac Heurlin, som hade efterträtt Esaias Tegnér.
I tornet hänger två klockor vara den ena är medeltida.
I Tånnö finns den så kallade ”prästaringningen”, vilket innebär, att man ringer cirka 20 min före gudstjänstens början.
Seden är gammal och har sitt ursprung från den tid då folket stod utanför på kyrkbacken och pratades vid före gudstjänsten. Men när prästen kom var det dags att gå in i kyrkan. För att påkalla detta ringer man i lilla klockan.
Kyrkoherde Jonas Israel Öhrnberg med hustrun Gustava Sophia skänkte en svart mässkrud till kyrkan strax före invigningen. Den finns nu i monter på orgelläktaren
Altartavlan med motivet "Herdarnas tillbedjan” är utförd omkring 1764 av kung Gustav III´s gunstling Louis Masreliez och skänkt till kyrkan 1854 av greven och hovmarshalken på Toftanäs Gård, Gustaf Ulf Bonde med hustru Clara.
Masreliez gjorde också en tavla med samma tema till Maria Magdalena kyrka i Stockholm, men motiven skiljer sig ändå åt. Louis Masreliez är kanske annars mest känd för att ha ritat Gustav IIIs paviljong i Hagaparken i Stockholm.
I mitten av 1930-talet försågs korfönstren med glasmålningar från glasmålerifirman Neumann & Vogel i Stockholm. Man ansikte senare i slutet av 1950-talet om nya glasmålningar till korfönstren, utförda av konstnär Torsten Hjelm, men förslaget godkändes inte trots att de var ”diskreta i färgval och komposition”.
Predikstolen med uppgång från sakristian är skapad av snickaren Lindquist.
I den gamla kyrkan kyrkan fanns bland annat en dopfunt som troligen är från 1200-talet, och som numera förvaras på Historiska Museet i Stockholm. Den dopfunt som idag finns i kyrkan är en kopia från 1947. Det berättas att den nya kyrkan byggdes med spik från Hörle bruk som man fått i utbyte mot sin gamla dopfunt, som sedan alltså hamnade i Stockholm.
Golvuret tillverkades under 1800-talet.
År 1866 införskaffades en orgel byggd av Carl Elfström i Ljungby. Den byttes dock ut redan 1926 av ett orgelverk byggt av Gebrüder Rieger i Jägerndof i dåvarande Österrike. Nuvarande orgel är från 1983 byggd av Ingvar Johansson på Västbo Orgelbyggeri i Långaryd. Orgelfasaden enligt Hawermans ritningar är den ursprungliga, hörande till Elfströmorgeln.
Den första kyrkan man känner till i Tånnö var en medeltida träkyrka. Den bestod av ett långhus med kor i öster och ett vapenhus i söder. Samt förmodligen en sakristia. Klockorna hade sin plats i en öppen klockstapel öster om kyrkan.
Tånnö medeltida träkyrka avbildades av den skånske domkyrkoarkitekten Carl Georg Brunius kort innan den revs.
När man besiktigade den gamla träkyrkan 1839 befanns den visserligen vara i gott skick, men alldeles för liten för församlingens behov.
Arbetet med att bygga den nya kyrkan sattes igång 1849, men den hade ritats redan 4 år tidigare av Ludwig Hawerman vid Överintendentsämbetet. Dessa ritningar byggde dock på ett förslag utarbetat sex å tidigare av byggmästaren C G Liliegren. Det var bestämt att det skulle vara en kyrka av sten i nyklassicistisk stil med förebild av den då nybyggda Voxtorps kyrka. Byggnadsarbetet som startade 1847 leddes av Andreas Bengtson från Voxtorp.
När den nya kyrkan var färdigbyggd revs den gamla kyrkan.
Invigningen förrättades den 10 oktober 1852 av biskop Christopher Isac Heurlin, som hade efterträtt Esaias Tegnér.
I tornet hänger två klockor vara den ena är medeltida.
I Tånnö finns den så kallade ”prästaringningen”, vilket innebär, att man ringer cirka 20 min före gudstjänstens början.
Seden är gammal och har sitt ursprung från den tid då folket stod utanför på kyrkbacken och pratades vid före gudstjänsten. Men när prästen kom var det dags att gå in i kyrkan. För att påkalla detta ringer man i lilla klockan.
Kyrkoherde Jonas Israel Öhrnberg med hustrun Gustava Sophia skänkte en svart mässkrud till kyrkan strax före invigningen. Den finns nu i monter på orgelläktaren
Altartavlan med motivet "Herdarnas tillbedjan” är utförd omkring 1764 av kung Gustav III´s gunstling Louis Masreliez och skänkt till kyrkan 1854 av greven och hovmarshalken på Toftanäs Gård, Gustaf Ulf Bonde med hustru Clara.
Masreliez gjorde också en tavla med samma tema till Maria Magdalena kyrka i Stockholm, men motiven skiljer sig ändå åt. Louis Masreliez är kanske annars mest känd för att ha ritat Gustav IIIs paviljong i Hagaparken i Stockholm.
I mitten av 1930-talet försågs korfönstren med glasmålningar från glasmålerifirman Neumann & Vogel i Stockholm. Man ansikte senare i slutet av 1950-talet om nya glasmålningar till korfönstren, utförda av konstnär Torsten Hjelm, men förslaget godkändes inte trots att de var ”diskreta i färgval och komposition”.
Predikstolen med uppgång från sakristian är skapad av snickaren Lindquist.
I den gamla kyrkan kyrkan fanns bland annat en dopfunt som troligen är från 1200-talet, och som numera förvaras på Historiska Museet i Stockholm. Den dopfunt som idag finns i kyrkan är en kopia från 1947. Det berättas att den nya kyrkan byggdes med spik från Hörle bruk som man fått i utbyte mot sin gamla dopfunt, som sedan alltså hamnade i Stockholm.
Golvuret tillverkades under 1800-talet.
År 1866 införskaffades en orgel byggd av Carl Elfström i Ljungby. Den byttes dock ut redan 1926 av ett orgelverk byggt av Gebrüder Rieger i Jägerndof i dåvarande Österrike. Nuvarande orgel är från 1983 byggd av Ingvar Johansson på Västbo Orgelbyggeri i Långaryd. Orgelfasaden enligt Hawermans ritningar är den ursprungliga, hörande till Elfströmorgeln.
