Berättelser om kyrkor i Växjö stift
lista / karta Vetlanda kommun
Södra Solberga kyrka
Berättelser om kyrkor
i Växjö stift
lista
Södra Solberga kyrka
Den gamla kyrkan i Södra Solberga var belägen strax sydväst om den nuvarande, men när den var byggd vet man inte. Kyrkomålaren Colombos hade 1695 försett den med fyra tavlor som tyvärr inte finns bevarade. 1720 blev kyrkan prydd med målningar utförda av Hans Brackwagen.
När det i slutet av 1820-talet konstaterades att kyrkan var i så dåligt skick att en ny måste uppföras, fick länsbyggmästare Carl Robert Palmér i uppdrag att utarbeta ett förslag på ny kyrkobyggnad. Förslaget bearbetades sedan av Carl Gustav Blom-Carlsson vid Överintendentsämbetet, som kom med ett betydligt rikare förslag. Församlingen hade dock invändningar och Blom-Carlsson fick göra en ny ritning som låg närmare Palmérs första utkast.
Den nya kyrkan byggdes sedan under första halvan av 1830-talet, och i samband revs den gamla medeltida träkyrkan tillsammans med sin fristående klockstapel.
Mot slutet av bygget började dock kassan tryta, och det fanns exempelvis inga pengar till brandförsäkring. Man beslöt därför att låta byggmästaren Palmér, till en betydligt mindre peng uppföra en åkledare på tornet, ”dock icke utan Högvördiga domkapitlets vetskap och godkännande.” Palmér som sade sig ha uppställt en liknande åskledare på Maria församlings kyrka i Stockholm fick därefter 22 riksdaler och 10 skilling banko för jobb och material.
Dock var man vid besiktningen av kyrkan inte helt nöjda med jobbet. Måtten stämde inte helt, och Palmér hade bland annat undlåtit att ta upp två runda fönster som enligt ritningen skulle ha funnits på gaveln till tornet. Palmér ansåg att ritningarna inte hade blivit rätt tolkade av synenämnden och stämde församlingen, som i sin tur stämde Palmér. Innan rättegång förlikades dock parterna.
Den nya kyrkan hade redan tidigt problem med fukt, och 1835 behövdes det göras putslagningar på fasaderna.
Kyrkan kunde slutligen invigas av biskop Esaias Tegnér den 27 september 1837.
Vid invigningen sade biskopen till församlingen. "Kristliga åhörare av Solberga församling. I haven uppfört detta tempel, vackert, prydligt, ansenligt för en så ringa församling. Det har skett utan något offentligt understöd. Sålunda står det nya templet glatt och solar sig på Solberga höjder och blickar vida ut över nejden och fröjdar sig i det eviga ljuset."
På 1840-talet rämnade dock storklockan som då blev omgjuten av M R Rönnholm i Jönköping.
Den medeltida dopfunten av sandsten anses vara från 1200-talet, och är förmodligen huggen av den så kallade Njudungsmästaren - eller Bestarius som han också kallades, eftersom motiven på dopfuntar av denne mästare förställer djur.
När en kunglig förordning 1666 ålade prästerna att redovisa kyrkornas antikviteter uppger prosten Osaengius i Korsberga att i Solberga kyrka fanns inget sådant. Detta besked gavs förmodligen eftersom man var rädd för att staten skulle lägga beslag på kyrkan egendom. Det hade ju hänt förr! Dock ägde kyrkan ett medeltida rökelser - SOM ännu finns i Södra Solberga kyrka!
Även ett krucifix från 1200-talet har bevarats.
I kyrkan fins också skulpturer från den gamla kyrkan, föreställande Moses och Aron.
Altartavlan med motivet Jesus i Getsemane, är målad 1925 av komministern Erik Wallin, som använt ett tyskt färgtryck som förlaga. Tidigare bestod altarprydnaden av ett strålkors med svepduk, ritad av Blom-Carlsson, men detta flyttade i samband med en renovering upp på kyrkvinden.
Kyrkan saknade till att börja med orgel. Den byggdes 1865 av Johannes Magnusson från Lennhult, med en fasad efter en samtida ritning av Ludvig Hedin. År 1975 renoverades orgeln av orgelbyggare Johannes Künkels orgelverkstad.
När det i slutet av 1820-talet konstaterades att kyrkan var i så dåligt skick att en ny måste uppföras, fick länsbyggmästare Carl Robert Palmér i uppdrag att utarbeta ett förslag på ny kyrkobyggnad. Förslaget bearbetades sedan av Carl Gustav Blom-Carlsson vid Överintendentsämbetet, som kom med ett betydligt rikare förslag. Församlingen hade dock invändningar och Blom-Carlsson fick göra en ny ritning som låg närmare Palmérs första utkast.
Den nya kyrkan byggdes sedan under första halvan av 1830-talet, och i samband revs den gamla medeltida träkyrkan tillsammans med sin fristående klockstapel.
Mot slutet av bygget började dock kassan tryta, och det fanns exempelvis inga pengar till brandförsäkring. Man beslöt därför att låta byggmästaren Palmér, till en betydligt mindre peng uppföra en åkledare på tornet, ”dock icke utan Högvördiga domkapitlets vetskap och godkännande.” Palmér som sade sig ha uppställt en liknande åskledare på Maria församlings kyrka i Stockholm fick därefter 22 riksdaler och 10 skilling banko för jobb och material.
Dock var man vid besiktningen av kyrkan inte helt nöjda med jobbet. Måtten stämde inte helt, och Palmér hade bland annat undlåtit att ta upp två runda fönster som enligt ritningen skulle ha funnits på gaveln till tornet. Palmér ansåg att ritningarna inte hade blivit rätt tolkade av synenämnden och stämde församlingen, som i sin tur stämde Palmér. Innan rättegång förlikades dock parterna.
Den nya kyrkan hade redan tidigt problem med fukt, och 1835 behövdes det göras putslagningar på fasaderna.
Kyrkan kunde slutligen invigas av biskop Esaias Tegnér den 27 september 1837.
Vid invigningen sade biskopen till församlingen. "Kristliga åhörare av Solberga församling. I haven uppfört detta tempel, vackert, prydligt, ansenligt för en så ringa församling. Det har skett utan något offentligt understöd. Sålunda står det nya templet glatt och solar sig på Solberga höjder och blickar vida ut över nejden och fröjdar sig i det eviga ljuset."
På 1840-talet rämnade dock storklockan som då blev omgjuten av M R Rönnholm i Jönköping.
Den medeltida dopfunten av sandsten anses vara från 1200-talet, och är förmodligen huggen av den så kallade Njudungsmästaren - eller Bestarius som han också kallades, eftersom motiven på dopfuntar av denne mästare förställer djur.
När en kunglig förordning 1666 ålade prästerna att redovisa kyrkornas antikviteter uppger prosten Osaengius i Korsberga att i Solberga kyrka fanns inget sådant. Detta besked gavs förmodligen eftersom man var rädd för att staten skulle lägga beslag på kyrkan egendom. Det hade ju hänt förr! Dock ägde kyrkan ett medeltida rökelser - SOM ännu finns i Södra Solberga kyrka!
Även ett krucifix från 1200-talet har bevarats.
I kyrkan fins också skulpturer från den gamla kyrkan, föreställande Moses och Aron.
Altartavlan med motivet Jesus i Getsemane, är målad 1925 av komministern Erik Wallin, som använt ett tyskt färgtryck som förlaga. Tidigare bestod altarprydnaden av ett strålkors med svepduk, ritad av Blom-Carlsson, men detta flyttade i samband med en renovering upp på kyrkvinden.
Kyrkan saknade till att börja med orgel. Den byggdes 1865 av Johannes Magnusson från Lennhult, med en fasad efter en samtida ritning av Ludvig Hedin. År 1975 renoverades orgeln av orgelbyggare Johannes Künkels orgelverkstad.
