Berättelser om kyrkor i Växjö stift
lista / karta Gislaveds kommun
Stengårdshults kyrka
Berättelser om kyrkor
i Växjö stift
lista
Stengårdshults kyrka
Stengårdshults kyrka ligger i Jönköpings län men tillhörde sedan gammalt Skara stift, innan den 2018 flyttades över till Växjö stift. Man har dock redan tidigare hoppat mellan stiften. En kort period på 1500-talet tillhörde församlingen det då nyupprättade Jönköpings stift, och under en tid på 1600-talet hörde man till Göteborgs stift.
Kyrkan i Stengårdshult omnämns i Skara stifts jordbock 1540, och år 1631 omtalas kyrkan i Mo dombok, då Anders Nilsson i Tranhult och Sven Svensson i Öjhult fick böra en kanna vin till kyrkan för ”kyrkbuller”.
En medeltida kyrka Stengårdshult ersattes 1769 med en ny kyrka uppförd av byggmästare Anders Jonsson Hammelberg från Åsenhöga, med Åsenhöga kyrka som förebild. Bland annat dekorerades läktarbröstet av Sven Nilson Morin med bilder på Frälsaren och hans apostlar.
Domsöndagen den 24 november 1907 ödelade den gamla kyrkan i en brand. När den startade pågick gudstjänst så besökarna försökte först att släcka, men fick snart inrikta sig på att rädda lösa inventarier.
1908 påbörjades planeringen för en ny kyrka ritad av slottsarkitekt Torben Grut vid Kungliga Byggnadsstyrelsen, det som tidigare hette Överintendentsämbetet.
Torben Grut är kanske mest känd för att ha ritat Stockholms stadion och Sollidens slott på Öland.
Som byggherre anlitades J Kraft från Jönköping, som redan på 1890-talet ritat det torn som då tillbyggdes den förra kyrkan. För en summa av 12 900 kronor skulle denne också låta uppföra klockstapeln.
I klockstapel hänger idag två klockor, båda gjutna 1908 respektive 1912 hos Johan A Beckman & co i Stockholm.
Den nuvarans kyrkan invigdes 1912 av biskop Hjalmar Darnell.
Längst bak i kyrkan förvaras delar av de inventarier man lyckades rädda vid branden 1907, bland annat predikstolen som är skapad 1720 av bildhuggaren Jonas Ullberg från Västergötland, samt en gammal mässkrud från 1665.
Vid branden smälte de båda klockorna i tornet, men en klockklämten från 1723 lyckades man rädda. Den hamnade på en skrot innan den med tiden återupptäcktes och återbördades till kyrkan.
1912 kompletterades interiören med en altartavla av Gerda Höglund med motivet ”Fader vår som är i himmelen”. Gestalterna på tavlan ska enligt uppgift bland annat ha svenska kyrkomän som förebilder.
Ett altarkrucifix i bondbarock är sannolikt skuret 1810 av Sven Nilsson Morin. Denne hade också fått i uppdrag att utföra en ny predikstol men avled innan arbetet kom igång.
1864 togs frågan om ny predikstol upp, och man beslutade att det skulle göras med predikstolen i Åsenhöga kyrka som förebild.
Beslutet upphävdes dock eftersom kostnaderna för den nya predikstolen visade sig bli för höga. Först i samband med byggandet av den nuvarande kyrkan 1912 ersattes den förfallna gamla predikstolen.
Kormattan är komponerad och vävd av fru Ester Kloo, som var maka till kyrkoherde Oskar Kloo.
Den gamla kyrkans altartavla som skildrar Kristus på korset är skapad 1811 av Sven Nilsson Morin, och är nu placerad vid södra väggen.
Ett epitafium visar kyrkoherden Lars Lithenius, död 1703, med sina båda fruar och barn. Man tror att tavlan från vänster visar sönerna Bengt Lithenius som var kyrkoherde i Lena, till höger om honom fortifikationskaptenen Johan Lithenius som senare adlades Litheim. Johan var en skicklig målare och det var förmodligen denne som målade tavlan. I mitten ser vi kyrkoherde Lars Lithenius. Till höger om denne hans båda hustrur Helena Tranandra och Catharina Bergia. Nederst från vänster sönerna Abraham och Erik och nedanför kyrkoherdens båda hustrur dottern Helena. Det döda barnet i svepning torde vara sonen Lars som dog vid födseln.
I kyrkans förvaras ett krönt huvud, som troligen är ett fragment av en medeltida skulptur.
1912 fick den då nybyggd kyrkan en orgel byggd av Olof Hammarberg i Göteborg. Den nuvarande orgeln kom på plats 1968, byggd av Nordfors & Co i Lidköping, och har en fasad ritad av arkitekt Lars Stalin från Jönköping.
Kyrkan i Stengårdshult omnämns i Skara stifts jordbock 1540, och år 1631 omtalas kyrkan i Mo dombok, då Anders Nilsson i Tranhult och Sven Svensson i Öjhult fick böra en kanna vin till kyrkan för ”kyrkbuller”.
En medeltida kyrka Stengårdshult ersattes 1769 med en ny kyrka uppförd av byggmästare Anders Jonsson Hammelberg från Åsenhöga, med Åsenhöga kyrka som förebild. Bland annat dekorerades läktarbröstet av Sven Nilson Morin med bilder på Frälsaren och hans apostlar.
Domsöndagen den 24 november 1907 ödelade den gamla kyrkan i en brand. När den startade pågick gudstjänst så besökarna försökte först att släcka, men fick snart inrikta sig på att rädda lösa inventarier.
1908 påbörjades planeringen för en ny kyrka ritad av slottsarkitekt Torben Grut vid Kungliga Byggnadsstyrelsen, det som tidigare hette Överintendentsämbetet.
Torben Grut är kanske mest känd för att ha ritat Stockholms stadion och Sollidens slott på Öland.
Som byggherre anlitades J Kraft från Jönköping, som redan på 1890-talet ritat det torn som då tillbyggdes den förra kyrkan. För en summa av 12 900 kronor skulle denne också låta uppföra klockstapeln.
I klockstapel hänger idag två klockor, båda gjutna 1908 respektive 1912 hos Johan A Beckman & co i Stockholm.
Den nuvarans kyrkan invigdes 1912 av biskop Hjalmar Darnell.
Längst bak i kyrkan förvaras delar av de inventarier man lyckades rädda vid branden 1907, bland annat predikstolen som är skapad 1720 av bildhuggaren Jonas Ullberg från Västergötland, samt en gammal mässkrud från 1665.
Vid branden smälte de båda klockorna i tornet, men en klockklämten från 1723 lyckades man rädda. Den hamnade på en skrot innan den med tiden återupptäcktes och återbördades till kyrkan.
1912 kompletterades interiören med en altartavla av Gerda Höglund med motivet ”Fader vår som är i himmelen”. Gestalterna på tavlan ska enligt uppgift bland annat ha svenska kyrkomän som förebilder.
Ett altarkrucifix i bondbarock är sannolikt skuret 1810 av Sven Nilsson Morin. Denne hade också fått i uppdrag att utföra en ny predikstol men avled innan arbetet kom igång.
1864 togs frågan om ny predikstol upp, och man beslutade att det skulle göras med predikstolen i Åsenhöga kyrka som förebild.
Beslutet upphävdes dock eftersom kostnaderna för den nya predikstolen visade sig bli för höga. Först i samband med byggandet av den nuvarande kyrkan 1912 ersattes den förfallna gamla predikstolen.
Kormattan är komponerad och vävd av fru Ester Kloo, som var maka till kyrkoherde Oskar Kloo.
Den gamla kyrkans altartavla som skildrar Kristus på korset är skapad 1811 av Sven Nilsson Morin, och är nu placerad vid södra väggen.
Ett epitafium visar kyrkoherden Lars Lithenius, död 1703, med sina båda fruar och barn. Man tror att tavlan från vänster visar sönerna Bengt Lithenius som var kyrkoherde i Lena, till höger om honom fortifikationskaptenen Johan Lithenius som senare adlades Litheim. Johan var en skicklig målare och det var förmodligen denne som målade tavlan. I mitten ser vi kyrkoherde Lars Lithenius. Till höger om denne hans båda hustrur Helena Tranandra och Catharina Bergia. Nederst från vänster sönerna Abraham och Erik och nedanför kyrkoherdens båda hustrur dottern Helena. Det döda barnet i svepning torde vara sonen Lars som dog vid födseln.
I kyrkans förvaras ett krönt huvud, som troligen är ett fragment av en medeltida skulptur.
1912 fick den då nybyggd kyrkan en orgel byggd av Olof Hammarberg i Göteborg. Den nuvarande orgeln kom på plats 1968, byggd av Nordfors & Co i Lidköping, och har en fasad ritad av arkitekt Lars Stalin från Jönköping.
