Berättelser om kyrkor i Växjö stift
lista / karta Nässjö kommun
Norra Sandsjö kyrka
Berättelser om kyrkor
i Växjö stift
lista
Norra Sandsjö kyrka
Delar av Norra Sandsjö kyrka är från 1100-talet. Bland annat är de östra och södra murarna från denna tid, och vi kan på södra fasaden se en medeltida fönsteröppning. Denna är dock inte synlig från insidan där den täcks av en svartmålad lucka av trä. Här på sydfasaden finns både ut- och invändigt markeringar var äldre fönsteröppningar tidigare funnits.
Kyrkan förlängdes senare under medeltiden mot öster och mot väster cirka år 1600, och vid en stor ombyggnad hundra år senare breddades kyrkan mot norr till det dubbla.
Innan dess hade kyrkan eldhärjats. Det var 1568 sedan den utsatts för beskjutning från en trupp ur den danske fältherren Daniel Ranzaus armé.
Tre kulhål i den gamla järndörren i södra muren finns kvar som ett minne från denna händelse.
1635 hade kyrkan återigen råkat ut för en olycka. Då rasade kyrkans torn och förstörde delvis kyrkans valvtak. Från denna tid fick istället en fristående klockstapel husera kyrkklockorna. Man hade visserligen i mitten av 1800-talet funderingar på att låta uppföra ett nytt kyrktorn, men trots att pengar samlades in för detta ändamål blev bygget aldrig utfört.
1709 utfördes kyrkans dekorativa målningar i taket och delvis på väggarna av en mäster från Karlskrona vid namn Johan Columbus, som även smyckat flera andra kyrkor i trakten. Sägnen berättar att målaren Columbus efter att jobbet var klart i Norra Sandsjö dränkte sig i den närbelägna Sandsjön - men det är som sagt en sägen - och om det har någon bäring i verkligheten vet vi inte!
Målningarna i främre delen av valvtaket visar bland annat skapelseakten. I mitten dominerar riskvapnet uppburet av två lejon. Över orgelläktaren ses Kristus med segerfanan. En scen visar Marie bebådelse. Och här ser vi en scen ur Gamla testamentet; Jacob brottas med ängeln - och Abraham offrar Isak.
På ena sidan av korfönstret över altaruppsatsen ser vi Moses med stentavlan, och på den andra sidan Jesus som ”Salvator Mundi” - Världens frälsare. I texter på taket berättas att målningarna bekostades med en summa av 200 daler silvermynt av greve Fabian Vrede och dennes hustru Britta Cruus.
Målningarna på väggarna var under lång tid överkalkade men togs åter fram vi den restaurering på 1940-talet. Man återupptäckte då också fragment av väggmålningar från 1500-talet. De igenmurade fönster och en en äldre portal man då också hittade har nu markerats i den nuvarande putsytan.
Altaruppsatsen har delar som är från olika epoker. Den över delen är från 1500-1600-talet, och den undre utförd 1768 av Anders G Wadsten. Den kände kyrkomålaren Pehr Hörberg gifte sig 1769 här i kyrkan med pigan Maria Eriksdotter från Möcklabo. Enligt traditionen skänkte han då en tavla till kyrkan. Det bör det vara den nedersta lilla tavlan som föreställer ”Nattvarden”.
Överst på altaruppsatsen finns ett par adelsvapen tillhörande greve Carl Mauriz Lewenhaupt till Eksjöhovsgård och dennes hustru Anna Maria Cruus.
På predikstolen som är utförd av mästaren Gustav Khilman från Borås tillsammans med tre gesäller syns bland annat Karl XII:s namnskiffer.
Triumfkrucifixet över ingången till sakristian är från 1300-talet, men det är trots sin aktningsvärda låter inte det äldsta inventariet i kyrkan.
Det är istället dopfunten som anses vara tillverkad av en mästare som brukar kallas ”Bestarius” - eller ”Vilddjursmästern” under senare delen av 1100-talet. Ett tillhörande doplock av mässing är från 1600-talet.
Ett ståndur är enligt arkivuppgifter skänkt till kyrkan 1762 av rusthållaren Carl Jacobsson.
I samma hörn finns en piscina i form av en nisch i stenväggen.
På väggen hänger ett epitafium över ätten Printzensköld, enligt uppgift möjligen målat av konterfejare Johan Werner den yngre. Johan Prinsensköld utnämndes efter freden i Roskilde 1658 till guvernör på Bornholm, där han dock efter kort tid blev mördad. Efter att en tid suttit fängslade fick de överlevande i familjen återvända till Sandsjö socken, tillsammans med stoftet av Johan Prinzensköld som fick sin gravplats under golvet i kyrkan. På tavlan ser vi bland annat sonen Jacob liggande död framför resten av familjen. Sonen dog även han på Bornholm.
På golvet står en manshög golvljusstake av mässing med fem armar från 1760.
I mittgången finns några gravhällar.
I sakristian förvaras bland annat en mässhake som troligen är från 1400-talet, och den används forfarande vid högtidliga tillfällen, bland annat under julottan.
En svart mässhake som inköptes 1747 för 280 riksdalen är troligen tillverkad av Christofer Sergel, far till den berömde bildhuggaren Tobias Sergel.
En kollekthåv fanns upptagen i en inventarieförteckning redan 1684, där den står benämnd som ”pung med bjällra”. Håven är troligen en gåva från kyrkoherden Magnus Benedicti Bexelius som verkade här mellan åren 1670 och 1685. Pinglan på skaftet skulle väcka sömniga kyrkobesökare när kollekten togs upp, något som förr skedde under predikan.
En orgelläktare hade man redan i början av 1700-talet, men införskaffandet av orgel dröjde till 1734, då man inköpte ett gammal orgelverk av utländskt ursprung. Den byggdes om och installerades av den före detta soldaten Lars Sohlberg, som sedan stannade kvar i Sandsjö som organist i över 30 år.
Den gamla orgeln såldes 1774 vidare till Lannaskede kyrka där den fortfarande fins kvar.
Istället fick orgelbyggaren Lars Strömblad i Ödeshög i uppdrag att bygga en ny orgel till Norra Sandsjö kyrka. För att smycka orgelfasaden lät man anlita målaren Pehr Hörberg, som då ännu inte hunnit få sitt genombrott som målare av altartavlor. Hörberg som fick 14 riksdaler för jobbet skrev senare om detta arbete: ”För min nödtorft måste jag göra vad jag kom åt att förtjäna mig något”
Kyrkan förlängdes senare under medeltiden mot öster och mot väster cirka år 1600, och vid en stor ombyggnad hundra år senare breddades kyrkan mot norr till det dubbla.
Innan dess hade kyrkan eldhärjats. Det var 1568 sedan den utsatts för beskjutning från en trupp ur den danske fältherren Daniel Ranzaus armé.
Tre kulhål i den gamla järndörren i södra muren finns kvar som ett minne från denna händelse.
1635 hade kyrkan återigen råkat ut för en olycka. Då rasade kyrkans torn och förstörde delvis kyrkans valvtak. Från denna tid fick istället en fristående klockstapel husera kyrkklockorna. Man hade visserligen i mitten av 1800-talet funderingar på att låta uppföra ett nytt kyrktorn, men trots att pengar samlades in för detta ändamål blev bygget aldrig utfört.
1709 utfördes kyrkans dekorativa målningar i taket och delvis på väggarna av en mäster från Karlskrona vid namn Johan Columbus, som även smyckat flera andra kyrkor i trakten. Sägnen berättar att målaren Columbus efter att jobbet var klart i Norra Sandsjö dränkte sig i den närbelägna Sandsjön - men det är som sagt en sägen - och om det har någon bäring i verkligheten vet vi inte!
Målningarna i främre delen av valvtaket visar bland annat skapelseakten. I mitten dominerar riskvapnet uppburet av två lejon. Över orgelläktaren ses Kristus med segerfanan. En scen visar Marie bebådelse. Och här ser vi en scen ur Gamla testamentet; Jacob brottas med ängeln - och Abraham offrar Isak.
På ena sidan av korfönstret över altaruppsatsen ser vi Moses med stentavlan, och på den andra sidan Jesus som ”Salvator Mundi” - Världens frälsare. I texter på taket berättas att målningarna bekostades med en summa av 200 daler silvermynt av greve Fabian Vrede och dennes hustru Britta Cruus.
Målningarna på väggarna var under lång tid överkalkade men togs åter fram vi den restaurering på 1940-talet. Man återupptäckte då också fragment av väggmålningar från 1500-talet. De igenmurade fönster och en en äldre portal man då också hittade har nu markerats i den nuvarande putsytan.
Altaruppsatsen har delar som är från olika epoker. Den över delen är från 1500-1600-talet, och den undre utförd 1768 av Anders G Wadsten. Den kände kyrkomålaren Pehr Hörberg gifte sig 1769 här i kyrkan med pigan Maria Eriksdotter från Möcklabo. Enligt traditionen skänkte han då en tavla till kyrkan. Det bör det vara den nedersta lilla tavlan som föreställer ”Nattvarden”.
Överst på altaruppsatsen finns ett par adelsvapen tillhörande greve Carl Mauriz Lewenhaupt till Eksjöhovsgård och dennes hustru Anna Maria Cruus.
På predikstolen som är utförd av mästaren Gustav Khilman från Borås tillsammans med tre gesäller syns bland annat Karl XII:s namnskiffer.
Triumfkrucifixet över ingången till sakristian är från 1300-talet, men det är trots sin aktningsvärda låter inte det äldsta inventariet i kyrkan.
Det är istället dopfunten som anses vara tillverkad av en mästare som brukar kallas ”Bestarius” - eller ”Vilddjursmästern” under senare delen av 1100-talet. Ett tillhörande doplock av mässing är från 1600-talet.
Ett ståndur är enligt arkivuppgifter skänkt till kyrkan 1762 av rusthållaren Carl Jacobsson.
I samma hörn finns en piscina i form av en nisch i stenväggen.
På väggen hänger ett epitafium över ätten Printzensköld, enligt uppgift möjligen målat av konterfejare Johan Werner den yngre. Johan Prinsensköld utnämndes efter freden i Roskilde 1658 till guvernör på Bornholm, där han dock efter kort tid blev mördad. Efter att en tid suttit fängslade fick de överlevande i familjen återvända till Sandsjö socken, tillsammans med stoftet av Johan Prinzensköld som fick sin gravplats under golvet i kyrkan. På tavlan ser vi bland annat sonen Jacob liggande död framför resten av familjen. Sonen dog även han på Bornholm.
På golvet står en manshög golvljusstake av mässing med fem armar från 1760.
I mittgången finns några gravhällar.
I sakristian förvaras bland annat en mässhake som troligen är från 1400-talet, och den används forfarande vid högtidliga tillfällen, bland annat under julottan.
En svart mässhake som inköptes 1747 för 280 riksdalen är troligen tillverkad av Christofer Sergel, far till den berömde bildhuggaren Tobias Sergel.
En kollekthåv fanns upptagen i en inventarieförteckning redan 1684, där den står benämnd som ”pung med bjällra”. Håven är troligen en gåva från kyrkoherden Magnus Benedicti Bexelius som verkade här mellan åren 1670 och 1685. Pinglan på skaftet skulle väcka sömniga kyrkobesökare när kollekten togs upp, något som förr skedde under predikan.
En orgelläktare hade man redan i början av 1700-talet, men införskaffandet av orgel dröjde till 1734, då man inköpte ett gammal orgelverk av utländskt ursprung. Den byggdes om och installerades av den före detta soldaten Lars Sohlberg, som sedan stannade kvar i Sandsjö som organist i över 30 år.
Den gamla orgeln såldes 1774 vidare till Lannaskede kyrka där den fortfarande fins kvar.
Istället fick orgelbyggaren Lars Strömblad i Ödeshög i uppdrag att bygga en ny orgel till Norra Sandsjö kyrka. För att smycka orgelfasaden lät man anlita målaren Pehr Hörberg, som då ännu inte hunnit få sitt genombrott som målare av altartavlor. Hörberg som fick 14 riksdaler för jobbet skrev senare om detta arbete: ”För min nödtorft måste jag göra vad jag kom åt att förtjäna mig något”
