Berättelser om kyrkor i Växjö stift
lista / karta Värnamo kommun
Hångers kyrka
Berättelser om kyrkor
i Växjö stift
lista
Hångers kyrka
Det är troligt att den allra första kyrkan i området var en stavkyrka uppförd vid början av 1100-talet. När den gamla träkyrkan från 1300-talet revs 1882 hittade man väggplankor av kluvna ekstockar från en byggnad i stavteknik.
När frågan väcktes om uppförande av en ny kyrka under 1800-talet uppkom samtidigt planer på en ny kyrkplats. Frågan om platsen för den nya kyrkan fördröjde nybygget i flera årtionden innan man slutligen kom överens.
I grannsocknen Kärda hade ritningar gjorts upp till en ny kyrka av arkitekt Johan Fredrik Åbom vid Överintendentsämbetet i Stockholm. Man lånade dessa ritningar till den då ännu inte uppförda kyrkan men bestämde bland annat att Hångers kyrka skulle byggas något mindre.
Utifrån dessa premisser beställdes nya ritningar som togs fram av Emil Viktor Langlet vid Överintendentsämbetet.
Denne är mest känd för sina då omstridda centralkyrkor, men här följde han direktiven och tog fram en högst ordinär kyrka.
Entreprenadauktionen som utlystes inför bygget resulterade i tre anbud som alla förkastades och istället erbjöds den entreprenör som var villig att uppföra kyrkan för 8500 kronor jobbet. Byggmästare A Larsson från Slätteryd antog detta, och 1881 påbörjades byggnadsarbetet. Larsson hade då precis hunnit slutföra bygget med Kärda kyrka. Han hade så att säga ånga uppe. Byggnadsarbetena gick snabbt och 1883 stod både kyrkan och kyrkogården klar.
I tornet hänger tre klockor. Den äldsta som är från 1400-talet, enligt uppgift gjuten av munkarna vid Nydala kloster.
Storklockan är gjuten 1607 och den tredje klockan har skänkts till kyrkan 1969.
Altartavla utförd av kyrkomålaren Ludvig Frid 1882. Det är en kopia av Carl Blochs altartavla i Hörups kyrka i Skåne med motivet ”Kristus tröstaren”, och skänktes till kyrkan av Toftaholms fideikommiss greve Gustaf Trolle Bonde.
Arkitekten vid Överintendentsämbetet Gustaf Dahl har ritat altarringen, predikstolen och orgelläktaren.
Dopfunt av sandsten daterad till 1100-talets andra hälft och är ett verk av den så kallade Njudungsgruppen.
2004 återfick kyrkan ett medeltida triumfkrucifix efter att ha varit deponerat på Jönköpings läns museum i över 100 år.
Samtidigt kom därifrån också en gammal kyrkstöt tillbaka till kyrkan. Med denna kunde kyrkväktaren stöta på och väcka den församlingsbo, som råkat somna under gudstjänsten.
Kyrksilvret som är från 1600-talets början kommer från Skåne och är eventuellt ett krigsbyte.
1882 byggde orgelbyggaren Carl Elfström från Ljungby en orgel. Fasaden är ritad av arkitekten Gustaf Dahl, som kanske är mest känd för att ha ritat Kungliga Biblioteket i Humlegården i Stockholm.
Precis som kyrkobyggnaden har även orgeln en slående likhet med den orgel som finns i Kärda kyrka.
När frågan väcktes om uppförande av en ny kyrka under 1800-talet uppkom samtidigt planer på en ny kyrkplats. Frågan om platsen för den nya kyrkan fördröjde nybygget i flera årtionden innan man slutligen kom överens.
I grannsocknen Kärda hade ritningar gjorts upp till en ny kyrka av arkitekt Johan Fredrik Åbom vid Överintendentsämbetet i Stockholm. Man lånade dessa ritningar till den då ännu inte uppförda kyrkan men bestämde bland annat att Hångers kyrka skulle byggas något mindre.
Utifrån dessa premisser beställdes nya ritningar som togs fram av Emil Viktor Langlet vid Överintendentsämbetet.
Denne är mest känd för sina då omstridda centralkyrkor, men här följde han direktiven och tog fram en högst ordinär kyrka.
Entreprenadauktionen som utlystes inför bygget resulterade i tre anbud som alla förkastades och istället erbjöds den entreprenör som var villig att uppföra kyrkan för 8500 kronor jobbet. Byggmästare A Larsson från Slätteryd antog detta, och 1881 påbörjades byggnadsarbetet. Larsson hade då precis hunnit slutföra bygget med Kärda kyrka. Han hade så att säga ånga uppe. Byggnadsarbetena gick snabbt och 1883 stod både kyrkan och kyrkogården klar.
I tornet hänger tre klockor. Den äldsta som är från 1400-talet, enligt uppgift gjuten av munkarna vid Nydala kloster.
Storklockan är gjuten 1607 och den tredje klockan har skänkts till kyrkan 1969.
Altartavla utförd av kyrkomålaren Ludvig Frid 1882. Det är en kopia av Carl Blochs altartavla i Hörups kyrka i Skåne med motivet ”Kristus tröstaren”, och skänktes till kyrkan av Toftaholms fideikommiss greve Gustaf Trolle Bonde.
Arkitekten vid Överintendentsämbetet Gustaf Dahl har ritat altarringen, predikstolen och orgelläktaren.
Dopfunt av sandsten daterad till 1100-talets andra hälft och är ett verk av den så kallade Njudungsgruppen.
2004 återfick kyrkan ett medeltida triumfkrucifix efter att ha varit deponerat på Jönköpings läns museum i över 100 år.
Samtidigt kom därifrån också en gammal kyrkstöt tillbaka till kyrkan. Med denna kunde kyrkväktaren stöta på och väcka den församlingsbo, som råkat somna under gudstjänsten.
Kyrksilvret som är från 1600-talets början kommer från Skåne och är eventuellt ett krigsbyte.
1882 byggde orgelbyggaren Carl Elfström från Ljungby en orgel. Fasaden är ritad av arkitekten Gustaf Dahl, som kanske är mest känd för att ha ritat Kungliga Biblioteket i Humlegården i Stockholm.
Precis som kyrkobyggnaden har även orgeln en slående likhet med den orgel som finns i Kärda kyrka.
