Stacks Image 262067

Berättelser om kyrkor i Växjö stift
lista / karta Sävsjö kommun
Hjälmseryds gamla kyrka

Berättelser om kyrkor
i Växjö stift

lista
Hjälmseryds gamla kyrka

Hjälmseryds gamla kyrka kan vara byggd till och med före våra första klosterbyggen på 1100-talet, Nydala och Alvastra, men precis som de övriga Njudungskyrkorna har den senare byggts till och byggts om. Bland annat byggdes kyrkan på 1700-talet ut åt väster till den storlek som vi idag kan se markeras av murarna utanför nuvarande huvudingången.

Eftersom den gamla kyrkan på 1800-talet blivit för liten för den växande församlingen beslutade man att bygga en ny kyrka, och det bestämdes att den gamla skulle rivas.
Det var dock inte fullt så enkelt som man trodde. Inte ens med krut lyckades man rasera kyrkmurarna. Istället såldes kyrkobyggnaden på auktion för 50 riksdaler och inventarierna spreds över bygden. Altarskivan i granit blev kökstrappa och dopfuntens cuppa tror man kom att fungera som tvagningskar i en vattenkuranstalt som låg i närheten!
Dessutom kom sydportalens omfattning att användes som ingång till en jordkällare! Och många av inventarierna hamnade i Hjälmseryds nya kyrka. Även de gamla kyrkkockorna och de smidda grindarna återfinns där. Efter bara något år återstod en tom ruin. Inne i långhuset växte sig träden höga och buskar och växter tog över.

De grindar som nu leder in till kyrkogården och som föreställer liknelsen om de tio jungfrurna ur Matteus 25, smiddes 1965 av smidesmästare Per Anders Henriksson efter ritningar av Maj Starck.

Det var på 1920-talet som tanken på att återuppbygga kyrkan väcktes. Återuppbyggnaden blev en riksangelägenhet och en landsomfattande insamling resulterade i närmare 40 000 kronor. Så långt det var möjligt försökte man finna fram alla de föremål och delar från den gamla kyrkan som fanns utspridda över trakten. Men den hel del måste ändå nytillverkas.

1934 kunde så kyrkan åter invigas efter att ha stått ruin i över 70 år.

Eftersom kyrkan varit ruin under många år så finns inte speciellt många ursprungliga inventarier eller detaljer kvar från medeltiden. Vi vet att det runt altaret i koret och runt triumfbågen fanns bysantinska 1200-talsmålningar av hög klass. På 1700-talet uppskattade man dock inte målningarna utan de överkalkades. När sedan kyrkan stod som ruin under förr förra seklet såg regnet till att kalken sköljdes bort – och målningarna trädde åter fram. Folklivsforskaren Nils Månsson Mandelgren avbildade de kvarvarande målningarna i mitten av 1800-talet som då klassades som landets äldsta bysantinska målningar. Tyvärr är de för evigt borta för eftervärlden.

Längst fram i koret finner vi altaret. Altarstenen i granit är den ursprungliga från medeltiden – men har ett antal år tjänat som trappsten.
I en fördjupning på ovansidan har man tidigare förvarat reliker i en blyask. Dessa finns nu på Växjö Museum. Den röda bönelampan markerar sakramentet, och det skåp du ser infällt i väggen nere till höger om altaret kallas tabernaklet. Här förvaras de oblater eller det bröd som blivit förvandlade till Kristi Kropp under mässan, och som ännu inte konsumerats.

Bakom dopfunten som är från 1100-talet hänger en vacker bildvävnad som talar om dopet, skapad av textilkonstnärinnan Ingrid Danielsson. Den nedersta bilden avbildar Noaks ark, som sedan gammalt fått tala om kyrkan som bringar räddning från kaosmakternas vågor. Näst nedersta bildraden visar Israels barns vandring genom Röda havet undan Egyptierna, symbol för dopet i Gamla testamenten. Näst översta raden visar Kyrkans gemenskap med Jungfru Maria ansikte i portalen, med gåvor till den döpte ur Nya testamentet – och längst upp på vävnaden ser vi Ledstjärnan från Betlehem eller Kristus, morgonstjärnan ur Nya testamentet.

Dopljusstaken är precis som kyrkan en blandning av nytt och gammalt. Den är tillverkad så sent som på 1970-talet av svart ek, som legat i en myr i Söndra, drygt 3 kilometer härifrån. Och ekstocken kan möjligen vara jämngammal med den ursprungliga kyrkan.
Ljusstaken är ett verk av konstnärinnan Eva Spångberg, som hade sin gård på gångavstånd från kyrkan. Många föremål i kyrkan är skapade av hennes händer.
Som exempelvis det snidade guldglänsande altarkorset, det stora triumfkrucifixet samt Mariabilden strax bortanför predikstolen, föreställande den krönta himladrottningen med Kristus i sitt knä. Hon har även snidat foten till kyrkans gamla predikstol som är från 1600-talets mitt.

Eva Spångberg - som gärna valde att kalla sig för ”förkunnare i trä” har bidragit med verk till flera andra Njudungskyrkor i trakten men finns också bland annat representerad i Växjö och Uppsala Domkyrka, Guldhedskyrkan i Göteborg och Storkyrkan i Stockholm, liksom i många andra kyrkor över hela landet.

I ljusinsläppet över entrén i väster sitter en halvrund glasmålning, utförd av Elis Lundquist, och var när den kom på plats troligen en av de tidigaste av detta slag i Sverige. Motivet som är skapad i hugget arkitekturglas i ett armerat bruk föreställer jungfru Marias bebådelse

Kyrkans nuvarande mekaniska orgel tillverkades i mitten av 1800-talet för privat bruk av den kände orgelbyggaren Johannes Magnusson i Lemnhult. Orgeln renoverades 1953 av Bröderna Moberg, Sandviken.
Stacks Image 262090