Berättelser om kyrkor i Växjö stift
lista / karta Vetlanda kommun
Björkö kyrka
Berättelser om kyrkor
i Växjö stift
lista
Björkö kyrka
I början av 1800-talet stod valet att antingen bygga om den gamla medeltida kyrkan eller bygga nytt.
År 1841 fick länsbyggmästare Carl Robert Palmér i uppdrag att upprätta ett förslag på en ny kyrka åt församlingen. Senare bearbetades ritningsförslaget av arkitekten vid Överintendentsämbetet i Stockholm Carl-Gustaf Blom-Carlsson. Församlingen var dock inte nöjda med Blom-Carlssons ändringar och han fick göra en ny ritning som till sist godkändes.
Sakristian fick sin plats i ett av de två mindre rum som omger tornet.
Den nya kyrkan, byggd i så kallas empirestil, uppfördes under första halvan av 1840-talet. I samband med att man byggde den nya kyrkan revs den gamla medeltidskyrkan, som var belägen cirka 50 meter väster om den nuvarande, och som troligen var av Njudungstyp liknande de gamla kyrkorna i Myresjö , Vallsjö eller Nävelsjö. En kulle, som är en kvarvarande rest av en gravkammare anger i dag platsen.
Invigningen av Björkö nuvarande kyrka förrättades 1850 av biskop Christopher Isac Heurlin.
Altaruppsatsen från den gamla kyrkan med motivet ”Nattvardens instiftande” utfördes 1761 av bildhuggaren Johan Ullberg och har nu sin plats på norra långhusväggen. Namnet kan skapa en del förvirring, i vart fall i vår del av landet, då det fanns flera träsnidare med det namnet. Den mest kände av dessa var den mycket produktive skånske bildhuggaren och gästgivaren i Hurva utanför Eslöv. Det fanns också flera bildhuggare i Västergötland med namnet Ullberg.
Skaparen av denna altaruppsats anges var en Johan Ullberg Johansson men det fanns också en bildhuggare med det liknande namnet Magnus Ullberg Johansson, som bland annat gjorde den predikstol som finns i Habo kyrka. Stilen på altaruppsatsen i Björkö kyrka påminner dock mycket den Skånes träsnidarens arbeten - och vi vet att denne Ullberg gjorde altarprydnads som till och med hamnade i Östergötland.
Den altartavla som nu har sin plats i koret med motivet ”Jesus välsignar barnen”, är utförd 1865 av den Blekingefödde konstnären Bengt Nordenberg Trots fattig uppväxt fick han 21 år gammal chansen att studera vid Konstakademin i Stockholm. Han studerade sedan bland annat i Paris och i Rom innan han slog sig ner i Düsseldorf.
Dopfunten i kalksten togs i bruk 1939.
En förändring av interiören skedde i början av 1900-talet då man bestämde att de begravningsvapen som prytt den gamla kyrkans väggar skulle få plats i den nya kyrkan.
Vapensköldarna, så kallade anvapen eller begravningsvapen, är från betydande släkter i trakten. På södra väggen hänger vapnet över överstelöjtnant friherre Gustav Mörner till Rödjenäs, som dog 1734.
Till vänster i koret syns vapnet över löjtnant Friedrich Duse till Sjöeryd, död 1751.
Den tredje skölden som hänger till höger i koret är man osäker på. Den kan möjligen vara över Samuel Duse till Sjöeryd som dog 1672. Eller över kapten Christer Samuel Duse som dog 1711. Anledningen till förvirringen är att namnet tycks ha blivit omålat vid ett senare skede.
Den första orgeln var byggd 1848 av den flitige orgelbyggaren Sven Nordström från Flisby. Orgeln byggdes om 1950 av Bo Wedrup från Uppsala. När orgelverket sedan 1967 ersattes av ett nytt byggt av Olof Hammarberg i Göteborg, och som av många anses vara hans främsta bygge, behöll man den gamla fasaden från 1848 års orgel.
I kyrkan förvaras även kyrkans gamla 1400-talsklocka, som byttes ut 1988 eftersom den fått en spricka och efter lagningen inte återfått rätt klang.
En kalkduk från 1783 användes långt in på 1900-talet, men förvaras numera i det museum som inretts i en av kyrkans tornkammare. Här finns även bland annat begravningsvapen över släkten Duse på Sjöeryd och orgelbordet från Nordströmsorgeln.
År 1841 fick länsbyggmästare Carl Robert Palmér i uppdrag att upprätta ett förslag på en ny kyrka åt församlingen. Senare bearbetades ritningsförslaget av arkitekten vid Överintendentsämbetet i Stockholm Carl-Gustaf Blom-Carlsson. Församlingen var dock inte nöjda med Blom-Carlssons ändringar och han fick göra en ny ritning som till sist godkändes.
Sakristian fick sin plats i ett av de två mindre rum som omger tornet.
Den nya kyrkan, byggd i så kallas empirestil, uppfördes under första halvan av 1840-talet. I samband med att man byggde den nya kyrkan revs den gamla medeltidskyrkan, som var belägen cirka 50 meter väster om den nuvarande, och som troligen var av Njudungstyp liknande de gamla kyrkorna i Myresjö , Vallsjö eller Nävelsjö. En kulle, som är en kvarvarande rest av en gravkammare anger i dag platsen.
Invigningen av Björkö nuvarande kyrka förrättades 1850 av biskop Christopher Isac Heurlin.
Altaruppsatsen från den gamla kyrkan med motivet ”Nattvardens instiftande” utfördes 1761 av bildhuggaren Johan Ullberg och har nu sin plats på norra långhusväggen. Namnet kan skapa en del förvirring, i vart fall i vår del av landet, då det fanns flera träsnidare med det namnet. Den mest kände av dessa var den mycket produktive skånske bildhuggaren och gästgivaren i Hurva utanför Eslöv. Det fanns också flera bildhuggare i Västergötland med namnet Ullberg.
Skaparen av denna altaruppsats anges var en Johan Ullberg Johansson men det fanns också en bildhuggare med det liknande namnet Magnus Ullberg Johansson, som bland annat gjorde den predikstol som finns i Habo kyrka. Stilen på altaruppsatsen i Björkö kyrka påminner dock mycket den Skånes träsnidarens arbeten - och vi vet att denne Ullberg gjorde altarprydnads som till och med hamnade i Östergötland.
Den altartavla som nu har sin plats i koret med motivet ”Jesus välsignar barnen”, är utförd 1865 av den Blekingefödde konstnären Bengt Nordenberg Trots fattig uppväxt fick han 21 år gammal chansen att studera vid Konstakademin i Stockholm. Han studerade sedan bland annat i Paris och i Rom innan han slog sig ner i Düsseldorf.
Dopfunten i kalksten togs i bruk 1939.
En förändring av interiören skedde i början av 1900-talet då man bestämde att de begravningsvapen som prytt den gamla kyrkans väggar skulle få plats i den nya kyrkan.
Vapensköldarna, så kallade anvapen eller begravningsvapen, är från betydande släkter i trakten. På södra väggen hänger vapnet över överstelöjtnant friherre Gustav Mörner till Rödjenäs, som dog 1734.
Till vänster i koret syns vapnet över löjtnant Friedrich Duse till Sjöeryd, död 1751.
Den tredje skölden som hänger till höger i koret är man osäker på. Den kan möjligen vara över Samuel Duse till Sjöeryd som dog 1672. Eller över kapten Christer Samuel Duse som dog 1711. Anledningen till förvirringen är att namnet tycks ha blivit omålat vid ett senare skede.
Den första orgeln var byggd 1848 av den flitige orgelbyggaren Sven Nordström från Flisby. Orgeln byggdes om 1950 av Bo Wedrup från Uppsala. När orgelverket sedan 1967 ersattes av ett nytt byggt av Olof Hammarberg i Göteborg, och som av många anses vara hans främsta bygge, behöll man den gamla fasaden från 1848 års orgel.
I kyrkan förvaras även kyrkans gamla 1400-talsklocka, som byttes ut 1988 eftersom den fått en spricka och efter lagningen inte återfått rätt klang.
En kalkduk från 1783 användes långt in på 1900-talet, men förvaras numera i det museum som inretts i en av kyrkans tornkammare. Här finns även bland annat begravningsvapen över släkten Duse på Sjöeryd och orgelbordet från Nordströmsorgeln.
