Berättelser om kyrkor i Växjö stift
lista / karta Vaggeryds kommun
Åkers kyrka
Berättelser om kyrkor
i Växjö stift
lista
Åkers kyrka
Den första kyrkan i Åker var i trä och låg strax intill en hednisk kultplats, där hembygdsgården nu ligger. Efter att den första kyrkan länge stått tom och oanvänd lämnades den till biskopen i Linköping, som enligt uppgift lät plocka ner kyrkan, för att sedan återuppföra byggnaden vid sin sätesgård på Visingsö, där den fick tjäna som hospitalkyrka.
Den andra kyrkan i Åker uppfördes omkring år 1480 och stod kvar till 1840-talet då den nuvarande kyrkan byggdes. Faktum är att den gamla kyrkan fick stå orörd medans större delen av bygget av den nya kyrkan pågick utanpå den gamla. Först när den nya kyrkans tak skulle resas blev man tvungen att riva den gamla kyrkan.
Rester av den gamla kyrkan finns under golvet och en tavla i vapenhuset visar hur denna kyrka såg ut.
Storklockan som hänger i nuvarande kyrkan, hängde tidigare i en klockstapel, gjöts på kyrkbacken i Åker år 1528 av klockgjutaren Olof Sunasson.
Den nuvarande kyrkan som ritades av läns- och stadsbyggmästare Berntsson. Det står även angivet att kyrkan ritades av arkitekt Theodor Edberg vid Överintendentsämbetet, men denne bearbetade och godkände ritningarna.
När kyrkan uppfördes av byggmästare Peter Petersson i Tåå i Älvsborgs län gjordes han dock mindre avvikelser från ritningarna, främst när det gällde planformen och utformningen av tornlanterninen.
En allvarlig och olycklig händelse inträffade när spåntaket på kyrkan var lagt. När man då kapade stegarna som lagts på taket i samband med arbetet träffade en av dessa en av arbetarna som inte hörsammat att han skulle hålla sig undan. Han skadades så allvarligt att han avled någon dag senare.
Kyrkan stod klar för invigning första söndagen i advent 1846
Predikstolen i Åkers nya kyrka byggdes av ”Predikstolsmakaren” Andreas Lindqvist från Hökhult i Långaryd. Han hade 18 år gammal börjat sin bana som inredningssnickare till kyrkor och avled först 1884, 87 år gammal.
Den tidigare altartavlan från 1700-talet som har motivet ”Nattvarden”, skapad av Conrad Bankeberg från Mariestad finns numera i vapenhuset. Den hade klarat sig efter rivningen av den gamla kyrkan då all inredning såldes. Tavlan var så stor att ingen ville ha den, och den förvarades därefter ihoprullad i Åkers prästgård. Så småningom hamnade den som betalning för en skuld hos grosshandlare Sundberg i Skillingaryd, som lät restaurera tavla och skänka den till Skillingaryds kyrka, med förbehållet att om den inte passade där skulle den överlämnas till Åkers kyrka. Och hit kom den åter på 1980-talet.
Den nuvarande altartavlan är utförd 1938 av Kåge Liefwendahl, och har motivet "Herdarnas tillbedjan”. Kåge Liefwendahl, eller Karl Gustaf Ludvig Liefwendahl som han egentligen hette kunde förutom konstnär även titulera sig pianist, tonsättare och journalist.
Kortaket dekorerades 1938 av konstnären Torsten Hjelm med motiv: "Kristi uppståndelse".
Dopfunten är skuren i trä av bildhuggaren Erik Sand i Strängnäs, och införskaffades 1909. På funten finns Unaman, Sunaman och Vinaman avbildade. Dessa tre var systersöner till Sankt Sigfrid, som också finns avbildade på dopfunten. Enligt legenden döpte han vår förste kristne kung Olof Skötkonung i Husaby källa. Enligt samma legend rånmördades de tre systersönerna av en skara värendsbor under tiden då Sigfrid var på sin resa i Västergötland. När Sigfrid återvände till Värend fann han ett träkar med sina fränders avhuggna huvuden flytande på Växjösjön. Sankt Sigfrid avbildas därför bärande ett kar med tre avhuggna huvuden.
På 1930-talet renoverades det gamla 1300-talskrucifixet och hängdes på sin nuvarande plats i kyrkan.
1854 byggde Johan Nikolaus Söderling i Göteborg en orgel till den då nya kyrkan med fjorton stämmor.
Orgelfasaden utfördes efter ritningar av arkitekten Johan Fredrik Åbom vid Överintendentsämbetet. Denna orgel ersattes 1937 med ett nytt verk byggt av A. Mårtenssons Orgelfabrik AB i Lund.
Den andra kyrkan i Åker uppfördes omkring år 1480 och stod kvar till 1840-talet då den nuvarande kyrkan byggdes. Faktum är att den gamla kyrkan fick stå orörd medans större delen av bygget av den nya kyrkan pågick utanpå den gamla. Först när den nya kyrkans tak skulle resas blev man tvungen att riva den gamla kyrkan.
Rester av den gamla kyrkan finns under golvet och en tavla i vapenhuset visar hur denna kyrka såg ut.
Storklockan som hänger i nuvarande kyrkan, hängde tidigare i en klockstapel, gjöts på kyrkbacken i Åker år 1528 av klockgjutaren Olof Sunasson.
Den nuvarande kyrkan som ritades av läns- och stadsbyggmästare Berntsson. Det står även angivet att kyrkan ritades av arkitekt Theodor Edberg vid Överintendentsämbetet, men denne bearbetade och godkände ritningarna.
När kyrkan uppfördes av byggmästare Peter Petersson i Tåå i Älvsborgs län gjordes han dock mindre avvikelser från ritningarna, främst när det gällde planformen och utformningen av tornlanterninen.
En allvarlig och olycklig händelse inträffade när spåntaket på kyrkan var lagt. När man då kapade stegarna som lagts på taket i samband med arbetet träffade en av dessa en av arbetarna som inte hörsammat att han skulle hålla sig undan. Han skadades så allvarligt att han avled någon dag senare.
Kyrkan stod klar för invigning första söndagen i advent 1846
Predikstolen i Åkers nya kyrka byggdes av ”Predikstolsmakaren” Andreas Lindqvist från Hökhult i Långaryd. Han hade 18 år gammal börjat sin bana som inredningssnickare till kyrkor och avled först 1884, 87 år gammal.
Den tidigare altartavlan från 1700-talet som har motivet ”Nattvarden”, skapad av Conrad Bankeberg från Mariestad finns numera i vapenhuset. Den hade klarat sig efter rivningen av den gamla kyrkan då all inredning såldes. Tavlan var så stor att ingen ville ha den, och den förvarades därefter ihoprullad i Åkers prästgård. Så småningom hamnade den som betalning för en skuld hos grosshandlare Sundberg i Skillingaryd, som lät restaurera tavla och skänka den till Skillingaryds kyrka, med förbehållet att om den inte passade där skulle den överlämnas till Åkers kyrka. Och hit kom den åter på 1980-talet.
Den nuvarande altartavlan är utförd 1938 av Kåge Liefwendahl, och har motivet "Herdarnas tillbedjan”. Kåge Liefwendahl, eller Karl Gustaf Ludvig Liefwendahl som han egentligen hette kunde förutom konstnär även titulera sig pianist, tonsättare och journalist.
Kortaket dekorerades 1938 av konstnären Torsten Hjelm med motiv: "Kristi uppståndelse".
Dopfunten är skuren i trä av bildhuggaren Erik Sand i Strängnäs, och införskaffades 1909. På funten finns Unaman, Sunaman och Vinaman avbildade. Dessa tre var systersöner till Sankt Sigfrid, som också finns avbildade på dopfunten. Enligt legenden döpte han vår förste kristne kung Olof Skötkonung i Husaby källa. Enligt samma legend rånmördades de tre systersönerna av en skara värendsbor under tiden då Sigfrid var på sin resa i Västergötland. När Sigfrid återvände till Värend fann han ett träkar med sina fränders avhuggna huvuden flytande på Växjösjön. Sankt Sigfrid avbildas därför bärande ett kar med tre avhuggna huvuden.
På 1930-talet renoverades det gamla 1300-talskrucifixet och hängdes på sin nuvarande plats i kyrkan.
1854 byggde Johan Nikolaus Söderling i Göteborg en orgel till den då nya kyrkan med fjorton stämmor.
Orgelfasaden utfördes efter ritningar av arkitekten Johan Fredrik Åbom vid Överintendentsämbetet. Denna orgel ersattes 1937 med ett nytt verk byggt av A. Mårtenssons Orgelfabrik AB i Lund.
