Berättelser om kyrkor i Växjö stift
lista / karta Värnamo kommun
Värnamo kyrka
Berättelser om kyrkor
i Växjö stift
lista
Värnamo kyrka
Den nuvarande kyrkan i Värnamo invigdes 1875 och ersatte då en tidigare kyrka från 1776.
Kyrkan ritades av arkitekten vid Överintendentsämbetet Albert Törnqvist, och kom att likna den kyrka i Västra Ed på Småländska östkusten som Thörnqvist ritat tidigare.
Det har funnits flera kyrkor tidigare, men om den första kyrkan i Värnamo vet man nästan inget mer än att den förmodligen byggdes på 1300-talet och att det något tidigare fanns en kyrkoherde vid namn Gøty som var verksam i trakten kring 1238.
Trakten har hört hemma i tre olika stift. Från första början är Sverige kristnades hörde Östbo till Skara stift, för att i mitten av 1100-talet övergå till Linköpingsstiftet. 1555 förenades Östbo kontrakt med Växjö stift.
I slutet av 1600-talet skövlades den dåvarande kyrkan av danskarna, men återuppbyggdes. Kyrkan ombyggdes på 1770-talet. Den gamla kyrkans dörr med märken efter skott som slutet av 1600-talet finns bevarad i vapenhuset.
Den nuvarande kyrkan i Värnamo byggdes åren 1872 till 75 av byggmästarna A Ingemansson och Anders Pettersson från Västergötland. Stenar från den gamla kyrkan, som blivit för liten, användes vid byggandet av den nya, och även om kyrkan var färdigbyggd till advent 1874, dröjde det till midsommardagen året efter innan den kunde invigas av biskop Henrik Gustaf Hultman.
Värnamo kyrkan kallas ibland Andreaskyrkan. På kyrktornet sitter ett Andreaskors och inne i kyrkans norra korsarm finns Sankt Andreas Kapell. Aposteln Andreas var bror till Petrus. I Johannesevangeliet kan vi läsa att Andreas var lärjunge till Johannes Döparen. Andreas kände genast igen Jesus som Messias och skyndade att introducera honom för sin bror Paulus. Sankt Andreas är också Skottlands skyddshelgon.
När den nuvarande kyrkan togs i bruk på 1870-talet blev Fredrik Finnander ringare, och det var ett yrke som gått i arv. Hans far skomakaren Daniel Finn hade, liksom dennes far skräddaren Johannes Finn varit ringare i den tidigare kyrkan i Värnamo.
I det drygt 47 meter höga tornet hänger två malmklockor. Lillklockan är den äldsta, gjuten 1822 av T Fries. Den större är gjuten 1845 i Jönköping av M Rönnblom. Ursprungligen trampades ringningen igång av två män, men sedan 1950 sker ringningen elektriskt.
Katedralfönstren i kyrkan är målade av Reinhold Callmander från Göteborg. Fönstren var en gåva till kyrkan 25 års-jubileum år 1898, från grosshandlare Otto Schele i Halmstad, som var bördig från Värnamo.
Mittenfönstret är delat i tre fält. I det nedersta står det IHS (Jesus), runt namnet går den så kallade pärleringen som står för tron och de blå snirklingarna runt denna är en symbol för hoppet. Bakgrundsfärgen är röd och det ska symbolisera kärleken. Tron, hoppet och kärleken.
I det mellersta ser vi två änglar. Den i guldskimrande kläder är en man som håller fram det röda offerkorset. Den andra är en kvinna som håller fram ett rökoffer. Hennes klädnad är violett för fasta och bot, röd för kärleken och grön för tron.
Och slutligen i det översta fönstret ser vi den uppståndne Frälsaren med ”vårsolens gulröda morgonglöd” överst som ett valv.
De båda sidofönstren ska föreställa det himmelska Jerusalems portar.
På altaret står bland annat ett krucifix, liksom en stor femarmad ljusstake som skänktes till kyrkan på 1600-talet av greve Helmert Lillie som var ägare till Helmershus.
Ett nytt altare sattes in år 2000 som komplement till huvudaltaret. Infällt i det nya altaret sitter en sten från klosterkyrkan i Nydala.
Predikstolen fick ursprungligen en mycket dominerande placering i mittskeppet. Men vid ombyggnaden år 2000 fick den sin nuvarande placering i höjd med norra sidoskeppet, för att inte skymma altaret.
Ljuskronan av brons i korsmitten skänktes till kyrkan 1875 i samband med invigningen.
Vid norra korväggen finns en altaruppsats utförd 1904 av skulptören M Rosendahl.
Ett antipendie som förut förvarades i Växjö museum har åter sin plats i kyrkan.
Kyrkskeppet, en tvåmastade med dansk flagg och namnet Ingeborg var en gåva från en bagare i Värnamo som flyttade till Köpenhamn.
I Andreaskapellet på den norra sidan av kyrkorummet finns en dopfunt från 1200-talet.
Den mekaniska kororgeln är byggd 1964 av Åkerman & Lund i Knivsta norr om Stockholm.
Även huvudorgeln på läktaren är mekanisk, byggd 1972 av A Magnussons Orgelbyggeri AB i Mölnlycke.
Redan 1742 fick Värnamo kyrka en orgel byggd av Lars Solberg, Norra Sandsjö till en kostnad av 1200 daler. Lars Solbergs son Jonas, som var organist och klockare i Värnamo församling byggde 1778 en ny orgel, och den föregående flyttades då till Hagshults kyrka. 1874 - alltså ungefär hundra år senare fick kyrkan en orgel byggd av E A Setterquist & Son, Örebro.
Kyrkan ritades av arkitekten vid Överintendentsämbetet Albert Törnqvist, och kom att likna den kyrka i Västra Ed på Småländska östkusten som Thörnqvist ritat tidigare.
Det har funnits flera kyrkor tidigare, men om den första kyrkan i Värnamo vet man nästan inget mer än att den förmodligen byggdes på 1300-talet och att det något tidigare fanns en kyrkoherde vid namn Gøty som var verksam i trakten kring 1238.
Trakten har hört hemma i tre olika stift. Från första början är Sverige kristnades hörde Östbo till Skara stift, för att i mitten av 1100-talet övergå till Linköpingsstiftet. 1555 förenades Östbo kontrakt med Växjö stift.
I slutet av 1600-talet skövlades den dåvarande kyrkan av danskarna, men återuppbyggdes. Kyrkan ombyggdes på 1770-talet. Den gamla kyrkans dörr med märken efter skott som slutet av 1600-talet finns bevarad i vapenhuset.
Den nuvarande kyrkan i Värnamo byggdes åren 1872 till 75 av byggmästarna A Ingemansson och Anders Pettersson från Västergötland. Stenar från den gamla kyrkan, som blivit för liten, användes vid byggandet av den nya, och även om kyrkan var färdigbyggd till advent 1874, dröjde det till midsommardagen året efter innan den kunde invigas av biskop Henrik Gustaf Hultman.
Värnamo kyrkan kallas ibland Andreaskyrkan. På kyrktornet sitter ett Andreaskors och inne i kyrkans norra korsarm finns Sankt Andreas Kapell. Aposteln Andreas var bror till Petrus. I Johannesevangeliet kan vi läsa att Andreas var lärjunge till Johannes Döparen. Andreas kände genast igen Jesus som Messias och skyndade att introducera honom för sin bror Paulus. Sankt Andreas är också Skottlands skyddshelgon.
När den nuvarande kyrkan togs i bruk på 1870-talet blev Fredrik Finnander ringare, och det var ett yrke som gått i arv. Hans far skomakaren Daniel Finn hade, liksom dennes far skräddaren Johannes Finn varit ringare i den tidigare kyrkan i Värnamo.
I det drygt 47 meter höga tornet hänger två malmklockor. Lillklockan är den äldsta, gjuten 1822 av T Fries. Den större är gjuten 1845 i Jönköping av M Rönnblom. Ursprungligen trampades ringningen igång av två män, men sedan 1950 sker ringningen elektriskt.
Katedralfönstren i kyrkan är målade av Reinhold Callmander från Göteborg. Fönstren var en gåva till kyrkan 25 års-jubileum år 1898, från grosshandlare Otto Schele i Halmstad, som var bördig från Värnamo.
Mittenfönstret är delat i tre fält. I det nedersta står det IHS (Jesus), runt namnet går den så kallade pärleringen som står för tron och de blå snirklingarna runt denna är en symbol för hoppet. Bakgrundsfärgen är röd och det ska symbolisera kärleken. Tron, hoppet och kärleken.
I det mellersta ser vi två änglar. Den i guldskimrande kläder är en man som håller fram det röda offerkorset. Den andra är en kvinna som håller fram ett rökoffer. Hennes klädnad är violett för fasta och bot, röd för kärleken och grön för tron.
Och slutligen i det översta fönstret ser vi den uppståndne Frälsaren med ”vårsolens gulröda morgonglöd” överst som ett valv.
De båda sidofönstren ska föreställa det himmelska Jerusalems portar.
På altaret står bland annat ett krucifix, liksom en stor femarmad ljusstake som skänktes till kyrkan på 1600-talet av greve Helmert Lillie som var ägare till Helmershus.
Ett nytt altare sattes in år 2000 som komplement till huvudaltaret. Infällt i det nya altaret sitter en sten från klosterkyrkan i Nydala.
Predikstolen fick ursprungligen en mycket dominerande placering i mittskeppet. Men vid ombyggnaden år 2000 fick den sin nuvarande placering i höjd med norra sidoskeppet, för att inte skymma altaret.
Ljuskronan av brons i korsmitten skänktes till kyrkan 1875 i samband med invigningen.
Vid norra korväggen finns en altaruppsats utförd 1904 av skulptören M Rosendahl.
Ett antipendie som förut förvarades i Växjö museum har åter sin plats i kyrkan.
Kyrkskeppet, en tvåmastade med dansk flagg och namnet Ingeborg var en gåva från en bagare i Värnamo som flyttade till Köpenhamn.
I Andreaskapellet på den norra sidan av kyrkorummet finns en dopfunt från 1200-talet.
Den mekaniska kororgeln är byggd 1964 av Åkerman & Lund i Knivsta norr om Stockholm.
Även huvudorgeln på läktaren är mekanisk, byggd 1972 av A Magnussons Orgelbyggeri AB i Mölnlycke.
Redan 1742 fick Värnamo kyrka en orgel byggd av Lars Solberg, Norra Sandsjö till en kostnad av 1200 daler. Lars Solbergs son Jonas, som var organist och klockare i Värnamo församling byggde 1778 en ny orgel, och den föregående flyttades då till Hagshults kyrka. 1874 - alltså ungefär hundra år senare fick kyrkan en orgel byggd av E A Setterquist & Son, Örebro.
