Berättelser om kyrkor i Växjö stift
lista / karta Värnamo kommun
Torskinge kyrka
Berättelser om kyrkor
i Växjö stift
lista
Torskingne kyrka
Den främre delen av Torskinge kyrka, korpartiet med kryssvalv, är en rest av den första kyrkan på platsen och är troligen från 1200-talet. Kyrkan tillbyggdes i väster år i början av 1700-talet, och fick senare samma århundrade läktare.
1905 gjordes en omfattande restaurering under ledning av arkitekt Gustaf Hermansson vid Överintendentsämbetet i Stockholm. I samband detta byggdes ett nytt vapenhus vid kyrkans södra sida.
Till sägnerna kring kyrkan hör historien om Hjältinnan vid Torskinge kyrka.
På 1500-talet när Danskarna härjade i trakten försökte de hitta fram till Torskinge kyrkan för att plundra och bränna.
Men eftersom de inte hade några kartor tog de en gammal kvinna till fånga för att hon skulle leda dem rätt. Hon ville dock inte att kyrkan skulle plundras och ledde därför den Danska hären fel. När Danskarna upptäckte detta högg de ihjäl kvinnan – men Torskinge kyrka räddades.
Torskingeborna har även senare fått kämpat för sin kyrka. Biskopen Esaias Tegnér ville ha stora ljusa kyrkor och beslutade att Torskinge och Forsheda skulle bygga en ny gemensam kyrka i Forsheda. Två gånger gick Torskingeborna till kungs för att få behålla sin kyrka, och först efter nästan 30 år gjorde man upp striden i godo.
Den inbyggda klockstapeln är byggd 1678.
Storklockan beskrevs i en inventarieförteckning från år 1681 som "En klocka i stapeln, som för dess storlek och skiöna ljud är namnkunnig". Men under en ringning på 1700-talet skadades klockan och fick gjutas om.
Lillklockan inköptes år 1715 för 250 riksdaler från häradshövdingen Johan Boderus Segerkrona i Bolmnäs, som använt klockan som gårdsklocka.
I ett protokoll från 1836 kan vi se att ringningen som ofta sköttes av byggdes ungdomar, i bland gick lite väl våldsamt till.
För att inte klockorna skulle slå över lät man montera tomflaskor ovanför klockorna. Den som slog ner flaskorna och alltså ringde för hårt fick plikta med 32 skilling banco till fattigkassan.
Vid en renovering 1905 utfördes väggmålningar i koret, men utan tillstånd, vilket inte togs emot väl av ansvariga myndigheter. Året efter diskuteras huruvida församlingen skulle tvingas göra om arbetet i koret. Man kompromissade och tillät målningarna var kvar under en viss tid för att tas bort i samband med att nya måleriarbeten utfördes.
På 1930-talet upptäckte man att kyrkans bjälklag och bänkinredning var svampangripna. Ett omfattande restaureringsprogram utarbetades av arkitekt Paul Boberg men församlingens ekonomi gjorde att enbart delar av arbetena kommit att utföras.
Predikstolen är skapad i slutet av 1780-talet av universalgeniet Sven Nilsson Morin från Gnosjö till en kostnad av 300 riksdaler, utifrån en ritning som först godkändes av Kunglig Maj.st. Timglaset är från 1696.
Den gamla altartavlan som nu hänger på norra väggen införskaffades 1733.
I kyrkans ägo är också ett unikt triumfkrucifix, som troligen är från 1200-talet och som hemfördes som krigsbyte från Frankrike under 30-åriga kriget.
Den nuvarande mekaniska orgeln är byggd 1875 av Johannes Andersson i Långaryd. Den renoverades 1971 av Västbo Orgelbyggeri, Långaryd.
Från Torskinge kyrka kommer en broderad mässhake som nu förvaras på Historiska museet i Stockholm. Mässhaken som framställer Lucia-legenden är tillverkad i Nederländerna i slutet av 1400-talet, och är unik i Sverige genom att det bara är där som hela Lucias martyrium skildras. Mässhaken kan ha varit ett krigsbyte som kom till Sverige på 1600-talet, och det kan då också varit en av de första gångerna som Lucia-legenden avbildades i Sverige.
1905 gjordes en omfattande restaurering under ledning av arkitekt Gustaf Hermansson vid Överintendentsämbetet i Stockholm. I samband detta byggdes ett nytt vapenhus vid kyrkans södra sida.
Till sägnerna kring kyrkan hör historien om Hjältinnan vid Torskinge kyrka.
På 1500-talet när Danskarna härjade i trakten försökte de hitta fram till Torskinge kyrkan för att plundra och bränna.
Men eftersom de inte hade några kartor tog de en gammal kvinna till fånga för att hon skulle leda dem rätt. Hon ville dock inte att kyrkan skulle plundras och ledde därför den Danska hären fel. När Danskarna upptäckte detta högg de ihjäl kvinnan – men Torskinge kyrka räddades.
Torskingeborna har även senare fått kämpat för sin kyrka. Biskopen Esaias Tegnér ville ha stora ljusa kyrkor och beslutade att Torskinge och Forsheda skulle bygga en ny gemensam kyrka i Forsheda. Två gånger gick Torskingeborna till kungs för att få behålla sin kyrka, och först efter nästan 30 år gjorde man upp striden i godo.
Den inbyggda klockstapeln är byggd 1678.
Storklockan beskrevs i en inventarieförteckning från år 1681 som "En klocka i stapeln, som för dess storlek och skiöna ljud är namnkunnig". Men under en ringning på 1700-talet skadades klockan och fick gjutas om.
Lillklockan inköptes år 1715 för 250 riksdaler från häradshövdingen Johan Boderus Segerkrona i Bolmnäs, som använt klockan som gårdsklocka.
I ett protokoll från 1836 kan vi se att ringningen som ofta sköttes av byggdes ungdomar, i bland gick lite väl våldsamt till.
För att inte klockorna skulle slå över lät man montera tomflaskor ovanför klockorna. Den som slog ner flaskorna och alltså ringde för hårt fick plikta med 32 skilling banco till fattigkassan.
Vid en renovering 1905 utfördes väggmålningar i koret, men utan tillstånd, vilket inte togs emot väl av ansvariga myndigheter. Året efter diskuteras huruvida församlingen skulle tvingas göra om arbetet i koret. Man kompromissade och tillät målningarna var kvar under en viss tid för att tas bort i samband med att nya måleriarbeten utfördes.
På 1930-talet upptäckte man att kyrkans bjälklag och bänkinredning var svampangripna. Ett omfattande restaureringsprogram utarbetades av arkitekt Paul Boberg men församlingens ekonomi gjorde att enbart delar av arbetena kommit att utföras.
Predikstolen är skapad i slutet av 1780-talet av universalgeniet Sven Nilsson Morin från Gnosjö till en kostnad av 300 riksdaler, utifrån en ritning som först godkändes av Kunglig Maj.st. Timglaset är från 1696.
Den gamla altartavlan som nu hänger på norra väggen införskaffades 1733.
I kyrkans ägo är också ett unikt triumfkrucifix, som troligen är från 1200-talet och som hemfördes som krigsbyte från Frankrike under 30-åriga kriget.
Den nuvarande mekaniska orgeln är byggd 1875 av Johannes Andersson i Långaryd. Den renoverades 1971 av Västbo Orgelbyggeri, Långaryd.
Från Torskinge kyrka kommer en broderad mässhake som nu förvaras på Historiska museet i Stockholm. Mässhaken som framställer Lucia-legenden är tillverkad i Nederländerna i slutet av 1400-talet, och är unik i Sverige genom att det bara är där som hela Lucias martyrium skildras. Mässhaken kan ha varit ett krigsbyte som kom till Sverige på 1600-talet, och det kan då också varit en av de första gångerna som Lucia-legenden avbildades i Sverige.
