Berättelser om kyrkor i Växjö stift
lista / karta Vaggeryds kommun
Tofteryds kyrka
Berättelser om kyrkor
i Växjö stift
lista
Tofteryds kyrka
Kyrkan i Tofteryd som troligen den tredje i ordningen på samma plats, är en så kallad Tegnérlada. Om Växjöbiskopen Esaias Tegnér har sagts: "han var inte likgiltig för medeltidskyrkor, han avskydde dem”.
Den nya kyrkan invigdes också av Tegnér den 3 juni år 1838. Men redan den första advent tre år tidigare hade man kunnat hålla den första gudstjänsten i kyrkan.
Det var Tegnérs företrädare biskop Mörner som vid en visitation i början av 1800-talet hade utdömt den tidigare kyrkan "såsom varande väl trång”., och sagt att ”ny kyrka bör, så fort sig göra låter, påtänkas”.
Första kyrkan i Tofteryd byggdes troligen redan i början av 1000-talet. Det var ett enkelt kapell i trä, och ifrån denna finns bevarat en väldig ekstock, som återfanns när den nuvarande kyrkan byggdes.
Träkyrkan ersattes troligen på 1200-talet av en romansk kyrka i sten, uppförd av "Njudungsmästaren".
Ett antal kyrkor av denne mästares hand finns ännu bevarade på Småländska höglandet.
På en tavla som finns i vapenhuset kan vi se hur den tidigare kyrkan såg ut.
Med tiden blev den lilla stenkyrkan för liten för den växande församlingen, och 1829 fick länsbyggmästaren Carl Robert Palmér i uppdrag att upprätta ritningsförslag på en ny kyrka i Tofteryd.
Ritningarna skickades in till Överintendentsämbetet för godkännande, där dessa omarbetades av arkitekt Fredrik Bäck.
I maj 1833 hölls en entreprenadauktion på det nya bygget vilken vanns av Peter Pettersson från Tåå, och samma år påbörjades grundläggningen av den nya kyrkan medan föregångaren fortfarande brukades.
Man var förr inte så noga med att bevara det som var gammalt. När man byggde den nya kyrkan skövlade man en rad av bygdens fasta fornlämningar på sten, och bönder och allmoge fick slita hårda dagsverken när de stora stenbumlingarna skulle transporteras till kyrkbacken.
Redan år 1825 började man att under vintertid köra fram sten. Vid kyrkbygget år 1835 räckte inte dagsverkslängderna till, utan även ogifta kvinnor fick göra dagsverken.
Hur arbetet med den nya kyrkan gick till kan vi se på en serie oljemålningar som hänger längst bak i kyrkan.
När gamla kyrkan revs bortauktionerades åtskilliga av kyrkans inventarier. En del har dock återbördats och smyckar idag nuvarande kyrkan.
Från gamla kyrkan har bland annat bevarats ett krucifix som återupptäcktes när dåvarande kronprinsen Gustav Adolf, senare kung Gustav VI Adolf besökte kyrkan år 1918.
Man fann inför besöket inte bara krucifixet undanstoppat i tornet, utan även kyrkans dopfunt.
Också den lilla vackert snidade ängeln med trumpet längst fram i kyrkan är från den medeltida kyrkan och återfanns i en byrålåda på 1940-talet.
Vid en renovering av kyrkan i mitten av 1930-talet tillkom de två glasmålningarna i koret, utformade av Blekinge-konstnären Gunnar Torhamn och tillverkades av N.P. Ringström AB, Stockholm.
Glasmålningarna föreställer scener ur Jesu födelse och uppståndelse.
Predikstolen, som från början var 20 cm högre, kapades 1909 för att den dåvarande tydligen kortväxte prästen skulle kunna se församlingen under predikan. den har också målats om vid några tillfällen.
Den tidigmedeltida dopfunten anses vara utförd av Njudungsgruppen.
Altartavlan med motiv "Kristi himmelsfärd" är ett verk av konstnär Kåge Liefwendal från Strängnäs, som också var pianist och tonsättare. Tavlan ingår i en altaruppställning från 1832. I tornrummet finns den gamla altartavlan kallad ”
Koset, manteln och törnekronan”, övermålad av en ”klåpare” som fått törnekronan att se ut som en vetekrans.
I tornrummet finner vi även två begravningsvapen för Per Börjesson Stråhöle och Erik Lood på Sjöaryd. Samt några målade bräder från den gamla kyrkan.
Orgeläktaren med utsvängt mittparti har bilder av konstnären Torsten Hjelm från 1944 med motiv ur Nya testamentet.
Orgel byggde 1855 av amatörorgelbyggaren August Rosenborg från Vadstena, och är den bäst bevarade av hans hand. Han lärde sig grunderna av den framstående orgelbyggaren Gustaf Andersson när denne 1833 byggde orgeln i Vadstena klosterkyrka. Orgelverket renoverades på 1930-talet och senast i slutet av 1980-talet.
Orgelfasaden uppfördes efter ritningar av arkitekten vid Överintendentsämbetet Carl-Gustaf Blom-Carlsson.
1973 tillkom kororgeln byggd av Johannes Künkels Orgelverkstad som då låg i Lund, men som senare flyttade till Färjestaden på Öland.
Den nya kyrkan invigdes också av Tegnér den 3 juni år 1838. Men redan den första advent tre år tidigare hade man kunnat hålla den första gudstjänsten i kyrkan.
Det var Tegnérs företrädare biskop Mörner som vid en visitation i början av 1800-talet hade utdömt den tidigare kyrkan "såsom varande väl trång”., och sagt att ”ny kyrka bör, så fort sig göra låter, påtänkas”.
Första kyrkan i Tofteryd byggdes troligen redan i början av 1000-talet. Det var ett enkelt kapell i trä, och ifrån denna finns bevarat en väldig ekstock, som återfanns när den nuvarande kyrkan byggdes.
Träkyrkan ersattes troligen på 1200-talet av en romansk kyrka i sten, uppförd av "Njudungsmästaren".
Ett antal kyrkor av denne mästares hand finns ännu bevarade på Småländska höglandet.
På en tavla som finns i vapenhuset kan vi se hur den tidigare kyrkan såg ut.
Med tiden blev den lilla stenkyrkan för liten för den växande församlingen, och 1829 fick länsbyggmästaren Carl Robert Palmér i uppdrag att upprätta ritningsförslag på en ny kyrka i Tofteryd.
Ritningarna skickades in till Överintendentsämbetet för godkännande, där dessa omarbetades av arkitekt Fredrik Bäck.
I maj 1833 hölls en entreprenadauktion på det nya bygget vilken vanns av Peter Pettersson från Tåå, och samma år påbörjades grundläggningen av den nya kyrkan medan föregångaren fortfarande brukades.
Man var förr inte så noga med att bevara det som var gammalt. När man byggde den nya kyrkan skövlade man en rad av bygdens fasta fornlämningar på sten, och bönder och allmoge fick slita hårda dagsverken när de stora stenbumlingarna skulle transporteras till kyrkbacken.
Redan år 1825 började man att under vintertid köra fram sten. Vid kyrkbygget år 1835 räckte inte dagsverkslängderna till, utan även ogifta kvinnor fick göra dagsverken.
Hur arbetet med den nya kyrkan gick till kan vi se på en serie oljemålningar som hänger längst bak i kyrkan.
När gamla kyrkan revs bortauktionerades åtskilliga av kyrkans inventarier. En del har dock återbördats och smyckar idag nuvarande kyrkan.
Från gamla kyrkan har bland annat bevarats ett krucifix som återupptäcktes när dåvarande kronprinsen Gustav Adolf, senare kung Gustav VI Adolf besökte kyrkan år 1918.
Man fann inför besöket inte bara krucifixet undanstoppat i tornet, utan även kyrkans dopfunt.
Också den lilla vackert snidade ängeln med trumpet längst fram i kyrkan är från den medeltida kyrkan och återfanns i en byrålåda på 1940-talet.
Vid en renovering av kyrkan i mitten av 1930-talet tillkom de två glasmålningarna i koret, utformade av Blekinge-konstnären Gunnar Torhamn och tillverkades av N.P. Ringström AB, Stockholm.
Glasmålningarna föreställer scener ur Jesu födelse och uppståndelse.
Predikstolen, som från början var 20 cm högre, kapades 1909 för att den dåvarande tydligen kortväxte prästen skulle kunna se församlingen under predikan. den har också målats om vid några tillfällen.
Den tidigmedeltida dopfunten anses vara utförd av Njudungsgruppen.
Altartavlan med motiv "Kristi himmelsfärd" är ett verk av konstnär Kåge Liefwendal från Strängnäs, som också var pianist och tonsättare. Tavlan ingår i en altaruppställning från 1832. I tornrummet finns den gamla altartavlan kallad ”
Koset, manteln och törnekronan”, övermålad av en ”klåpare” som fått törnekronan att se ut som en vetekrans.
I tornrummet finner vi även två begravningsvapen för Per Börjesson Stråhöle och Erik Lood på Sjöaryd. Samt några målade bräder från den gamla kyrkan.
Orgeläktaren med utsvängt mittparti har bilder av konstnären Torsten Hjelm från 1944 med motiv ur Nya testamentet.
Orgel byggde 1855 av amatörorgelbyggaren August Rosenborg från Vadstena, och är den bäst bevarade av hans hand. Han lärde sig grunderna av den framstående orgelbyggaren Gustaf Andersson när denne 1833 byggde orgeln i Vadstena klosterkyrka. Orgelverket renoverades på 1930-talet och senast i slutet av 1980-talet.
Orgelfasaden uppfördes efter ritningar av arkitekten vid Överintendentsämbetet Carl-Gustaf Blom-Carlsson.
1973 tillkom kororgeln byggd av Johannes Künkels Orgelverkstad som då låg i Lund, men som senare flyttade till Färjestaden på Öland.
